3 typer av monopol

Det finns tre typer av monopol: naturliga, onaturliga och statliga. Alla tre har unika egenskaper och orsaker. Låt oss därför titta på de tre typerna av monopol nedan:

Naturliga monopol

En typ av monopol är det naturliga monopolet, som kallas ”naturligt” eftersom det inte finns någon direkt statlig inblandning. Det härrör från det faktum att dess tillkomst härrör från variabler som inte är skapade av människan.

Exempelvis är järnvägar ett utmärkt exempel på ett naturligt monopol. Detta beror på att kostnaden för att bygga ett annat spår skulle vara högre än vad en konkurrent skulle få tillbaka i vinst.

Nyttoföretag är ett annat exempel. Att bygga nya avlopp eller kraftledningar skulle vara kostsamt, ineffektivt och opraktiskt. Om två företag skulle bygga och erbjuda separata ledningar skulle kostnaderna bli högre än vad de skulle bli med ett monopol. Därför vill andra företag inte gå in på marknaden eftersom det inte finns någon vinst att göra.

Kort sagt, naturliga monopol existerar eftersom det kan tillhandahålla en produkt eller tjänst till en lägre kostnad än vad en konkurrensutsatt marknad skulle erbjuda. Delvis beror detta på de effektivitetsvinster som stordriftsfördelar erbjuder. Till exempel kan allmännyttiga företag, järnvägar och andra liknande branscher erbjuda en tjänst eller produkt till ett pris som är lägre än vad som skulle uppnås om det fanns konkurrens.

Med fler konkurrenter uppstår konkurrens om kunder och resurser, vilket driver upp priserna utöver vad kunden skulle vara villig att betala. Därför skulle det inte vara någon mening med att bedriva verksamhet med flera konkurrenter.

Statliga monopol

En annan typ av monopol är det statliga monopolet. Detta omfattar branscher där staten har fullt ägande. Noterbara exempel är posttjänster, allmännyttiga företag, television och penningförsörjning. Dessa kontrolleras vanligtvis av staten eftersom de anses vara ”naturliga” monopol. Med andra ord kan varorna endast tillhandahållas effektivt inom ramen för en monopolstruktur. I stället för att lita på att ett privat företag ska sköta dem, tas de därför i stället i statlig ägo.

Syftet med statligt ägande är att förhindra prissänkningar som privata monopol skulle delta i. Eftersom monopolen har större makt att diktera priserna kan de öka kostnaden för konsumenten utöver marknadspriset.

Vissa regeringar reglerar dessa monopol istället, men i många länder finns det en stark politisk vilja att låta dem kontrolleras av staten. I Storbritannien har till exempel åternationaliseringen av järnvägarna blivit alltmer populär för att sänka biljettpriserna.

3. Onaturliga monopol

Den tredje typen av monopol är onaturliga monopol som är en kombination av naturliga och statliga monopol. De är naturliga monopol i traditionell mening men förstärks av staten. Patent är ett tydligt exempel på ett onaturligt monopol.

Ett privat företag skapar en ny produkt. Denna kan vara helt annorlunda än vad som finns på marknaden. Till exempel ett nytt medicinskt läkemedel, som kan vända effekterna av Alzheimers sjukdom. Ingenting annat är tillgängligt för konsumenten. Så detta läkemedel har ett monopol på marknaden.

Det är naturligt förekommande eftersom det är den första och enda produkten på marknaden. Denna produkt har dock fått ett artificiellt monopol genom patentsystemet. Under en viss tid kommer detta att vara den enda produkt som kunderna kan köpa.

7 Orsaker till monopol

Monopol kan uppstå på grund av ett antal faktorer. Vissa kan vara tillämpliga, andra inte. Med det sagt tenderar monopol att erodera med tiden; kanske med undantag för naturliga monopol. Orsaker som patent, höga inträdeskostnader eller låga potentiella vinster kan förhindra konkurrens i dag. De tenderar dock att inte bestå på lång sikt.

Höga kostnader skrämmer konkurrensen

En orsak till naturliga monopol är inträdeshinder. Detta är vanligtvis ett resultat av höga kostnader – med järnvägar som ett välkänt exempel.

