Vad orsakar akut diarré hos barn?

  • Den vanligaste orsaken är en infektion i tarmen (gastroenterit):
    • Virus är den vanligaste orsaken till infektiös diarré i Storbritannien. Ibland är det bara ”en av de bakterier som går omkring”. Olika virus sprids lätt från person till person genom nära kontakt eller när en smittad person förbereder mat åt andra. Till exempel är infektion med ett virus som kallas rotavirus den vanligaste orsaken till diarré hos barn i Storbritannien. Nästan alla barn i Storbritannien får en rotavirusinfektion innan de är fem år gamla. Adenovirus är en annan vanlig orsak.
    • Matförgiftning (att äta mat som är infekterad med bakterier som kallas mikrober) orsakar vissa fall av diarré. Matförgiftningsinfektion orsakas vanligtvis av en bakterie som kallas bakterie. Vanliga exempel är bakteriearter som kallas Campylobacter, Salmonella och Escherichia coli (vanligtvis förkortat E. coli). Gifter (toxiner) som produceras av bakterier kan också orsaka matförgiftning. En annan grupp mikrober som kallas parasiter kan också vara en orsak till matförgiftning.
    • Vatten som förorenats av bakterier eller andra bakterier är en annan vanlig orsak till infektiös diarré, särskilt i länder med dåliga sanitära förhållanden.
  • Icke-infektiösa orsaker till plötsligt insättande (akut) diarré är ovanliga hos barn. Till exempel tarminflammation (kolit), matintolerans och olika sällsynta sjukdomar i tarmen. Småbarnsdiarré är en vanlig orsak till ihållande (kronisk) diarré hos små barn.

Resten av den här broschyren handlar endast om infektiösa orsaker till akut diarré. Klicka på länkarna till de olika andra broschyrerna som ger mer information om några av de olika mikrober som orsakar infektiös diarré.

Vilka är symtomen på akut infektiös diarré hos barn?

Symtomen kan sträcka sig från en lindrig magbesvär under en dag eller två med lätt diarré, till allvarlig vattnig diarré som pågår i flera dagar eller längre. Diarré innebär lös eller vattnig avföring (faeces), vanligtvis minst tre gånger under 24 timmar. Blod eller slem kan förekomma i avföringen vid vissa infektioner.

Krampiga smärtor i magen (buken) är vanliga. Smärtorna kan avta varje gång en del diarré passerar. Det kan också uppstå illamående (kräkningar), hög temperatur (feber), värkande lemmar och huvudvärk.

Diarré varar ofta i 3-5 dagar, ibland längre. Den fortsätter ofta i några dagar efter att eventuella kräkningar har upphört. Lätt lös avföring kan fortsätta (kvarstå) i ytterligare en vecka eller så innan ett normalt mönster återkommer. Ibland varar symtomen längre.

Symtom på brist på vätska i kroppen (uttorkning)

Diarré och kräkningar kan orsaka uttorkning. Sök snabbt läkarhjälp om du misstänker att ditt barn håller på att bli uttorkat. Lätt uttorkning är vanligt förekommande och kan vanligtvis lätt och snabbt vändas genom att dricka mycket vätska. Svår uttorkning kan vara dödlig om den inte behandlas snabbt eftersom kroppens organ behöver en viss mängd vätska för att fungera normalt.

  • Symtom på uttorkning hos barn är bland annat:
    • Passerar lite urin.
    • En torr mun.
    • Torr tunga och läppar.
    • Mindre tårar vid gråt.
    • Sunkna ögon.
    • Svaghet.
    • Var irriterad eller saknar energi (slö).
  • Symtom på allvarlig uttorkning hos barn är bland annat:
    • Sömnighet.
    • Blek eller fläckig hud.
    • Kalla händer eller fötter.
    • Varje blöta blöja.
    • Snabb (men ofta ytlig) andning.

Observera att allvarlig uttorkning är en medicinsk nödsituation och att omedelbar läkarvård behövs.

