Att välja var man ska studera är ett av de beslut i livet som måste vägas och övervägas från alla synvinklar. När det gäller att ta reda på var man ska ta en magisterexamen blir valet av rätt universitet ett ännu mer komplicerat dilemma. Från prestige till möjligheter finns det alla möjliga faktorer att ta hänsyn till. Det är ett åtagande som kan få bestående effekter och forma studenternas liv på ett ganska dramatiskt sätt – eftersom det kan vara det första steget till framtida framgångar inom sina områden, och till och med ett Nobelpris. Här tittar vi på de 50 universitet med flest Nobelpristagare i världen – från studenter till forskare och professorer.

Bemärk: Vi har inkluderat både de officiella och inofficiella räkningarna för Nobelpristagare som är knutna till de olika universiteten på den här listan; de förstnämnda har utfärdats av institutionerna själva, medan de sistnämnda – som i allmänhet använder sig av bredare uppsättningar av principer – är hämtade från andra källor.

University of Washington – Seattle, Washington

Nobelpristagare: 12

Bildkälla

Universitetet i Washington, som grundades 1861, är välkänt för sin utmärkta medicinska fakultet, som anses vara en av de främsta i sitt slag i världen. University of Washington School of Medicine inrättades 1946; enligt U.S. News & World Report är det den näst bästa amerikanska medicinska skolan för primärvård och nummer nio för forskning. Institutionen är också känd för sin välrenommerade Foster School of Business. Den hyllade, nobelprisbelönade ekonomen George J. Stigler, som fick sin utmärkelse 1982, fick sin BA från universitetet 1931. Nobelpristagaren i fysiologi eller medicin Martin Rodbell, som fick sin utmärkelse 1994, var en av dem som tog examen från University of Washington, liksom läkaren George H. Hitchings (1988) och biologen Linda B. Buck (2004).

Duke University – Durham, North Carolina

Nobelpristagare: 12

Bildkälla

Duke University grundades 1838, då det var känt som Brown’s Schoolhouse. Nu är det enligt QS World University Rankings 2013 det 23:e bästa universitetet i världen. Samma år placerade Times Higher Education World University Rankings Duke på 17:e plats i världen. På högskolans lista över Nobelpristagare finns bland annat den framstående fysikern Charles H. Townes, som fick utmärkelsen 1964. Hans banbrytande forskning inom kvantelektronik ledde till utvecklingen av maser och laser. Mot bakgrund av denna prestation har Townes kallats ”laserns grundare”. Nobelpristagaren Robert C. Richardson – som fick sin utmärkelse 1996 – har också gått på Duke. Bland skolans Nobelprisbelönade fakultetsmedlemmar finns ekonomen Joseph E. Stiglitz, som fick sitt pris 2001, läkaren Peter Agre (2003) och den nigerianska dramatikern och poeten Wole Soykina (1986).

King’s College London – London, Storbritannien.

Nobelpristagare: 12

Bildkälla

Hertigen av Wellington och kung George IV grundade King’s College London 1829. Intressant nog är college en av fyra institutioner som gör anspråk på att vara Englands tredje universitet någonsin – de andra tre är University College London, Durham University och University of London. En av högskolans mest ikoniska nobelpristagare är den sydafrikanska aktivisten och pensionerade ärkebiskopen Desmond Tutu, som fick fredspriset 1984. Den sydafrikanskfödda biofysikern och Nobelpristagaren i kemi Michael Levitt (2013) fick sin kandidatexamen vid King’s College 1967. Fysikern Peter W. Higgs (2013) har också gått ut King’s College London. Han fick sin doktorsexamen där 1954 innan han gick vidare till University of Edinburgh. Den peruansk-spanske författaren Mario Vargas Llosa (2010) undervisade också vid universitetet mellan 1969 och 1970.

City University of New York – New York City, New York

Nobelpristagare: 13

Bildkälla

City University of New York har anor från 1847, då det var känt som Free Academy. År 1866 blev den College of the City of New York, och 1961 slogs denna institution samman med andra lokala högskolor för att bli City University of New York. USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger – som fick Nobels fredspris 1973 – studerade redovisning vid City College of New York innan han kallades till tjänstgöring i den amerikanska armén 1943. På skolans lista över Nobelpristagare finns fysikern Leon M. Lederman (1988), vinnarna i fysiologi eller medicin Arthur Kornberg (1959), Julius Axelrod (1970) och Rosalyn Yalow (1977), kemivinnaren Herbert A. Hauptman (1985) och de uppskattade ekonomerna Kenneth J. Arrow (1972) och Robert J. Aumann (2005). Nobelpristagaren Harry M. Markowitz hedrades 1990 när han arbetade som professor vid City University of New Yorks Baruch College.

Köpenhamns universitet – Köpenhamn, Danmark

Nobelpristagare: 13

Bildkälla

Köpenhamns universitet är ett av de två äldsta universiteten i Skandinavien och grundades först 1479 som ett medeltidsuniversitet. År 2013 listade Academic Ranking of World Universities Köpenhamns universitet som Europas nionde bästa högskola. Skolans mest kända nobelpristagare är utan tvekan den berömda danska fysikern Niels Bohr (1922), som 1913 tog fram sin namngivna atommodell. Niels Bohrs son och nobelpristagare från Köpenhamns universitet, Aage Bohr, följde dock inte bara i sin fars fotspår när han fick utmärkelsen 1975, utan även genom att återvända till universitetet (i hans fall som professor). Den färöiske läkaren och Nobelpristagaren Niels Ryberg Finsen (1903) är också en av dem som har gått ut Köpenhamns universitet.

École Normale Supérieure – Paris, Frankrike

Nobelpristagare: 14

Bildkälla

Paris École Normale Supérieure (ENS) grundades ursprungligen 1794 som ett alternativ till landets konventionella högre utbildning. Tanken var att etablera en skola genomsyrad av upplysningens anda. ENS är indelad i två primära avdelningar: naturvetenskap och humaniora. Bland tidigare nobelpristagare finns de ikoniska franska filosoferna Henri Bergson – som säkrade sitt pris 1927 – och Jean-Paul Sartre, som på ett berömt sätt tackade nej till utmärkelsen 1964. ENS har också producerat den välkända ekonomen och tidigare professorn vid University of California, Berkeley Gérard Debreu (1983) och den experimentella irländska dramatikern, romanförfattaren och nobelpristagaren Samuel Beckett (1969), som var föreläsare vid universitetet. Bland de Nobelpristagare som tidigare studerat vid ENS finns också fysikerna Gabriel Lippmann (1908), Jean Baptiste Perrin (1926), Pierre-Gilles de Gennes (1991), Claude Cohen-Tannoudji (1997) och Albert Fert (2007).