Att bygga en ny station och järnväg skulle kosta miljoner. Det krävs höga startkostnader. Potentiella konkurrenter skulle behöva miljoner för att investera och konkurrera. Även om konkurrenterna hade de nödvändiga startkostnaderna kan det hända att de vinster de gör aldrig täcker sina fasta kostnader.

Det finns många branscher som har höga inträdeskostnader. Till exempel är olja och gas notoriskt dyra att komma in i, med höga fasta kostnader och ett antal lagstadgade krav. Nya företag får det svårt i en bransch som domineras av stora företag på marknaden som ExxonMobil och BP. De höga kostnaderna avskräcker potentiella konkurrenter från att gå in på marknaden. Eftersom kostnaderna är höga blir de ekonomiska konsekvenserna av ett misslyckande så mycket större.

Höga kostnader avskräcker potentiella konkurrenter från att komma in på marknaden. Eftersom kostnaderna är höga är de ekonomiska konsekvenserna av ett misslyckande så mycket större.

Monopol är vanligare i branscher som har höga fasta kostnader och stadigt sjunkande marginalkostnader. Om det till exempel kostar 1 miljard dollar att starta ett nytt teknikföretag kan det anses vara en hög fast kostnad. För att leverera sin tjänst till ytterligare en kund kan marginalkostnaden vara liten, kanske 10 000 dollar.

När företaget endast betjänar en kund kräver det att de betalar ett massivt pris för att täcka sina kostnader. Men vid 50 000 kunder sjunker marginalkostnaderna till 50 dollar per kund, vilket gör det billigare att tillhandahålla tjänsten. Detta kan fortsätta att sjunka kontinuerligt tills marginalkostnaden faktiskt kan nå 0 dollar.

I en bransch som den beskrivna är det ekonomiskt effektivt för ett företag att finnas på marknaden eftersom det drar nytta av stordriftsfördelar. Detta innebär att ju fler kunder företaget kan betjäna, desto lägre priser kan det erbjuda eftersom kostnaden per kund också sjunker. Det mest effektiva företaget kan i slutändan driva ut alla andra konkurrenter på grund av sina stordriftsfördelar och lägre priser; det kan dra nytta av lägre produktionskostnader och pressa ut konkurrenterna.

Låga potentiella vinster är oattraktiva för konkurrenter

Potentiella vinster är en viktig indikator för potentiella företag. Om monopol gör små vinster är det inte värt en konkurrents tid och pengar att försöka ta en liten del av marknaden.

Både Apple och Google investerade miljarder i utvecklingen av sina operativsystem för att kunna konkurrera med Microsoft. Kostnadsbarriärerna var höga, men de potentiella vinsterna var också höga. Därför är kostnaderna visserligen ett hinder för inträde på marknaden, men det är de potentiella vinsterna också.

Om monopol börjar göra extraordinära vinster sänder detta en signal till potentiella konkurrenter att det finns vinster att göra. Det kan t.ex. kosta 1 miljard dollar att utveckla ny programvara. Om Microsoft bara tjänar 200 miljoner dollar per år finns det inte mycket vinst för konkurrenterna att ta ut.

Och om Microsoft försöker dra nytta av konsumenterna och tjänar 1 miljard dollar varje år kan det finnas utrymme för konkurrens. Företag kanske kan komma in, investera 1 miljard dollar och ta en del av dessa vinster.

När vinsterna däremot är låga upprätthålls monopolistens ställning eftersom konkurrenterna är ointresserade. Om vi tittar på naturen som ett exempel, skulle ett lejon inte slösa sin kraft på att jaga skalbaggar eller spindlar. De är för små och inte värda energin i att fånga dem.

Ägande av en nyckelresurs

Monopol kan uppstå när ett företag äger en nyckelresurs. Dessa är i allmänhet fysiska resurser, t.ex. diamanter. Om det till exempel bara finns en diamantgruva i landet kommer det företag som äger den att kunna uppnå ett monopol. Det var på detta sätt som De Beers kontrollerade diamantindustrin under hela 1900-talet.

Företaget kontrollerade diamantgruvorna i Sydafrika och tog upp dem i andra länder. Det lyckades behålla kontrollen över diamantförsörjningen under större delen av 1900-talet och kollapsade först när den internationella konkurrensen blev allt hårdare.

National Grid i Storbritannien är också ett monopol som har ensam äganderätt till en nyckelresurs. Det har makt över hela Storbritanniens energiförsörjning. Även om det är ett börsnoterat företag hålls det nere av statliga regleringar för att förhindra att konsumenterna direkt debiteras för mycket.