Dehydrering hos barn med plötsligt uppkommen (akut) diarré är mer sannolikt hos:

  • Barn under 1 år (och särskilt de under 6 månader). Detta beror på att spädbarn inte behöver förlora mycket vätska för att förlora en betydande andel av sin totala kroppsvätska.
  • Spädbarn under 1 år som hade låg födelsevikt och som inte har kommit ikapp med sin vikt.
  • En ammande bebis som har slutat amma under sin sjukdom.
  • En bebis eller ett barn som inte dricker mycket när de har infektion i tarmen (gastroenterit).
  • En bebis eller ett barn som har svår diarré och är illamående (kräkningar). (Särskilt om de har lämnat sex eller fler diarréavsättningar och/eller kräkts tre eller fler gånger under de senaste 24 timmarna.)

Behövs det några undersökningar av mitt barn?

För de flesta barn är diarré vanligtvis ganska lindrig och blir bättre inom några dagar utan annan behandling än att dricka rikligt med vätska. Ofta behöver du inte ta med ditt barn till en läkare eller söka medicinska råd.

Hursomhelst kan du under vissa omständigheter behöva söka medicinska råd för ditt barn (se nedan). Om så är fallet kan läkaren ställa frågor till dig om:

  • Nyligen rest utomlands.
  • Om ditt barn har varit i kontakt med någon med liknande symtom.
  • Om ditt barn nyligen har tagit antibiotika.
  • Om ditt barn nyligen har varit inlagd på sjukhus.

Detta är för att leta efter en möjlig orsak till deras diarré. De kommer vanligtvis att undersöka ditt barn för tecken på brist på vätska i kroppen (uttorkning). De kan kontrollera barnets temperatur och hjärtfrekvens. De kan också undersöka ditt barns mage (buk) för att se om det finns någon ömhet.

Tester behövs vanligtvis inte. I vissa fall kan läkaren dock be dig samla in ett avföringsprov från ditt barn – till exempel:

  • Om ditt barn mår särskilt dåligt.
  • Om ditt barn har blodig avföring.
  • Om ditt barn läggs in på sjukhus.
  • Om man misstänker matförgiftning.
  • Om ditt barn nyligen har rest utomlands.
  • Om ditt barns symtom inte blir bättre.

Avföringsprovet kan sedan undersökas i laboratoriet för att leta efter orsaken till infektionen.

När ska jag söka läkarhjälp?

Som redan nämnts har de flesta barn med diarré milda symtom som blir bättre på några dagar. Det viktiga är att se till att de får mycket att dricka. I många fall behöver du inte söka läkarhjälp. Du bör dock söka medicinsk rådgivning i följande situationer (eller om det finns andra symtom som du är orolig för):

  • Om ditt barn är under 6 månader.
  • Om ditt barn har ett underliggande medicinskt tillstånd (t.ex. hjärt- eller njurproblem, diabetes, tidigare för tidig födsel).
  • Om ditt barn har hög temperatur (feber).
  • Om du misstänker att brist på vätska i kroppen (uttorkning) håller på att utvecklas (se tidigare).
  • Om ditt barn verkar sömnigt eller förvirrat.
  • Om ditt barn är illamående (kräks) och inte kan hålla vätska nere.
  • Om det finns blod i diarré eller kräkningar.
  • Om ditt barn har svåra magsmärtor.
  • Infektioner som fångats utomlands.
  • Om ditt barn har allvarliga symtom, eller om du känner att barnets tillstånd förvärras.
  • Om ditt barns symtom inte lägger sig (t.ex. kräkningar i mer än 1-2 dagar eller diarré som inte börjar lägga sig efter 3-4 dagar).

Vilken behandling ges vid infektiös diarré hos barn?