Universitetet i Würzburg – Würzburg, Tyskland

Nobelpristagare: 14

Bildkälla

År 1901 skrev fysikern och den tidigare fakultetsmedlemmen vid universitetet i Würzburg, Wilhelm Conrad Röntgen, historia som den förste vinnaren av Nobelpriset i fysik. År 1895 upptäckte Röntgen röntgenstrålar – som fortfarande ofta kallas Röntgenstrålar på flera språk. Det framstående universitetet i Würzburg har anor från 1402 och kallas formellt Julius-Maximilians-Universität Würzburg. Bland skolans nobelpristagare finns också den tidigare studenten Karl Landsteiner, som anses ha identifierat de viktigaste blodgrupperna år 1900 och som fick sitt pris i fysiologi eller medicin år 1930. Nobelpristagaren i fysik Ferdinand Braun (1909), vars arbete bidrog till att bana väg för utvecklingen av television och radio, arbetade också som assistent till en professor vid universitetet i Würzburg.

Goethe University Frankfurt – Frankfurt, Tyskland

Nobelpristagare: 14

Bildkälla

Tysklands Goetheuniversitet Frankfurt, officiellt känt som Johann Wolfgang Goethe-Universität Frankfurt am Main, grundades 1914. Skolan har haft rykte om sig att vara en liberal institution och blev det första universitetet i landet att anställa judiska professorer. Under naziststyret drabbades dock universitetet, då nästan en tredjedel av personalen avskedades. Goetheuniversitetet i Frankfurt spelade också en viktig roll i landets historiska studentaktivistuppror 1968. På den akademiska fronten är universitetet välkänt för sitt institut för social forskning, som inrättades 1924 och är födelseplatsen för Frankfurtskolans filosofiska tänkande. På universitetets lista över Nobelpristagare finns bland annat den kända fysikern Hans Bethe (1967) och fysiologi- eller medicinpristagaren Christiane Nüsslein-Volhard (1995). Nobelpristagarna Max von Laue (1914), Otto Stern (1943) och Max Born (1954) var alla lärare vid Goetheuniversitetet i Frankfurt.

University of California, Los Angeles – Los Angeles, Kalifornien

Nobelpristagare: 15 (officiell 13)

Bildkälla

Universitetet i Kalifornien, Los Angeles (UCLA) grundades 1919 men går tillbaka ända till 1881 då det – i en annan inkarnation – hette Los Angeles State Normal School. UCLA drar för närvarande in fler ansökningar till grundutbildningar än något annat universitet i landet och 2013 gav QS World University Rankings skolan en 40:e plats på sin årliga lista. UCLA:s tidigare Nobelpristagare är bland annat kemivinnarna Richard F. Heck (2010) och Glenn T. Seaborg (1951). Seaborg spelade en central roll i utvecklingen av det periodiska systemet, och grundämnet seaborgium har fått sitt namn till hans ära. Den nobelpristagare och diplomat Ralph Bunche, som fick sitt pris 1950, har också gått på UCLA. Bunche blev historisk som den första afroamerikanska Nobelpristagaren. Andra Nobelpristagare med anknytning till UCLA är USA:s tidigare vicepresident Al Gore (2007), filosofen/logikern Bertrand Russell (1950) och biologen Randy W. Schekman (2013).

Uppsala universitet – Uppsala, Sverige

Nobelpristagare: 15

Bildkälla

Sveriges äldsta högskola Uppsala universitet grundades först 1477 som ett studium generale, eller medeltida universitet. Sedan dess har den högt ansedda institutionen varit en viktig bidragsgivare till den svenska kulturen och den nationella identiteten – från politik till musik. På universitetets lista över Nobelpristagare finns bland annat diplomaten och FN:s tidigare generalsekreterare Dag Hammarskjöld, som fick utmärkelsen 1961. Som den ende av FN:s generalsekreterare som har dött medan han fortfarande innehade den nämnda positionen tilldelades Hammarskjöld priset postumt – vilket bara har hänt tre gånger. Andra nobelpristagare från Uppsalas universitet är poeten Erik Axel Karlfeldt (1931), fysikern Hannes Alfvén (1970) och fredspristagaren Alva Myrdal (1982). Nobelpristagaren Pär Lagerkvist (1951) var också knuten till universitetet.

Universitetet i Wien – Wien, Österrike

Nobelpristagare: 15

Bildkälla

Österrikes historiska universitet i Wien, som grundades 1365, är det första universitetet som grundades i ett tysktalande land. Fysikern Erwin Schrödinger (som fick Nobelpriset 1933) och vinnarna i fysiologi eller medicin Róbert Bárány (1914) och Karl Landsteiner (1930) är alla studenter och pristagare från Wiens universitet. Konrad Lorenz, som fick Nobelpriset 1973, studerade också vid universitetet. Han räknas som en av pionjärerna inom den moderna etologin. Den inflytelserika, nobelpristagande ekonomen Friedrich Hayek fick sin utmärkelse 1974. Han doktorerade i statsvetenskap och juridik vid universitetet och återvände sedan till skolan som föreläsare i ekonomi. Den olycksdrabbade, nobelvinnande tyska kemisten Hans Fischer, som fick sin utmärkelse 1930, undervisade vid universitetet i Wien innan han gick vidare till Technische Universität München. Intressant nog har Fischer också en krater på månen uppkallad efter sig.

Leiden University – Leiden, Nederländerna

Nobelpristagare: 16

Bildkälla

William, prins av Oranien, grundade Leidenuniversitetet i Nederländerna 1575 – vilket gör det till den äldsta högskolan i landets historia. År 2013 rankade Times Higher Education World University Rankings Leiden som det bästa universitetet i Holland. Den inflytelserika, nobelprisbelönade nederländska kemisten Jacobus Henricus van ’t Hoff, Jr. (1901), som anses ha varit pionjär i etableringen av den moderna fysikaliska kemin, studerade där. På universitetets lista över Nobelpristagare finns också fysikerna Pieter Zeeman (1902), Johannes Diderik van der Waals (1910) och Nicolaas Bloembergen (1981), ekonomen Jan Tinbergen (1969) och fredspristagarna Tobias Asser (1911) och Gerrit Jan van Heuven Goedhart (1954). Den berömda tyska fysikern Albert Einstein (1921) var forskare vid universitetet i Leiden och den italienska fysikern Enrico Fermi (1938) studerade där. Faktum är att Einstein fick reda på att hans numera berömda relativitetsteori hade godkänts medan han var i Leiden.

