Sömn: småbarn behöver mycket sömn och föräldrar behöver åtminstone en del.

Men om småbarn inte har sovit tillräckligt under dagen kan de förvandlas till små monster vid sänggåendet, då de inte kan somna. Det finns ett ord som ofta används för att beskriva den här situationen: övertrött.

Är övertrötthet bara ett begrepp som utmattade föräldrar hittar på eller är det något som har en faktisk, fysisk betydelse?

Och är det så att vi helt enkelt förväntar oss att småbarn som inte har sovit bra under dagen ska vara övertrötta – ungefär som att vi förväntar oss att barn som äter socker ska bli hyperaktiva, trots att vetenskapen visar att socker inte alls gör dem hyperaktiva.

Vid någon tidpunkt somnar de flesta övertrötta barn till slut. (Illustrativ bild: Evgeny Atamanenko / / NTB scanpix)

Ståle Pallesen, sömnforskare vid universitetet i Bergen, säger att trötta föräldrar inte bara hallucinerar på grund av sin utmattning: att vara övertrött är faktiskt ett verkligt tillstånd.

Lillbarn reagerar annorlunda

”När spädbarn inte får tillräckligt med sömn reagerar de inte som vuxna”, säger Pallesen.

Han säger att trötta vuxna tenderar att vara tillbakadragna och passiva. Men barn, särskilt under de två första levnadsåren, kan reagera på motsatt sätt.

Detta är vad Pallesen kallar en paradoxal sömnreaktion. Istället för att bli tröttare kan barn bli uppspelta. Detta kan också hända hos småbarn äldre än två år.

”De kan bli mer upprörda och oroliga när de inte har fått de tupplurar de behöver under dagen. Innan ett barn fyller tre år behöver de vanligtvis en till tre tupplurar under dagen”, säger han.

Om småbarn inte tar tupplurar har de mycket svårare att somna, säger han.

Liten hjärna under utveckling

Sömnforskare vet inte exakt varför barn blir övertrötta och reagerar som de gör, säger Pallesen.

Men han tror att det kan ha att göra med att deras hjärnor fortfarande är under utveckling.

”Barn kan inte filtrera bort intryck eller reglera känslor ordentligt. De kan bli överväldigade av för mycket stimuli, och deras hjärnor är inte tillräckligt utvilade för att klara av allt”, säger han.

Som ett resultat av detta kan kroppen reagera på ett sätt som är motsatt till vad barnet egentligen behöver. Pallesen tror att det skulle kunna vara teoretiskt möjligt att mäta graden av utmattning hos ett övertrött barn.

”Det är möjligt att man kan se ökningar av kortisolnivåerna”, ett stresshormon, säger han.

”Man skulle också kunna titta på hjärnaktiviteten och kanske hitta hjärnvågor som visar att barnet är sömnigt och aktiverat samtidigt”, säger han.

Hjärnvågor är rytmiska mönster som återspeglar hur nervceller i hjärnan avfyras. Olika sömnfaser kännetecknas av olika hjärnvågsmönster som också skiljer sig från våra hjärnvågor när vi är vakna.

Pallesen säger att det finns tillräckligt med bevis för att erkänna begreppet övertrötthet som ett faktiskt tillstånd hos små barn.

Men hur är det med vuxna?

Overstimulerad av det moderna samhället?

Mer och mer sömnforskare förespråkar att övertrötthet ska erkännas som ett verkligt tillstånd även hos vuxna.

Sömnpsykologen Nerina Ramlakhan säger till exempel att det moderna samhällets elektroniska distraktioner gör att vi ”alltid är på” och blir för uppspelta för att kunna sova på kvällen när vi egentligen är trötta och borde sova. Detta är ett tillstånd som hon beskriver som övertrötthet, enligt en artikel i The Guardian.

”Vi är trots allt bara småbarn i den digitala världen, som små barn som inte vet när de har ätit tillräckligt med choklad”, konstaterar The Guardian i sin artikel. ”Vi har inte lärt oss som samhälle när vi ska säga nej till att vara ”alltid på” – och övertrötthet är en av de många konsekvenserna.”

Pallesen är inte så säker.

”Jag ser att begreppet används för att beskriva olika situationer, och det är mer tvetydigt när det gäller vuxna”, säger han.

”En del människor använder begreppet när de har sömnbrist, men inte kan somna av en eller annan anledning, som när man blir uppjagad av något på natten”, säger han.

Pallesen säger att termen också används för att beskriva när ditt sömnbehov och din naturliga dygnsrytm inte är synkroniserade.

”Om du till exempel är vaken hela natten och in på morgonen är det svårt att somna”, säger han. ”Du behöver verkligen sova, men kroppens dygnsrytm talar om för din kropp att du borde vara vaken. Din kropp aktiveras och kortisolnivåerna och kroppstemperaturen stiger.”

Detta är vad vissa människor kallar att vara övertrött – när din kropp får två olika signaler.

Pallesen beskrev också en hypotes som kallas för sömntåget. Tanken här är att en persons nivå av sömnighet går upp och ner under loppet av en kväll och att man ska ”hoppa på sömntåget” när man befinner sig i en av de sömniga faserna.

Men han förklarade också att det inte finns mycket vetenskapliga bevis för denna idé.

”Om ett ”sömntåg” har en påverkan på vår förmåga att sova, så är den mycket svag”, sade han.

Läs den norska versionen av denna artikel på forskning.no

.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.