Diarré lägger sig ofta inom några dagar eller så, eftersom barnets immunförsvar vanligtvis kan ta bort infektionen. Barn kan vanligtvis behandlas hemma. Ibland behövs inläggning på sjukhus om symtomen är svåra eller om komplikationer utvecklas.

Vätskor för att förhindra brist på vätska i kroppen (uttorkning)

Du bör uppmuntra ditt barn att ta rikligt med vätska. Syftet är att förebygga uttorkning. Den vätska som förlorats om de har varit sjuka (kräkts) och/eller haft diarré måste ersättas. Ditt barn bör fortsätta med sin normala kost och sina vanliga drycker. Dessutom bör de också uppmuntras att dricka extra vätska. Undvik dock fruktjuicer eller kolsyrade drycker, eftersom dessa kan förvärra diarrén.

Bebisar under 6 månader löper ökad risk för uttorkning. Du bör söka läkare om de får plötsligt uppkommen (akut) diarré. Amning eller flaskmatning ska uppmuntras som vanligt. Det kan hända att ditt barns behov av mat ökar. Du kan också få rådet att ge extra vätska (antingen vatten eller rehydreringsdrycker) mellan matningarna.

Rehydreringsdrycker kan rekommenderas av en läkare för barn med ökad risk för uttorkning (se ovan för vilka detta kan vara). De tillverkas i påsar som finns på apotek och på recept. Du bör få instruktioner om hur mycket du ska ge. Rehydreringsdrycker ger en perfekt balans av vatten, salter och socker. Den lilla mängden socker och salt bidrar till att vattnet tas upp (absorberas) bättre från tarmen till kroppen. Hemgjorda salt- och sockerblandningar används i utvecklingsländerna om det inte finns några rehydreringsdrycker att tillgå, men de måste göras med försiktighet eftersom för mycket salt kan vara farligt för ett barn. Rehydreringsdrycker är billiga och lättillgängliga i Storbritannien och är den bästa behandlingen för ditt barn.

Om ditt barn kräks, vänta 5-10 minuter och börja sedan ge drycker igen, men långsammare (t.ex. en sked var 2-3:e minut). Användning av en spruta kan hjälpa till hos yngre barn som kanske inte kan ta klunkar.

Observera: Om du misstänker att ditt barn är uttorkat, eller håller på att bli uttorkat, bör du söka läkarhjälp snarast.

Vätskor för att behandla uttorkning

Om ditt barn är lindrigt uttorkat kan detta behandlas genom att ge det rehydreringsdrycker. Läs instruktionerna noggrant för att få råd om hur dryckerna ska göras upp och om hur mycket de ska ges. Mängden kan bero på barnets ålder och vikt. Om rehydreringsdrycker inte finns tillgängliga av någon anledning, se till att du fortsätter att ge ditt barn vatten, utspädd fruktjuice eller någon annan lämplig vätska. Om du ammar bör du fortsätta med detta under denna tid. Det är viktigt att ditt barn är rehydrerat innan det får fast föda.

Ibland kan ett barn behöva läggas in på sjukhus för behandling om det är uttorkat. Behandling på sjukhus innebär vanligtvis att man ger rehydreringslösning via en speciell slang som kallas nasogastrisk slang. Denna slang passerar genom ditt barns näsa, ner i halsen och direkt in i magen. En alternativ behandling är med vätska som ges direkt i en ven (intravenös vätska).

Ät så normalt som möjligt när eventuell uttorkning har behandlats

Korrigera eventuell uttorkning är första prioritet. Men om ditt barn inte är uttorkat (i de flesta fall), eller när en eventuell uttorkning har korrigerats, uppmuntra ditt barn att äta sin normala kost. Svälta inte ett barn med diarré. Detta brukade rekommenderas, men man vet nu att det är fel. Så:

  • Bröstade barn bör fortsätta att ammas om de tar det. Detta är vanligtvis ett komplement till extra rehydreringsdrycker (se ovan).
  • Flaskmatade spädbarn bör matas med sin normala fullmatning om de vill ta det. Även detta kommer vanligtvis att vara utöver extra rehydreringsdrycker (beskrivs ovan).
  • Äldre barn – erbjud dem lite mat då och då. Men om han eller hon inte vill äta är det okej. Drycker är det viktigaste och mat kan vänta tills aptiten återkommer.