Case Western Reserve University – Cleveland, Ohio

Nobelpristagare: 16

Bildkälla

Case Western Reserve University grundades först 1826 som Western Reserve College. Institutionen bytte så småningom namn till Case Western Reserve University 1967. Den nobelprisbelönade skotska fysiologen, biokemisten och tidigare föreläsaren vid Western Reserve University John James Rickard Macleod, som publicerade sin medupptäckt av insulin 1922, fick sin ära året därpå. På skolans lista över Nobelpristagare finns ekonomen Edward C. Prescott (2004), kemivinnaren Paul Berg (1980), fysikern Donald A. Glaser (1960) och fysiologi- eller medicinvinnaren och pionjären inom magnetisk resonanstomografi Paul C. Lauterbur (2003). Nobelpristagarna Albert A. Michelson och Frederick Reines fick sina utmärkelser 1907 respektive 1995; båda var medlemmar av Case Western-fakulteten. Michelson blev historisk som den första amerikanska vetenskapsmannen att vinna ett vetenskapligt Nobelpris, och Reines tog hand om Case Westerns fysikavdelning 1959 och var dess chef fram till 1966.

Imperial College London – London, Storbritannien.

Nobelpristagare: 16

Bildkälla

Nobelpristagaren Sir Alexander Fleming, skotte och akademiker vid Imperial College London, upptäckte som bekant penicillinet 1928 och fick sitt pris 1945. Fleming studerade vid St Mary’s Hospital Medical School, som 1988 blev en del av Imperial College Londons campus. Han blev också professor vid högskolan. I dag finns Sir Alexander Fleming Building på Imperial College Londons campus i South Kensington, som är en av de viktigaste undervisningslokalerna för skolans medicinska fakultet. Imperial College London grundades ursprungligen 1907 och bland dess nobelpristagare finns bland annat kemivinnarna Derek Barton och Geoffrey Wilkinson, som fick sina utmärkelser 1969 respektive 1973. Abdus Salam, som fick Nobelpriset i fysik 1979, var lärare vid skolan, medan vinnaren i fysiologi eller medicin Andrew F. Huxley (1963) var fellow vid kollegiet.

London School of Economics and Political Science – London, U.K.

Nobelpristagare: 17

Bildkälla

Graham Wallas, Sidney och Beatrice Webb och Nobelpristagaren George Bernard Shaw grundade London School of Economics and Political Science 1895. I dag är högskolan högt rankad nationellt och globalt och välkänd för sina starka samhällsvetenskapliga program. Bland skolans tidigare nobelpristagare finns bland annat Oscar Arias Sánchez, fredspristagare och Costa Ricas tidigare president, som fick utmärkelsen 1987, och ekonomerna Sir Arthur Lewis (1979), Ronald H. Coase (1991), Leonid Hurwicz (2007) och Christopher A. Pissarides (2010). De berömda Nobelpristagarna Sir John R. Hicks (1972), Amartya Sen (1998) och Paul Krugman (2008) har alla varit fakultetsmedlemmar vid skolan. Shaw och den ikoniska, nobelpristagare och brittiska författaren Bertrand Russell (1950) var också anställda vid London School of Economics and Political Science.

University of Edinburgh – Edinburgh, U.K.

Nobelpristagare: 18

Bildkälla

Universitetet i Edinburgh grundades 1583 och är enligt QS World University Rankings 2013 det 17:e bästa universitetet i världen. Institutionen är känd för sina utmärkta konst- och humanistiska program och för den centrala roll som den spelade i formandet av den skotska staden under upplysningstiden. Den ikoniska engelska politikern och Nobelpristagaren i litteratur Sir Winston Churchill, som fick sin utmärkelse 1953, var universitetets rektor från 1929 till 1932. Den nuvarande emeritusprofessorn Peter W. Higgs fick Nobelpriset i fysik 2013 för sin roll i upptäckten av Higgsbosonpartikeln och rekommenderades för det av ingen mindre än Stephen Hawking. Fysikern Max Born, som fick sitt Nobelpris 1954, och vinnarna i fysiologi eller medicin Sir Alexander Fleming (1945) och Hermann J. Muller (1946) var också anställda vid University of Edinburgh.

University of Wisconsin-Madison – Madison, Wisconsin

Nobelpristagare: 19

Bildkälla

Universitetet i Wisconsin-Madison grundades 1848. Sedan dess har den högt ansedda offentliga skolan byggt upp ett rykte om akademisk excellens och beskrivits som en av USA:s ”offentliga Ivies”. Wisconsin-Madison-akademikern och den tvåfaldigt Nobelvinnande fysikern John Bardeen (1956, 1972) ses som en av 1900-talets mest inflytelserika amerikaner. Bland Nobelpristagarna i Wisconsin-Madison finns också 2011 års fredspristagare och Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, författaren Saul Bellow (1976), kemipristagaren Alan G. MacDiarmid (2000) och biologen Günter Blobel (1999). Nobelpristagare bland personalen är genetikern Howard M. Temin, som fick utmärkelsen 1975, molekylärbiologen Joshua Lederberg (1958) och biokemisten Har Gobind Khorana (1968).

University of Freiburg – Freiburg im Breisgau, Tyskland

Nobelpristagare: 19 (officiell 10)

Bildkälla

Tysklands universitet i Freiburg grundades 1457 och är välkänt för sina humanistiska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga program. Skolan, som formellt kallas Albert Ludwig University of Freiburg, är ett av de främsta universiteten i Tyskland och en av landets äldsta högskolor. Bland de tidigare nobelpristagare finns Hans Krebs, vinnare i fysiologi eller medicin 1953, kemivinnarna George de Hevesy (1943), Adolf Windaus (1928) och Mario J. Molina (1995) samt fysikern J. Hans D. Jensen (1963). Krebs, Windaus och de Hevesy var också anställda vid högskolan. Friedrich Hayek, som fick Nobelpriset i ekonomisk vetenskap 1974, var professor i Freiburg från 1962 till 1968 och hade stort inflytande.

Tekniska universitetet i München – München, Tyskland

Nobelpristagare: 20

Bildkälla

Tysklands tekniska universitet i München, som grundades 1868, är erkänt som en av de bästa högskolorna i Europa. 2013 placerades den på 50:e plats i världen enligt Academic Ranking of World Universities. Bland skolans nobelpristagare finns den berömda tyska författaren Thomas Mann, som fick sin utmärkelse 1929, fysikerna Rudolf Mössbauer (1961) och Wolfgang Paul (1989), kemivinnaren Ernst Otto Fischer (1973) och fysiologi- eller medicinvinnaren Erwin Neher (1991). Fischer och Mössbauer återvände till skolan som professorer. Den berömda nobelpristagaren Hans Fischer, som fick sitt pris 1930, var skolans professor i organisk kemi från 1921 fram till sin tidiga död av egen hand 1945.

