Theodore Roosevelt är den mest presidentiella friluftsmannen i USA:s historia. Idag firar vi arvet han lämnade efter sig genom tal, skrifter med mera.
Från hans kampanj om ”midnattsskogar” tillsammans med Gifford Pinchot till skapandet av U.S. Forest Service och hans egen historia som boskapsuppfödare och storviltjägare i den amerikanska västern, ägnade Theodore Roosevelt sitt livsverk åt att förstå och bevara offentliga marker och vilda djur och växter. I slutet av sin presidentperiod hade han skapat ett bestående arv genom att skydda mer än 150 miljoner hektar vildmark i bevarandets och det amerikanska folkets namn.
Roosevelt har inte bara lämnat oss ett levande arv av offentliga marker och vilda djur och växter, utan han har också lämnat oss en uppsjö av ord, ideal och idiomatiska uttryck att leva efter. Ett sekel efter hans presidentskap står hans ord som genomtänkta direktiv, tröst mitt i de politiska utmaningarna kring bevarande och påminnelser om de vilda platser som vi har turen att ha i dag.
Här är 21 av mina personliga favoritcitat från vår 26:e president:
Theodore Roosevelt Favoritcitat om bevarande
1 – ”Det finns en glädje i det hårda livet i det öppna. Det finns inga ord som kan berätta om vildmarkens dolda ande som kan avslöja dess mysterium, dess melankoli och dess charm. Nationen uppför sig väl om den behandlar naturresurserna som tillgångar som den måste överlämna till nästa generation förhöjda och inte försämrade i värde. Bevarande innebär utveckling lika mycket som skydd.”
2 – ”Vi har blivit arvtagare till det mest ärofyllda arv ett folk någonsin fått, och var och en måste göra sin del om vi vill visa att nationen är värdig sin lycka.”
3 – ”Vi har blivit stora på grund av det överdådiga användandet av våra resurser. Men det är dags att på allvar fråga sig vad som kommer att hända när våra skogar är borta, när kolet, järnet, oljan och gasen är uttömda, när jordmånen ännu mer har utarmats och sköljts ut i bäckarna, förorenat floderna, skövlat åkrarna och hindrat sjöfarten.”
4 – ”Ju längre man kommer in i vildmarken, desto större är attraktionen av dess ensamma frihet.”
5 – ”Jag tror inte att någon människa kan uppskatta dagens värld på ett adekvat sätt om hon inte har en viss kännedom om – lite mer än en liten kännedom, en viss känsla för och av – historien om det förflutnas värld.”
6 – ”Vi har rätt att förvänta oss att de bäst tränade, de bäst utbildade männen på Stilla havets sluttning, i Klippiga bergen och i de stora slättstaterna kommer att ta ledningen när det gäller att bevara och använda skogarna på rätt sätt, när det gäller att säkra den rätta användningen av vatten, och för att se till att vår markpolitik inte förvrängs från sitt ursprungliga syfte, utan att den upprätthålls genom ändringar, genom förändringar när sådana förändringar är nödvändiga för att uppnå detta syfte, vars syfte är att förvandla det offentliga området till gårdar som alla ska tillhöra den man som faktiskt odlar det och bygger upp sitt hem där.”
7 – ”Var praktisk såväl som generös i dina ideal. Håll ögonen på stjärnorna, men kom ihåg att hålla fötterna på jorden.”
8 – ”Det är inte kritikern som räknas; inte mannen som påpekar hur den starke mannen snubblar eller var gärningsmannen kunde ha gjort dem bättre. Krediten tillhör den man som faktiskt befinner sig på arenan, vars ansikte är märkt av damm och svett och blod; som kämpar tappert; som gör fel, som kommer till korta om och om igen … som känner till stora entusiasmer, de stora hängivenheterna; som ägnar sig åt en värdig sak; som i bästa fall till slut känner till triumfen av en hög prestation, och som i sämsta fall, om han misslyckas, åtminstone misslyckas samtidigt som han vågar stort, så att hans plats aldrig ska vara bland de kalla och blyga själar som varken känner till seger eller nederlag.”
9 – ”Gör vad du kan, med det du har, där du är.”