När företag har ensamrätt på en nyckelresurs är de vanligtvis starkt reglerade av regeringen. Detta för att de inte ska dra nytta av sin monopolställning på marknaden.

Patent

En annan orsak till monopol är när staten beviljar företag patent. Detta är en form av immateriell egendom som ger ägaren den lagliga rätten att vara ensam producent av en produkt.

Patentets ägare måste tillhandahålla detaljer om produkten och offentliggöra dem. I utbyte garanterar staten att sådana rättigheter skyddas i domstol under en viss tid. Alla företag som gör intrång i denna rättighet bryter mot patentet och kan stämmas.

Även om detta ger uppfinnaren ett monopol är det utformat för att stimulera innovation. Om uppfinnaren av en produkt visste att det inte fanns någon laglig produktion, skulle de kanske inte investera tid, energi och pengar i att utveckla den. Det finns få incitament för uppfinnaren om de vet att produkten kommer att kopieras av mr Bloggs redan nästa dag. Ändå skapar det ett monopol på den produkten under en bestämd tidsperiod.

Intrationsrestriktioner

Importkvoter, tullar och andra handelsrestriktioner kan begränsa konkurrensen och vara en orsak till monopol. Om billigare utländsk konkurrens inte kan ta sig in på marknaden blir trycket på inhemska företag mindre.

När patentet på ett litet nischläkemedel löper ut kan det till exempel finnas få läkemedelsföretag som vill konkurrera. Detta kan bero på att läkemedlet endast är till för några hundra personer, så det finns liten vinst att göra. Därför finns det ett inhemskt monopol.

Utländska läkemedel skulle dock kunna konkurrera eftersom de kan få tillgång till flera nationella marknader, vilket skapar en större konsumentbas och en större vinstpotential. Genom att kunna få tillgång till fler marknader blir det som var en nischprodukt en stor och ganska lukrativ marknad. Ändå förhindrar många länder detta. I USA kan till exempel endast läkemedel som godkänts av FDA komma in på marknaden. Detta hindrar helt säkra läkemedel från Europa från att komma in och fungera som en konkurrens till det inhemska monopolet.

Babymarknader

En annan orsak till monopol uppstår på nya ”babymarknader”. Under den tid då en marknad är i sin linda kommer den första aktören att kunna etablera en inledande monopolställning. Detta beror på att de är det första företaget på marknaden, utan konkurrens.

Om ett företag till exempel skulle skapa en hypotetisk teleporteringsapparat skulle det vara det första företaget att göra det. Åtminstone i de tidiga skedena kan det ha ett monopol tills konkurrenterna kan komma in och skapa en liknande produkt.

Under dessa inledande skeden på en ny marknad är det lätt för den första aktören att etablera ett monopol. Detta varar dock vanligtvis inte länge eftersom konkurrenterna ser en möjlighet.

Geografiska marknader

Geografiska monopol kan kännetecknas av ensam närvaro på en lokal marknad. Det kan till exempel bara finnas en restaurang i den lokala staden. Om du vill äta ute måste du kanske resa en halvtimme till närmaste restaurang. När man betraktar den lokala marknaden kan den betraktas som ett monopol.

Andra exempel på lokala monopol kan vara en bensinstation som är den enda leverantören på motorvägen. Även om den inte har monopol på gas har den det inom ramen för sin plats.

Skillnaden mellan monopol och monopolistisk konkurrens

Det är viktigt att skilja på skillnaden mellan ett monopol och monopolistisk makt. I ett monopol finns det bara en leverantör på marknaden. Till exempel hade AT&T ett amerikanskt monopol på telefontjänster under större delen av 1900-talet. Detta skiljer sig från monopolistisk makt på flera sätt.

Skillnaden är att monopolistisk makt innebär att ett företag har monopolliknande befogenheter, men inte är den enda leverantören. Vid monopolistisk konkurrens finns det många företag på marknaden, men de konkurrerar på andra faktorer än priset. Exempel på detta är: Monopolistiska marknader kännetecknas också av låga hinder för inträde på marknaden, något som vanligtvis är obefintligt på monopolmarknader. Detta gör att nya företag lätt kan komma in och konkurrera, vilket står i stark kontrast till monopol.