University of Michigan – Ann Arbor, Michigan

Nobelpristagare: 20

Bildkälla

University of Michigan grundades i Detroit 1817, då den var känd som University of Michigania. Sedan 1837 har den ”offentliga Ivy”-skolan legat i Ann Arbor. Idag är den känd för sina forskningsbidrag och STEM-områden, samhällsvetenskapliga och humanistiska program. Universitetet erbjuder även medicinska och juridiska examina, och 2013 listade Times Higher Education World University Rankings Michigan som det 18:e bästa universitetet i världen. Bland Nobelpristagarna finns ekonomen Robert J. Shiller (2013), kemivinnaren Richard Smalley (1996) och fysikvinnaren Samuel C.C. Ting (1976). Ting arbetar för närvarande med programmet för alfa-magnetisk spektrometer på den internationella rymdstationen. Bland skolans nobelpristagare finns poeten och författaren Joseph Brodsky och fysikern Wolfgang Pauli, som fick sina utmärkelser 1987 respektive 1945.

University of California, San Diego – La Jolla, Kalifornien

Nobelpristagare: 20

Bildupptagningskälla

University of California, San Diego invigdes formellt 1960. I dag är det enligt U.S. News & World Report en av de tio bästa offentliga högskolorna i landet. ”Innovation är centralt för vilka vi är och vad vi gör. Här lär sig studenterna att kunskap inte bara förvärvas i klassrummet – livet är deras laboratorium”, skriver universitetets officiella webbplats. Bruce A. Beutler, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2011, tog examen från University of California, San Diego 1976 – när han bara var 18 år gammal. En annan av universitetets nobelpristagare är den japanska forskaren Susumu Tonegawa, som fick utmärkelsen 1987. Bland de medarbetare som fått Nobelpriset finns den dubbla vinnaren Linus Pauling (1954, 1962), kemisten Harold C. Urey (1934) och den banbrytande molekylärbiologen Francis Crick (1962).

Universitetet i Zürich – Zürich, Schweiz

Nobelpristagare: 21 (officiellt 12)

Bildkälla

Sedan starten 1833 har det schweiziska universitetet i Zürich producerat en handfull Nobelpristagare. Skolans mest kända nobelpristagare är den tyske fysikern Albert Einstein, som fick utmärkelsen 1921. Andra studenter från universitetet i Zürich som har vunnit Nobelpriset är fysikern Wilhelm Conrad Röntgen (1901), kemisten Alfred Werner (1913) och fysiologen Walter Rudolf Hess (1949). Även författarna Theodor Mommsen och Carl Spitteler, som fick Nobelpris 1902 respektive 1919, studerade vid skolan. Mommsen är en av 1800-talets mest berömda klassiker. Den banbrytande amerikanska kemisten och dubbla nobelvinnaren Linus Pauling (1954, 1962) tog lektioner vid institutionen, medan fysikerna Max von Laue (1914) och Erwin Schrödinger (1933) undervisade vid universitetet i Zürich.

Carnegie Mellon University – Pittsburgh, Pennsylvania

Nobelpristagare: 21 (officiellt 19)

Bildkälla

Carnegie Mellon University grundades först år 1900 som Carnegie Technical Schools. År 1912 bytte institutionen namn till Carnegie Institute of Technology, som i dag fungerar som Carnegie Mellons tekniska högskola. Carnegie Mellon har ett rykte om sig att vara utmärkt inom ekonomiska studier och har producerat en handfull Nobelpristagare. Bland dem finns den banbrytande matematikern John Forbes Nash Jr, som fick sitt Nobelpris 1994 och som inspirerade den Oscarsbelönade filmen A Beautiful Mind. År 2004 delade ekonomerna Edward C. Prescott och Finn E. Kydland sina priser. De båda disputerade också i ekonomi vid Carnegie Mellon innan de senare återvände till skolan som professorer. Den berömda ekonomen Dale T. Mortensen, en gemensam Nobelpristagare 2010, är också en Carnegie Mellon-ekonom.

Washington University in St. Louis – St. Louis, Missouri

Nobelpristagare: 22

Bildkälla

Washington University i St. Louis grundades 1853 och namngavs som en hyllning till George Washington. U.S. News & World Report har rankat universitetet på 14:e plats i landet på sin årliga lista över de bästa universiteten medan Washington University i St. Louis enligt Academic Ranking of World Universities är det 30:e bästa universitetet i världen. Högskolan är känd för sina starka program inom socialt arbete, affärsverksamhet, arkitektur och medicin. Den hyllade biokemisten Edwin G. Krebs, som fick Nobelpriset 1992, tog sin medicine doktorsexamen vid universitetet. Andra studenter från Washington University som vunnit Nobels är biokemisten Earl W. Sutherland, Jr. (1971) och mikrobiologen Daniel Nathans (1978).

University of Minnesota – Minneapolis/St. Paul, Minnesota

Nobelpristagare: 23

Bildkälla

University of Minnesota grundades 1851 och har sedan dess uppmärksammats för sina högt rankade program inom kemiteknik, farmakologi, psykologi och ekonomi. Skolans lista över Nobelpristagare inkluderar biologen och fredspristagaren Norman Borlaug, kallad ”den gröna revolutionens fader”, som fick sin utmärkelse 1970. Fysikern Ernest Lawrence – kanske mest känd för sitt banbrytande arbete med Manhattanprojektet – fick sitt Nobelpris 1939. Lawrence hade också en examen från University of Minnesota, liksom Lars Peter Hansen, som fick sin utmärkelse för ekonomiska vetenskaper 2013. De Nobelprisbelönade ekonomerna Milton Friedman (1976), George J. Stigler (1982), Edward C. Prescott (2004), Christopher A. Sims (2011), Thomas J. Sargent (2011) och Robert J. Shiller (2013) har alla arbetat vid universitetet. Fysikern Arthur H. Compton (1927) och den dubbla Nobelpristagaren John Bardeen (1956, 1972) har också varit anställda vid University of Minnesota.

