Zellwegers utseende har lett till omfattande spekulationer i olika medier under det senaste året. (Reuters)
Så det faktum att Renee Zellweger var äldre och därför inte såg ut som ”sig själv” innebar att hon också tog bort något från publiken också
Emily Jardine
För äldre kvinnor kan denna utskällning av åldrande kändisar leda till sänkt självförtroende och en önskan att ”fixa” sin kropp så att den ligger närmare ett radikaliserat ideal. Läppfyllare, ansiktskräm för rynkor, laserbehandling av huden under ögonen, Botox, fettöverföring, bröstförstoring; listan kan göras lång över de många olika behandlingar som kvinnor söker när den upplevda skönheten från deras ungdom bleknar bort.
Det är uppenbart att även om talesättet ”Du åldras som ett fint vin” är välkänt, verkar det bara gälla män. Så hur reagerar Hollywood på en skådespelerska när hon åldras? Svaret: inte bra.
Renee Zellweger
Den senaste kontroversen har gällt den berömda Bridget Jones-skådespelerskan Renee Zellweger. Efter ett uppehåll från skådespeleriet återvände Zellweger till den röda mattan och det faktum att hon hade åldrats och inte längre såg ut som ”sig själv” var orsaken till extremt negativa reaktioner från både kritiker och publikationer.
Med sin numera ökända krönika i Variety Magazine i Variety Magazine med titeln ”Renee Zellweger: Om hon inte längre ser ut som sig själv, har hon då blivit en annan skådespelerska?”, säger filmkritikern Owen Gleiberman: ”Hon ser inte ut som Renée Zellweger. Jag tänkte: Hon ser inte ut som Bridget Jones! Märkligt nog gjorde det det hela ännu viktigare. Kändisar, liksom alla andra, har rätt att se ut som de vill, men de karaktärer de spelar blir en del av oss. Jag kände plötsligt att något hade tagits ifrån mig.”
Det faktum att Renee Zellweger var äldre och därför inte såg ut som ”sig själv” innebar alltså att hon också tog bort något från publiken genom att delta i det mänskliga fenomen som kallas åldrande.
Det har aldrig funnits någon sådan artikel för någon skådespelare som har åldrats eller fått arbete gjort, tänk Tom Cruise, Rupert Everett, Mickey Rourke, Sylvester Stallone och så vidare, vilket många var snabba att notera.
Skådespelerskan Rose McGowan skrev en gästartikel för Hollywood Reporter där hon redogjorde för det otroliga och motsägelsefulla trycket på skådespelerskor att aldrig åldras men ändå aldrig visa effekterna av åldrandet men ändå aldrig få någon typ av uppenbart arbete utfört för att motverka åldrandet, ”Hur vågar du mobba en kvinna som inte har gjort något annat än att försöka underhålla människor som du. Hennes brott, enligt dig, är att hon blir äldre på ett sätt som du inte godkänner. Vem är ni att godkänna någonting? Det ni gör är vidrigt, skadligt, dumt och grymt.”
Den vardagliga kvinnan
Hur påverkar häxjakten på åldrande den vardagliga kvinnan? När de ser berömda kvinnor som Zellweger, Madonna, Nicole Kidman, Jennifer Aniston och liknande bli nedrivna för att de antingen ser för gamla eller för ”färdiga” ut, vilken effekt får detta?
Som BBC Health påpekar har det enligt British Association of Aesthetic Plastic Surgeons skett en mätbar ökning av antalet valfria plastikkirurgiska ingrepp med 13 procent. Specifikt är de tre mest efterfrågade ingreppen bröstförstoring, ögonlockskirurgi samt ansikts- och halslyftning. Dessa är alla ingrepp som syftar till att bekämpa effekterna av åldrande och göra kvinnokroppen mer nubil och attraktiv, baserat på Hollywoods normer.
Det har dessutom skett en 700-procentig ökning av Botox sedan 2000, vilket bland annat noterats i The Guardian, som hämtats från American Academy of Facial and Plastic Reconstructive Surgery (AAFPRS). Som Edwin Williams III, ordförande för AAFPRS, påpekar i sin litteratur: ”Tonåren och de unga vuxna är en mycket påverkbar tid, och ju mer konsumenterna översvämmas av bilder av kändisar via sociala medier, desto mer vill de replikera de förbättrade och omarbetade bilderna som utges för att vara verkligheten. Vi ser en yngre befolkningsgrupp än någonsin tidigare som söker konsultationer och behandlingar hos ansiktsplastikkirurger över hela landet.”
Annah Jacob, TV- och radiopersonlighet i Dubai, säger: ”Jag tycker att jag tänker två och tre gånger på vad jag har på mig när jag är ute. Även när det är en avslappnad tur till puben. Jag stylar till och med mitt hår när jag går till gymmet bara för att jag ska kunna ta en snygg selfie att lägga upp på mina sociala medier. Det är synd, men jag oroar mig för det intryck jag lämnar på helt främmande människor!”
Så vad kan kvinnor göra för att bekämpa denna ständiga press? Det viktigaste är att hitta framgång och lycka som inte mäts utifrån fysiska skönhetsnormer. Hayat Faysal, holistisk helare och livscoach, förklarar: ”I takt med att din framgång växer kommer du att ställas inför större utmaningar av motsatta åsikter som kan motarbeta dig; sanningen är att de är rädda för din makt och styrka. Kom ihåg att hålla dig fokuserad, släpp det och fortsätt att reagera genom att inse att det är universum som bekräftar din ständiga framgång.”
Som Zellweger själv skrev i sin senaste debattartikel med titeln ”We Can Do Better” för Huffington Post: ”Det är ingen hemlighet att en kvinnas värde historiskt sett har mätts utifrån hennes utseende. Även om vi har utvecklats till att erkänna vikten av kvinnligt deltagande för att avgöra samhällets framgång, och tar för givet att kvinnor är standardbärare inom alla områden av högprofilerade positioner och inflytande, kvarstår den dubbelmoral som används för att förringa våra bidrag, och den vidmakthålls av den negativa konversation som kommer in i vårt medvetande varje dag som snark-underhållning.”
Det är ett ansvar som vi alla har som konsumenter av populärkultur. Zellweger sammanfattar: ”Kanske skulle vi kunna prata mer om varför vi kollektivt verkar dela en aptit på att bevittna människor som förminskas och förödmjukas med attacker på utseende och karaktär och hur det påverkar yngre generationer och kampen för jämlikhet …”. Kanske skulle vi kunna prata mer om våra många verkliga samhällsutmaningar och hur vi kan göra det bättre.”
Also Read
- rose mcgowan
- renee zellweger
- aging
- washington post