10 – ”Det kan inte finnas något i världen som är vackrare än Yosemite, lundarna av jättemammusslor och redwoods, Coloradoklyftan, Yellowstoneklyftan, de tre tetonerna, och vårt folk bör se till att de bevaras för deras barn och deras barns barn för evigt, med sin majestätiska skönhet helt oförstörd.”
11 – ”Av alla de frågor som kan komma att ställas inför denna nation, förutom det faktiska bevarandet av dess existens i ett stort krig, finns det ingen som i betydelse kan jämföras med den stora centrala uppgiften att lämna detta land som ett ännu bättre land för våra efterkommande än det är för oss.”
12 – ”Försvarare av de kortsiktiga män som i sin girighet och själviskhet, om de tillåts, kommer att beröva vårt land halva dess charm genom sin hänsynslösa utrotning av alla nyttiga och vackra vilda djur och växter försöker ibland försvara dem genom att säga att ’viltet tillhör folket’. Så gör det; och inte bara till de människor som nu lever, utan till de ofödda människorna.
”Det ’största goda för det största antalet’ gäller det antal som befinner sig i tidens sköte, i jämförelse med vilket de nu levande bara utgör en obetydlig bråkdel. Vår plikt mot helheten, inklusive de ofödda generationerna, bjuder oss att hindra en principlös nutida minoritet från att slösa bort arvet från dessa ofödda generationer. Rörelsen för bevarande av det vilda livet och den större rörelsen för bevarande av alla våra naturresurser är i grunden demokratiska i anda, syfte och metod.”
13 – ”Bristen på kraft att glädja sig åt naturen utomhus är en lika verklig olycka som bristen på kraft att glädja sig åt böcker.”
14 – ”En dunge med jättelika redwood eller sequoias bör bevaras på samma sätt som vi bevarar en stor och vacker katedral.”
15 – ”Optimism är en bra egenskap, men om den drivs till överdrift blir den dumhet. Vi är benägna att tala om det här landets resurser som outtömliga; så är det inte.”
16 – ”… den man som verkligen räknas i världen är den som gör det, inte den som bara kritiserar – den man som faktiskt utför arbetet, även om det är grovt och ofullständigt, inte den man som bara talar eller skriver om hur det borde göras.”
17 – ”Det fanns alla möjliga saker som jag var rädd för i början, allt från grizzlybjörnar till ’elaka’ hästar och revolvermän; men genom att agera som om jag inte var rädd upphörde jag gradvis att vara rädd.”
18 – ”Det här landet kommer inte att bli en permanent bra plats för någon av oss att leva i om vi inte gör det till en någorlunda bra plats för oss alla att leva i.”
19 – ”Förenta staterna intar i detta ögonblick en beklagansvärd position som kanske den främsta förövaren bland civiliserade nationer när det gäller att tillåta förstörelse och förorening av naturen. Hela vår moderna civilisation är skyldig till detta. Men vi i Amerika är förmodligen mest skyldiga … Vi värdesätter bilder och skulpturer. Vi betraktar attiska tempel och romerska triumfbågar och gotiska katedraler som av ovärderligt värde.”
”Men vi befinner oss som helhet fortfarande i det låga civilisationsstadiet där vi inte förstår att det också är vandalism att godtyckligt förstöra eller tillåta förstörelse av det som är vackert i naturen, vare sig det är en klippa, en skog eller en art av däggdjur eller fågel. Här i USA förvandlar vi våra floder och bäckar till avlopp och soptippar, vi förorenar luften, vi förstör skogar och utrotar fiskar, fåglar och däggdjur, för att inte tala om att vi vulgariserar charmiga landskap med ohyggliga annonser.”
20 – ”Livet är ett stort äventyr … acceptera det i en sådan anda.”
21 – ”Det kan inte finnas någon större fråga än den om bevarande i detta land.”
Och till den sista punkten säger jag: ”Amen, herr president.”
Om du är rörd och vill engagera dig djupare i dagens bevarandeinsatser föreslår jag att du donerar tid och kraft till Theodore Roosevelt Conservation Partnership, Artemis Sportswomen och Backcountry Hunters & Anglers.