Rockefeller University – New York City, New York

Nobelpristagare: 24

Bilduppgiftskälla

Den legendariske magnaten John D. Rockefeller grundade den privata New York-institutionen Rockefeller University 1901, då den var känd som Rockefeller Institute for Medical Research. Institutionen är känd för sina forskares framsteg inom biologi och medicin, och den har det högsta förhållandet mellan antalet personer som arbetar med forskning och antalet Nobelpristagare i världen. Den nobelprisbelönade biologen och tidigare presidenten för California Institute of Technology David Baltimore, som fick sin utmärkelse 1975, är en Rockefeller-utbildad. Fysiologi- eller medicinvinnaren Gerald M. Edelman (1972) var doktorand vid Rockefeller University och disputerade där 1960. Molekylärbiologen Joshua Lederberg och genetikern Sir Paul M. Nurse, båda tidigare Rockefeller-presidenter, tilldelades också Nobels 1958 respektive 2001.

University of Illinois at Urbana-Champaign – Urbana/Champaign, Illinois

Nobelpristagare: 24

Bildkälla

University of Illinois at Urbana-Champaign grundades 1867 och har sedan dess byggt upp ett starkt rykte för sina utmärkta program inom redovisning, affärsverksamhet, ingenjörsvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap, kemi och fysik. Den inflytelserika forskaren och dubbla Nobelpristagaren John Bardeen (1956, 1972) föreläste vid University of Illinois at Urbana-Champaign från 1951 till 1975. År 1990 hamnade Bardeen på Lifes lista över de 100 mest inflytelserika vetenskapsmännen under århundradet. Tidigare studenter vid University of Illinois som fått Nobelpris i fysiologi eller medicin är Rosalyn Yalow (1977), Edward G. Krebs (1992) och Phillip A. Sharp (1993). Jack Kilby, som är en av Illinois studenter och pionjär inom elektroteknik och som skrev in sig i historien som uppfinnare av den termiska skrivaren och den handhållna miniräknaren, fick sitt pris år 2000.

University of Manchester – Manchester, Storbritannien.

Nobelpristagare: 25 (officiell 21)

Bildkälla

Englands University of Manchester grundades 2004, när University of Manchester Institute of Science and Technology slogs samman med Victoria University of Manchester. Den engelske fysikern och universitetsstudenten Sir James Chadwick (1935) studerade vid Victoria University of Manchester mellan 1908 och 1911 – känd under ledning av professorn och ”kärnfysikens fader” Lord Ernest Rutherford (som också fick Nobelpriset 1908). Bland universitetets nobelpristagare finns fysikerna J.J. Thomson (1906) och C. T. R. Wilson (1927) samt kemivinnarna Sir Robert Robinson (1947) och Michael Smith (1993). Den ikoniska, nobelbelbelönade danska vetenskapsmannen Niels Bohr (1922) tillbringade tid vid Victoria University of Manchester som forskare, medan de nobelbelbelönade ekonomerna Sir John Hicks (1972) och Joseph E. Stiglitz (2001) var anställda vid universitetet.

University College London – London, Storbritannien

Nobelpristagare: 27 (officiellt 21)

Bildkälla

Den högt ansedda engelska institutionen University College London (UCL) grundades 1826, som London University. Sedan dess har det rankats som ett av de bästa universiteten globalt och har ett starkt rykte inom konst och humaniora, medicin och teknik. Den mycket inflytelserika och nobelpristagare i molekylärbiologi Francis Crick, som fick sitt pris 1962, fick sin kandidatexamen vid universitetet. Francis Crick Institute – som delvis ägs av UCL – grundades till hans ära 2010. Bland de som fått Nobelpris från UCL finns fysikvinnarna Sir Owen Willans Richardson (1928) och Charles K. Kao (2009), fysiologi- eller medicinvinnarna Sir Bernard Katz (1970) och Sir Martin J. Evans (2007) samt kemivinnaren Jaroslav Heyrovský (1959). Den inflytelserika tyska kemisten Otto Hahn, som fick Nobelpriset 1944, blev anställd vid UCL 1904.

University of Pennsylvania – Philadelphia, Pennsylvania

Nobelpristagare: 29 (officiellt 28)

Bildkälla

Exklusiva Ivy League-skolan University of Pennsylvania grundades första gången år 1740. År 2013 placerade QS World University Rankings det på 13:e plats i världen och U.S. News & World Report placerade universitetet på sjunde plats i landet. Den nobelprisbelönade egyptiska kemisten och ”fadern till femtokemi” Ahmed H. Zewail, som fick sitt pris 1999, tog sin doktorsexamen vid University of Pennsylvania. Fysiologi- eller medicinvinnarna Gerald M. Edelman (1972), Michael S. Brown (1985) och Stanley B. Prusiner (1997) är också utexaminerade från universitetet. Ekonomerna och Nobelpristagarna Thomas J. Sargent (2011), Edward C. Prescott (2004), Edmund S. Phelps (2006) och Robert A. Mundell (1999) har varit anställda vid University of Pennsylvania.

ETH Zürich – Zürich, Schweiz

Nobelpristagare: 31 (officiell 29)

Bildkälla

Den schweiziska institutionen ETH Zürich, som öppnade 1855, är ett internationellt erkänt ingenjörs- och teknikuniversitet som även specialiserar sig på matematik och naturvetenskap. Enligt Academic Ranking of World Universities, QS World University Rankings och Times Higher Education World University Rankings är det en av kontinentaleuropas bästa högskolor. Universitetets mest kända nobelpristagare är utan tvekan den tyskfödde fysikern Albert Einstein (1921), som också arbetade vid högskolan. Bland universitetets uppskattade nobelpristagare finns kemivinnarna Richard R. Ernst (1991) och Fritz Haber (1918), medan ETH Zürichs professorer som vann Nobelpriset är Leopold Ružička (1939), Wolfgang Pauli (1945), Vladimir Prelog (1975) och Kurt Wüthrich (2002).

California Institute of Technology – Pasadena, Kalifornien

Nobelpristagare: 33 (officiell 31)

Bildkälla

Den lokala entreprenören och politikern Amos G. Throop grundade Throop University 1891. 1921 döptes skolan till California Institute of Technology (Caltech). Universitetet är specialiserat på teknik, matematik, data- och geovetenskap, biologi och kemi. Linus Pauling, som är Caltech-utbildad och som av National Academy of Sciences beskrivs som ”en av 1900-talets mest inflytelserika vetenskapsmän”, är fortfarande den enda pristagare som vunnit två individuella Nobelpris (1954, 1962). De banbrytande fysikerna och nobelpristagarna Robert A. Millikan (1923), Richard P. Feynman (1965) och Murray Gell-Mann (1969) samt biologen David Baltimore (1975) har alla varit anställda vid Caltech. Flera akademiker har också fått Nobelpris: fysikerna Carl D. Anderson (1936), William B. Shockley (1956), James Rainwater (1975) och Douglas D. Osheroff (1996), kemivinnaren Edwin M. McMillan (1951) och ekonomen Vernon L. Smith (2002).

