Vad är akut laryngit?

Akut laryngit är ett kortvarigt inflammatoriskt tillstånd som drabbar struphuvudet eller struphuvudet och som vanligtvis varar mindre än tre veckor. Laryngit som varar längre än tre veckor kallas kronisk laryngit; se denna resurs för mer information.

Laryngit kan drabba människor i alla åldrar och kön. De viktigaste symtomen på laryngit är en hes röst, även kallad dysfoni, och ont i halsen på grund av inflammation i struphuvudet.

Akut laryngit kan ha infektiösa eller icke-infektiösa orsaker, bland annat överanvändning av rösten som belastar stämbanden, eller gastrointestinal refluxsjukdom (GERD); laryngit som orsakas av GERD kallas refluxlaryngit.

Behandling av laryngit kan inkludera vila rösten, enkel smärtlindring och huskurer som att dricka varma vätskor för att lugna halsen. Om larynxbesvär och andra symtom fortfarande finns kvar efter tre veckor kan antibiotika förskrivas, om orsaken diagnostiseras vara en bakterieinfektion. Ett svampdödande läkemedel kan förskrivas om orsaken är en svampinfektion.

De flesta människor återhämtar sig från akut laryngit inom tre veckor och fortsätter inte att utveckla kronisk laryngit.

Symtom

Typiska symtom på laryngit är bland annat:

• Dysfoni (heshet i rösten)
• Fiber (under de första dagarna av infektionen)
• Smärtor i halsen
• Behov av att ofta skrapa sig
• Hosta

Symtomen uppträder vanligen plötsligt och förvärras efter cirka tre dagar. Efter cirka tre veckor, med lämplig behandling som inkluderar att dricka mycket vatten och vila struphuvudet, brukar symtom som hosta och hes röst vanligtvis avta.

Även om akut laryngit vanligtvis går över utan behov av läkarvård är det viktigt att en drabbad person söker läkare omgående om hen:

• Får problem med att svälja (dysfagi)
• Hostar upp blod
• Har problem med att andas
• Har en ihållande feber, med en temperatur på mer än 103 F (39.4 C)
• Har problem med andningen (andningssvårigheter)

Dessa symtom kan tyda på epiglottis, ett tillstånd där vävnaden som täcker locket på luftröret blir inflammerad. Epiglottis kan vara livshotande för både barn och vuxna.

Hos barn är symtomen på laryngit desamma som hos vuxna. När barn under fem år drabbas kallas tillståndet för krupp. Croup försvinner vanligtvis inom 5-7 dagar, och läkarvård bör sökas om deras infektionssymptom inte förbättras under denna tidsperiod. Antibiotika används inte för att behandla krupp, eftersom den orsakas av en virusinfektion.

Personer som upplever möjliga symtom på akut laryngit kan använda den kostnadsfria Ada-appen för att göra en symtombedömning.

Förklaringar

Det finns både infektiösa och icke-infektiösa orsaker till akut laryngit. De vanligaste orsakerna är influensa eller förkylning på grund av ett virus. Icke-infektiösa orsaker är bland annat överanvändning av rösten, magreflux (som kan irritera slemhinnan i halsen) eller en skada på struphuvudregionen.

Röstens heshet (dysfoni) som beror på laryngit orsakas av den förvrängda formen hos det inflammerade struphuvudet. Eftersom stämbanden i struphuvudet är svullna ger luften som passerar över dem upphov till ljud (tal) som skiljer sig från det normala.

Risker

Sedan heshet i rösten kvarstår bör man undvika att överanvända rösten (skrika eller prata under längre perioder), eftersom detta kan leda till bestående skador på stämbanden.

Det är viktigt att behandla tillståndet innan det blir kroniskt (långvarigt), eftersom ett inflammerat struphuvud under en längre tid kan leda till att det uppstår tårar och/eller utväxter i struphuvudvävnaden samt att stämbanden ansträngs. Se denna resurs om kronisk laryngit för mer information.