Läkemedel behövs vanligtvis inte

Läkemedel ges normalt inte för att stoppa diarré till barn under 12 år. De låter attraktiva botemedel men är osäkra att ge till barn på grund av möjliga allvarliga komplikationer. Du kan dock ge paracetamol eller ibuprofen för att lindra hög temperatur (feber) eller huvudvärk. Se den separata bipacksedeln som heter Diarrémedicin för mer information.

Om symtomen är svåra eller fortsätter (kvarstår) i flera dagar eller mer kan en läkare be om ett prov på diarrén. Detta skickas till laboratoriet för att leta efter infekterande bakterier (bakterier, parasiter osv.). Ibland behövs antibiotika eller andra behandlingar, beroende på orsaken till infektionen.

Är det några komplikationer som kan uppstå?

Komplikationer till följd av infektiös diarré hos barn är ovanliga i Storbritannien. De är mer sannolika hos mycket små barn. De är också mer sannolika om ditt barn har en pågående (kronisk) sjukdom som diabetes eller om barnets immunförsvar är försvagat på något sätt. Till exempel om de tar långvarig steroidmedicinering eller om de får kemoterapibehandling för cancer. Möjliga komplikationer är bland annat följande:

  • Brist på vätska (uttorkning) och obalans av salt (elektrolyter) i kroppen. Detta är den vanligaste komplikationen. Den uppstår om det vatten och de salter som förloras i ditt barns avföring (faeces), eller när det har varit sjukt (kräkts), inte ersätts genom att barnet dricker tillräckligt med vätska. Om ditt barn dricker bra är det osannolikt att det inträffar, eller så är det bara troligt att det är lindrigt och att det snart återhämtar sig i takt med att ditt barn dricker.
  • Reaktiva komplikationer. I sällsynta fall kan andra delar av kroppen reagera på en infektion som uppstår i tarmen. Detta kan orsaka symtom som hudinflammation, ögoninflammation (antingen konjunktivit eller uveit) eller ledinflammation (artrit). Reaktiva komplikationer är ovanliga om ett virus är orsaken till diarrén.
  • Infektionsspridning till andra delar av ditt barns kropp, till exempel ben, leder eller hjärnhinnorna som omger hjärnan och ryggmärgen. Detta är sällsynt. Om det inträffar är det mer sannolikt om diarrén orsakas av en infektion med Salmonella spp.
  • Ihållande diarrésyndrom kan (sällan) utvecklas.
  • Irritabelt tarmsyndrom utlöses ibland av ett anfall av infektiös diarré.
  • Laktosintolerans kan ibland förekomma under en period efter infektiös diarré. Det kallas sekundär eller förvärvad laktosintolerans. Ditt barns tarmslemhinna kan skadas av diarréepisoden. Detta leder till brist på en kemikalie (enzym) som kallas laktas och som behövs för att hjälpa kroppen att smälta ett socker som kallas laktos och som finns i mjölk. Laktosintolerans leder till uppblåsthet, magsmärta (buksmärta), blåsa och vattnig avföring efter att ha druckit mjölk. Tillståndet blir bättre när infektionen är över och tarmslemhinnan läker.
  • Hemolytiskt uremiskt syndrom är en sällsynt komplikation. Den är vanligtvis förknippad med diarré som orsakas av en viss typ av E. coli-infektion – E. coli O157. Det är ett allvarligt tillstånd med anemi, lågt antal blodplättar i blodet och njursvikt. Om de upptäcks och behandlas återhämtar sig de flesta barn bra.
  • Undernäring kan följa på vissa tarminfektioner. Detta är främst en risk för barn i utvecklingsländer.