New York University – New York City, New York

Nobelpristagare: 35 (officiell 4)

Bildkälla

Efter att ha grundats 1831 av den schweiziskfödde lingvisten och tidigare amerikanska finansministern Albert Gallatin har New York University (NYU) vuxit till att bli en av USA:s största privata högskolor. Det är kanske mest känt för sin högt rankade Stern School of Business, men det är också populärt bland studenter inom samhällsvetenskap och bild- och scenkonst. År 2011 delade ekonomen och NYU-professorn Thomas J. Sargent Nobelpriset i ekonomi med Princetonprofessorn Christopher A. Sims. Flera NYU-studenter har också gått vidare till framgång: fysikern Frederick Reines (1995), vinnarna i fysiologi eller medicin Eric R. Kandel (2000), Julius Axelrod (1970) och Gertrude B. Elion (1988) samt Nobels fredspristagare Elihu Root (1912) och Mohamed ElBaradei (2005) med flera. ElBaradei installerades som Egyptens tillförordnade vicepresident efter militärkuppen 2013 och spelade också en nyckelroll i landets revolution 2011.

Ludwig Maximilian University of Munich – München, Tyskland

Nobelpristagare: 35 (officiell 13)

Bildkälla

Det tyska offentliga universitetet och forskningsanläggningen Ludwig Maximilian University of Munich (LMU) grundades i München 1472, då det var känt som universitetet i Ingolstadt. Universitetet uthärdade Tysklands nationalsocialistiska styre och var som bekant basen för den trotsiga antinazistiska motståndsgruppen White Rose. En av universitetets mest kända nobelpristagare är Max Planck (1918), som anses ha uppfunnit kvantteorin. Andra framstående fysiker som Max von Laue (1914), Gustav Hertz (1925), Werner Heisenberg (1932), Wolfgang Pauli (1945), Hans Bethe (1967) och Gerhard Ertl (2007, i kemi) har också tagit examen från LMU. Nobelförfattaren Thomas Mann (1929) och den inflytelserika kemivinnaren Otto Hahn (1944), som har beskrivits som ”kärnkemins fader”, gjorde det också.

Johns Hopkins University – Baltimore, Maryland

Nobelpristagare: 36

Bildkälla

Johns Hopkins University spelade en stor roll i utformningen av idén om det samtida amerikanska forskningsuniversitetet. Institutionen, som grundades i Baltimore 1876, har vuxit till att omfatta fyra campus i Maryland samt platser i Washington, D.C., Italien, Kina och Singapore. Tack vare det ikoniska Johns Hopkins Medical Center är universitetet känt för sina bidrag till medicinområdet, men det utmärker sig också inom vetenskap och teknisk forskning och utveckling. Bland Nobelpristagarna finns USA:s tidigare president Woodrow Wilson (1919), vinnarna i fysiologi eller medicin Thomas H. Morgan (1933) och Richard Axel (2004) samt kemivinnaren Peter Agre (2003). Flera anställda har också fått utmärkelser, bland annat fysikerna James Franck (1925) och Adam G. Riess (2011) och den fredsbelönade föreläsaren Nicholas Murray Butler (1931).

Princeton University – Princeton, New Jersey

Nobelpristagare: 37

Bildkälla

Princeton University grundades först 1746 som University of New Jersey. I dag är den exklusiva forskningsinstitutionen Ivy League ett av världens rikaste universitet, och den har också rankats som det bästa universitetet i Amerika av U.S. News & World Report. Princeton-akademikern och matematikern John Forbes Nash Jr, vars arbete har påverkat områden som ekonomi, databehandling, artificiell intelligens och evolutionsbiologi, blev pristagare 1994. Nobelpristagaren och USA:s tidigare president Woodrow Wilson (1919) gick på Princeton, var senare professor och blev sedan rektor för universitetet 1902. Bland kända pristagare från Princeton finns ekonomieekonomen Gary S. Becker (1992) och fysikerna Arthur H. Compton (1927), Richard P. Feynman (1965) och John Bardeen (1956, 1972). Bardeen är den enda person som vunnit två Nobelpris i fysik.

Humboldt University of Berlin – Berlin, Tyskland

Nobelpristagare: 40 (officiell 29)

Bildkälla

Humboldtuniversitetet i Berlin grundades först 1810 som Berlins universitet. Institutionen antog namnet Humboldt 1949, som en hyllning till grundaren Wilhelm von Humboldt och hans syskon Alexander. Humboldt led under Tysklands nazistledda period, men är idag erkänd som ett av de främsta universiteten i landet. Nobelpristagaren i fysik Max Planck (1918) studerade och undervisade på Humboldt, liksom mottagarna Max von Laue (1914), Walther Bothe (1954) och James Franck (1925), och till och med pionjären Albert Einstein (1921) var professor där. Flera studenter har gjort övergången från doktorand till pristagare, däribland fysikern Gustav Ludwig Hertz (1925), kemisten Fritz Haber (1918) och fysiologen Otto Heinrich Warburg (1931).

Heidelberg University – Heidelberg, Tyskland

Nobelpristagare:

Bildkälla

Som Tysklands tidigaste universitet har Heidelbergs universitet gått igenom mycket sedan det grundades 1386 – från nazisterna till Tysklands vänstervridna studentaktivism på sjuttiotalet. Universitetet har ett tydligt fokus på forskning och har rankats som en av de bästa institutionerna i sitt slag i hela Europa. Nobelpristagaren i fysik och kvantmekanikens fader Max Born (1954) studerade vid Heidelbergs universitet 1902. Den schweiziske poeten Carl Spitteler (1919), Nobels fredspristagare Auguste Beernaert (1909) och Albert Gobat (1902), kemivinnaren Fritz Haber (1918) och fysiologen Albrecht Kossel (1910) är alla utexaminerade från Heidelbergs universitet. Bland universitetets tidigare personal finns två Nobelpristagare: fysiologen Bert Sakmann (1991) och virologen Harald zur Hausen (2008).