Diagnos

Diagnosen ställs vanligtvis genom undersökning av halsen. Läkare kommer att fokusera på att diagnostisera orsaken till laryngit, eftersom detta kommer att avgöra lämplig behandling, om någon behövs. Om laryngit beror på ett känt underliggande tillstånd, till exempel gastrointestinal refluxsjukdom (GERD), kan behandlings- och hanteringsplanen för detta justeras, för att förhindra ytterligare problem med struphuvudet.

Läkare kan utföra en laryngoskopi för att undersöka struphuvudet, för att hjälpa dem att fastställa orsaken till laryngit. Detta kan göras indirekt eller direkt. En indirekt laryngoskopi innebär att läkaren lyser ett ljus in i halsen för att undersöka struphuvudet med hjälp av en handhållen spegel. En direkt laryngoskopi innebär att läkaren för in ett litet rör med en kamera i halsen genom munnen för att undersöka struphuvudet i detalj.

Behandling

Behandlingen beror på problemets källa, men innebär främst att man låter struphuvudet vila, genom att inte överanvända rösten när heshet föreligger,.Att dricka varma vätskor och använda medicinska halstabletter kan vara användbart för att lugna halsen.

Hemläkemedel som att tillsätta ingefära eller tumeric till varma drycker kan hjälpa till att bekämpa orsakande infektioner. Enkla smärtstillande läkemedel (ibuprofen eller paracetamol) kan hjälpa mot smärtan. Om tillståndet orsakas av bakterier kan behandlingen innefatta antibiotika.

Förebyggande

Förebyggande kan uppnås genom måttlig användning av rösten och genom att se till att undvika att smitta eller sprida virus. Att sluta röka kan också bidra till att undvika laryngit.

Andra namn på akut laryngit

• Akut inflammation i struphuvudet

Akut laryngit FAQs

Q: Är akut laryngit smittsamt?
A: Ja. Graden av smittsamhet beror dock på om orsaken/orsakerna till laryngit är bakteriell/svamp, viral eller om den beror på ett underliggande tillstånd. De flesta fall av laryngit beror på virus, som i sig inte är särskilt smittsamma. Forskning tyder på att den mest sannolika tidsramen för virus som orsakar laryngit att överföras till andra är den period då den smittade personen har feber. En person som endast drabbas av hes röst, ont i halsen och hosta är mindre trolig att vara smittsam. Förekomster av bakteriella och svamprelaterade orsaker till laryngit är mindre vanliga, men dessa typer av infektioner är mer smittsamma än virus och därför mer benägna att leda till överföring. Att tvätta händerna regelbundet, särskilt efter hosta, och undvika att dela mat eller redskap är viktiga förebyggande åtgärder för att undvika överföring av laryngit.

Q: Vad händer när laryngit blir kronisk?
A: Kronisk laryngit är mindre sannolikt orsakad av bakterie- eller virusinfektioner än akut laryngit och mer sannolikt orsakad av ett pågående problem eller tillstånd, t.ex. av sura uppstötningar från gastrointestinal refluxsjukdom (GERD), vanemässig överanvändning av rösten som skadar stämbanden, överdriven alkoholkonsumtion, användning av tobaksprodukter (särskilt rökning) eller kronisk bihåleinflammation. Symtomen på akut (kortvarig) laryngit är desamma som på kronisk (långvarig) laryngit, inklusive ont i halsen, heshet i rösten och hosta. Det är viktigt att söka vård om symtomen kvarstår, eftersom stämbandsbelastning och utväxter på stämbanden kan utvecklas till följd av kontinuerlig inflammation i struphuvudet.

1. ”Laryngit”. NHS Choices. 21 december 2017. Tillgänglig: 23 april 2018.

2. ”Epiglottis.” NHS Choices. 06 maj 2015. Tillgänglig: 23 april 2018.

3. ”Croup.” Caring for Kids. Maj 2014. Tillgänglig: 23 april 2018.

4. ”Hesa hos vuxna”. American Family Physician. 15 augusti 2009. Tillgänglig: 23 april 2018.