Förhindra smittspridning till andra

Diarréinfektioner kan mycket lätt föras vidare från person till person. Därför måste du och ditt barn vidta åtgärder för att försöka minska denna risk.

Om ditt barn har diarré ska du vara särskilt noga med att tvätta händerna efter att ha bytt blöjor och innan du förbereder, serverar eller äter mat. Använd helst flytande tvål i varmt rinnande vatten, men vilken tvål som helst är bättre än ingen. Torka händerna ordentligt efter tvätt. För äldre barn rekommenderas följande när de har diarré:

  • Rengör regelbundet de toaletter som används med desinfektionsmedel. Rengör även spolhandtaget, toalettsitsen, handfatskranarna, badrumsytorna och dörrhandtagen minst dagligen med varmt vatten och rengöringsmedel. Engångsrengöringsdukar bör användas (eller en trasa bara för toalettanvändning).
  • Om en potta måste användas, bär handskar när du hanterar den, släng innehållet i en toalett, tvätta sedan potten med varmt vatten och rengöringsmedel och låt den torka.
  • Säkerställ att ditt barn tvättar händerna efter att ha gått på toaletten. Helst ska de använda flytande tvål i varmt rinnande vatten, men vilken tvål som helst är bättre än ingen. Torka ordentligt efter tvätt.
  • Om kläder eller sängkläder är smutsiga, ta först bort eventuell avföring (fekalier) på toaletten. Tvätta sedan i en separat tvätt med så hög temperatur som möjligt.
  • Låt inte ditt barn dela med sig av handdukar och flaneller.
  • Låt det inte hjälpa till att laga mat åt andra.
  • Det bör inte gå i skolan, på dagis etc. förrän minst 48 timmar efter den sista episoden av diarré eller sjukdom (kräkningar). Ibland kan denna tid vara längre vid vissa infektioner. Kontrollera med din läkare om du är osäker.
  • Om man vet att orsaken till diarrén är (eller misstänker att den är) en bakterie som heter Cryptosporidium spp. bör ditt barn inte bada i simbassänger under två veckor efter den sista episoden av diarré.

Kan smittsam diarré hos barn förebyggas?

Råden som gavs i det föregående avsnittet är främst inriktade på att förhindra att smittan sprids till andra människor. Men även när vi inte är i kontakt med någon som har smittsam diarré bidrar korrekt förvaring, beredning och tillagning av mat och god hygien till att förhindra att vi får en infektion. Tvätta framför allt alltid händerna och lär barnen att tvätta händerna:

  • När du går på toaletten (och efter att ha bytt blöja).
  • När du rör vid mat. Och även mellan hantering av rått kött och mat som är redo att ätas. (Det kan finnas vissa bakterier (bakterier) på rått kött.)
  • Efter trädgårdsarbete.
  • Efter att ha lekt med husdjur (friska djur kan bära på vissa skadliga bakterier).

Den enkla åtgärden att tvätta händerna regelbundet och ordentligt är känd för att göra en stor skillnad när det gäller risken för att drabbas av tarminfektioner och diarré.

Du bör också vidta extra åtgärder när du befinner dig i länder med dålig sanitet. Undvik till exempel vatten och andra drycker som kanske inte är säkra och undvik mat som tvättats i osäkert vatten.

Att amma är också skyddande. Barn som ammas är mycket mindre benägna att utveckla infektiös diarré jämfört med flaskmatade barn.

Immunisering

Som tidigare nämnts är rotavirus den vanligaste orsaken till infektiös diarré hos barn. Det finns ett effektivt vaccin mot rotavirus. I Storbritannien har man beslutat att rutinmässigt vaccinera spädbarn mot rotavirus. Från och med september 2013 finns droppar (genom munnen) tillgängliga för att förebygga rotavirus, tillsammans med deras andra rutinvaccinationer. Dessa droppar ges vid 2 och 3 månaders ålder.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.