Cornell University – Ithaca, New York

Nobelpristagare: 43 (officiell 41)

Cornell University, som grundades 1865, är ett exklusivt Ivy League-institut som bland annat har hyllade program för ingenjörsvetenskap, arkitektur, affärsverksamhet, humanekologi och hotelladministration. Cytogenetikern och pristagaren Barbara McClintock (1983) fick en doktorsexamen i botanik här. Cornell har också en stark litterär stamtavla: studenterna Pearl Buck (1938) och Toni Morrison (1993) vann båda Nobelpriset i litteratur. De framstående författarna Octavio Paz (1990) och Wole Soyinka (1986), ekonomen Amartya Sen (1998) och vinnaren av Nobels fredspris Norman Borlaug (1970) har alla varit anställda vid Cornell. Många andra studenter har också gått vidare till Nobelpriset, däribland fysikerna Douglas D. Osheroff (1996) och Isidor Isaac Rabi (1944), ekonomihistorikern Robert W. Fogel (1993) och Nobels fredspristagare John R. Mott (1946).

University of Göttingen – Göttingen, Tyskland

Nobelpristagare: 46 (officiell 44)

Bildkälla

Den brittiske monarken kung Georg II grundade det tyska universitetet i Göttingen 1734. I dag är det erkänt som ett av de bästa universiteten i Tyskland och har gett Göttingen ett gott rykte som studentstad. Den inflytelserika nobelpristagaren Werner Heisenberg (1932) studerade fysik för Max Born i Göttingen och fick sin habilitering – den högsta akademiska utmärkelsen – 1924. De akademiker från Göttingen som blev pristagare är allt från fysikerna Maria Goeppert Mayer (1963) och Max von Laue (1914) till kemivinnarna Irving Langmuir (1932) och Norman Haworth (1937) och fysiologi- eller medicinvinnarna Robert Koch (1905) och Ilya Mechnikov (1908). Kvantfysikpionjärerna och nobelpristagarna Wolfgang Pauli (1945), Max Planck (1918) och Max Born (1954) var alla anställda vid universitetet, liksom fysikaliska kemisten Walther Nernst (1920) och fysikern James Franck (1925).

Universitetet i Paris – Paris, Frankrike

Nobelpristagare: 51

Bildkälla

Universitetet i Paris är ett av Europas äldsta universitet och grundades på 1100-talet. Historiskt sett känd som Sorbonne, delades högskolan upp i 13 oberoende institutioner 1970. Men även om den inte längre existerar som en enskild enhet är universitetet i Paris knutet till 51 nobelpristagare. Berömda pristagare är bland annat fysikerna Pierre-Gilles de Gennes (1991), Georges Charpak (1992), Claude Cohen-Tannoudji (1997), Albert Fert (2007) och Serge Haroche (2012), ekonomerna Gérard Debreu (1983) och Maurice Allais (1988), virologen Luc Montagnier (2008), den ikoniska franska filosofen Jean-Paul Sartre (1964) och den banbrytande vetenskapsmannen Marie Curie (1903, 1911), som var den första och enda kvinnliga pristagaren med flera pris. Sartre var känd för att ha tackat nej till sitt Nobelpris och förklarade: ”Författaren måste vägra att låta sig förvandlas till en institution.”

Yale University – New Haven, Connecticut

Nobelpristagare: 52 (officiellt 25)

Bildkälla

Exklusiv Ivy League-institution Yale University grundades först i New Haven, Connecticut 1701. Högskolan, som ursprungligen kallades Collegiate School, grundades av präster som en anläggning för att utbilda lokala ledare och präster. Yales lista över Nobelpristagare består av framstående personer från flera områden: fysikerna Ernest Lawrence (1939) och Murray Gell-Mann (1969), kemivinnarna John B. Fenn (2002) och Brian K. Kobilka (2012), ”fadern till moderna vacciner” John F. Enders (1954), biologen Joshua Lederberg (1958), den välkände ekonomen Paul Krugman (2008) och författaren Sinclair Lewis (1930), den förste amerikanskfödde individen som fick Nobelpriset i litteratur. År 2013 tilldelades den mycket inflytelserika professorn Robert J. Shiller från Yale University Nobelpriset i ekonomi, medan James E. Rothman, professor och ordförande för Yales avdelning för cellbiologi, hedrades i kategorin fysiologi eller medicin.

Stanford University – Stanford, Kalifornien

Nobelpristagare:

Bildkälla

Stanford University, som öppnade 1891, grundades av järnvägsmagnaten och ex-politikern Leland Stanford och hans fru Jane. Stanfords träffade Charles W. Eliot, dåvarande president för Harvard University, för att reda ut den ekonomiska kostnaden för att kopiera Harvard i Kalifornien. Bland Stanfords nobelpristagare finns ekonomen Alvin E. Roth (2012), kemivinnarna Roger D. Kornberg (2006), fysikerna Carl Wieman och Eric A. Cornell (gemensamt 2001), ekonomen John C. Harsanyi (1994) och biologen Randy W. Schekman (2013). År 1972 blev den tidigare Stanfordprofessorn Kenneth J. Arrow den yngsta pristagaren i ekonomisk vetenskap vid 51 års ålder – ett rekord som fortfarande gäller. År 2013 fick Thomas C. Südhof – som har kallats ”en biomedicinsk exceptionell person” – Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Samma år delade den nuvarande Stanfordprofessorn Michael Levitt också på Nobelpriset i kemi för sin roll i ”utvecklingen av flerskalemodeller för komplexa kemiska system”.

University of Oxford – Oxford, Storbritannien.

Nobelpristagare: 58 (officiell 51)

Bildkälla

Enligt historiker kan etableringen av den prestigefyllda engelska institutionen University of Oxford spåras så långt tillbaka som till 1096. ”Som det äldsta universitetet i den engelsktalande världen är Oxford en unik och historisk institution”, står det på universitetets officiella webbplats. Många av Oxfords nobelpristagare är välkända namn: författarna T.S. Eliot (1948) och William Golding (1983), den inflytelserika ekonomen Sir John R. Hicks (1972), medutvecklaren av penicillinet Sir Howard Florey (1945), neurofysiologen Sir John Eccles (1963), biologen Sir John B. Gurdon (2012), politikern Lester Bowles Pearson (1957) och den ikoniska burmesiska oppositionsfången Aung San Suu Kyi (1991). Den hyllade irländska poeten Seamus Heaney (1995) föreläste i Oxford mellan 1989 och 1994, medan kemisten och fredsaktivisten Linus Pauling (1954, 1962) var gästföreläsare där på 1940-talet.

University of California, Berkeley – Berkeley, California

Nobelpristagare: 69 (officiell 61)

Bildkälla

University of California, Berkeley grundades 1868, när Oaklands Agricultural, Mining and Mechanical Arts College gick samman med College of California, och det är nu University of California utbildningssystemets äldsta institution. Studenterna vid Berkeley fick ett rykte om sig för politisk aktivism på sextiotalet efter deras motstånd mot Vietnamkriget, men högskolan är också knuten till några intellektuella tungviktare. Nobelpristagarna är allt från fysikerna Willis E. Lamb (1955) och Steven Chu (1997) till kemivinnarna Harold C. Urey (1934) och William F. Giauque (1949), ekonomen Daniel Kahneman (2002) och vinnarna av fysiologi- eller medicinpriset Selman A. Waksman (1952) och Andrew Z. Fire (2006). År 2013 återvände Chu, som tjänstgjorde som energiminister i fyra år under USA:s president och Nobels fredspristagare Barack Obama, till Berkeley som professor i fysik och molekylär cellfysiologi. Alumni Libby, Kahneman och Giauque blev också anställda.

Massachusetts Institute of Technology – Cambridge, Massachusetts

Nobelpristagare: 83 (officiell 78)

Bildkälla

Massachusetts Institute of Technology (MIT) grundades 1861 och är välkänt för sina banbrytande bidrag till teknik och fysik. MIT har också gett upphov till många framgångsrika entreprenörer, företag och uppfinningar. Skolan är extremt selektiv och prioriterar traditionellt sett ingenjörsvetenskapliga, tekniska och vetenskapliga undersökningar. På senare tid har den också utmärkt sig inom ekonomi, lingvistik, management och biologi. Bland de Nobelpristagare som är knutna till skolan finns ekonomerna Paul Krugman (2008) och Robert J. Shiller (2013), diplomaten Kofi Annan (2001), de banbrytande kemisterna Robert B. Woodward (1965) och Elias James Corey, Jr. (1990), fysikerna William Shockley (1956), Richard P. Feynman (1965), Murray Gell-Man (1969) och Robert B. Laughlin (1998) samt de gemensamma vinnarna Carl E. Wieman och Eric A. Cornell (2001). Den ghananska Annan, som tog en masterexamen i naturvetenskap vid MIT, blev FN:s generalsekreterare, en post han innehade från 1997 till 2006.

University of Chicago – Chicago, Illinois

Nobelpristagare:

Bildkälla

Med hjälp av ett bidrag från John D. Rockefeller och en markdonation från varuhusentreprenören Marshall Field grundade American Baptist Education Society University of Chicago 1890. Sedan dess har det haft inflytande inom ekonomi, sociologi, juridik, litteraturkritik och fysik. Bland de akademiska nobelpristagarna finns ekonomerna Milton Friedman (1976), George J. Stigler (1982), Harry M. Markowitz (1990) och Gary S. Becker (1992) samt fysikerna Luis Alvarez (1968) och Jack Steinberger (1988). Enligt The Economist är Friedman ”den mest inflytelserika ekonomen under andra hälften av 1900-talet … möjligen under hela 1900-talet”. USA:s president och vinnare av Nobels fredspris Barack Obama föreläste vid universitetets juridiska fakultet mellan 1992 och 2004. Nobelpristagarna Bertrand Russell (1950) och J.M. Coetzee (2003) har också båda varit professorer.

University of Cambridge – Cambridge, Storbritannien.

Nobelpristagare: 90

Bildkälla

Universitetet i Cambridge har faktiskt sitt ursprung i en rivaliserande institution, eftersom det sägs ha grundats 1209 av akademiker som lämnade universitetet i Oxford efter en oenighet. Cambridge är känt för sina bidrag till matematik och vetenskap, till stor del tack vare stjärnstudenter som Sir Isaac Newton, James Clerk Maxwell, Lord Kelvin, Sir Francis Bacon och Nobelpristagaren Lord Rayleigh (1904). Universitetets nobelpristagare är mycket omfattande: bland dem finns fysikerna Lord Ernest Rutherford (1908), Niels Bohr (1922) och Abdus Salam (1979), författarna Bertrand Russell (1950) och Patrick White (1973), ekonomen Amartya Sen (1998), fredspristagaren Sir Austen Chamberlain (1925) och kemipristagaren Frederick Sanger (1958, 1980). Salam är den första muslimska vetenskapsmannen och den enda pakistanska vinnaren, medan Sanger är bara en av två nobelmottagare som vunnit två gånger inom samma område.

Columbia University – New York City, New York

Nobelpristagare: 101 (officiell 82)

Bildkälla

När Columbia University grundades 1754 som King’s College blev det femte universitetet i USA:s historia och det första som erbjöd en doktorsexamen i medicin. Det exklusiva Ivy League-universitetet har producerat grundlagsfäder, domare i högsta domstolen, Oscarsvinnare, miljardärer och världsledare. Bland Nobelpristagarna finns USA:s nuvarande president Barack Obama (2009), fysikerna Isidor Isaac Rabi (1944) och Julian Schwinger (1965), kemisterna Herbert A. Hauptman (1985) och Irving Langmuir (1932), biologen Richard Axel (2004) samt ekonomerna Alvin E. Roth (2012) och Milton Friedman (1976). USA:s tidigare vicepresident Al Gore (fredspristagare 2007) föreläste vid högskolan 2001. Nobelpristagaren Joseph E. Stiglitz (2001), som en gång var Världsbankens chefsekonom, är professor där. Bland tidigare anställda som också har fått pris finns den banbrytande tyska fysikern Max Planck (1918) och författarna Gabriela Mistral (1945), Nadine Gordimer (1991) och Mario Vargas Llosa (2010).

Harvard University – Cambridge, Massachusetts

Nobelpristagare: 151 (officiell 47)

Bildkälla

Harvard University anses allmänt vara ett av de bästa universiteten i världen. Det exklusiva Ivy League-universitetet grundades 1636 som New College och döptes sedan om efter filantropen John Harvard 1639, och är nu känt för sina medicinska och juridiska fakulteter. Nobelpristagaren T.S. Eliot (1948) tillbringade flera år på Harvard – först studerade han filosofi från 1906, sedan arbetade han som filosofiassistent från 1909 innan han återvände som student 1911. Bland dem som fått Nobels fredspris finns politiska nyckelpersoner som Theodore Roosevelt (1906), Ralph Bunche (1950), Henry Kissinger (1973), Al Gore (2007) och Barack Obama (2009). Många av Harvards personal har också vunnit priser: Kemipristagaren Martin Karplus (2013), författarna J.M. Coetzee (2003), Nadine Gordimer (1991), Seamus Heaney (1995) och Mario Vargas Llosa (2010), ekonomerna Alvin E. Roth (2012), Amartya Sen (1998) och Kenneth J. Arrow (1972) samt vinnaren av priset i fysiologi eller medicin, Linda B. Buck (2004).