Om du precis har gått med i ett friidrottsteam – eller om du är förälder till ett barn som är nybliven friidrottare – kommer den här guiden att berätta allt du behöver veta om friidrott på högstadiet. Vi tar upp när det börjar och slutar, går igenom de olika tävlingarna, vilken utrustning du behöver och hur träningar och möten ser ut.

I slutet av den här artikeln kommer du att ha en bred överblick över allt du behöver veta om friidrott om du är ny i sporten.

Säsongsschema för friidrott

Och även om friidrottssäsongerna kan variera beroende på vilken region i landet det rör sig om, så löper vanligtvis vinterfriidrott från december till mars och vårfriidrott från mars till juni.

Detta innebär också att idrottare som tävlar i både vinter- och vårspår kommer i princip att fortsätta rakt igenom de två säsongerna utan någon större paus.

Fakultativa frågor om deltagande i friidrott

Vilka årskurser kan delta i friidrott?

Och även om det varierar från skola till skola, så deltar vanligtvis elever på mellanstadiet (6-8:e året) och högstadiet (9-12:e året) i friidrott. Vissa skolor har också program för yngre elever (dvs. 5-6:e klass och lägre), men det är troligen mer inriktat på friidrottsaktiviteter i skolan än på att tävla med andra skolor och lag.

Insisterar det ungdomsklubbar för friidrott?

Ja, det finns ungdomsklubbar för friidrott. Faktum är att USA Track & Field Foundation erbjuder ett klubbbidrag till organisationer och program som erbjuder ungdomsklubbar, särskilt de i områden med låga inkomster. Bidraget kan användas till utrustning, tävlingsavgifter, uniformer och så vidare.

Gemensamma evenemang inom friidrott

Det finns flera vanliga kategorier av evenemang inom friidrott. De breda kategorierna finns nedan. Beroende på dina intressen kan du titta på de kategorier som intresserar dig mest.

Löpning

Det finns tre breda kategorier under löpning.

Sprinting

Sprinting är 100m, 200m och 400m, eller ¼ av ett varv runt banan, ½ av ett varv runt banan och ett helt varv runt banan. För de flesta banor är ett varv 400m.

Sprintdistanser handlar om ren kraft och snabbhet. Även om du behöver en viss konditionsuthållighet handlar det mer om att ta sig runt banan så snabbt som möjligt.

Sprintdistanser är mycket populära i gymnasieskolor. Räkna med viss konkurrens. Eftersom de är så korta kan du vid större tävlingar behöva springa din distans i flera heat. Du kan också bli ombedd av din tränare att göra några andra tävlingar.

Middeldistans

Den andra kategorin är medeldistans, som omfattar 800 meter och 1 500 meter, eller två varv runt banan och nästan fyra varv runt banan. 1600m är ungefär en mil.

Middeldistanser är också mycket populära. De är också några av de mest krävande tävlingarna man kan göra. Du behöver snabbheten hos en sprinter i kombination med den aeroba kapaciteten hos en distanslöpare. Du kommer att red-lining (dvs. gå all out) i 2-4 varv runt banan. Dessa är inte för de svaga i hjärtat!

Långdistans

Den sista kategorin är långdistans, eller 3000m och 5000m. Den förstnämnda är strax under två miles och den sistnämnda är en 5k (eller 3,1 miles).

Dessa är populära bland längdhopparna men inte lika populära som sprintdistanserna. Räkna med viss konkurrens. Räkna också med att springa med ett gäng löpare och förhoppningsvis sparka ut dem det sista varvet.

Hurra

För hinderlöpning finns det vanligtvis två distanser: 100 meter och 400 meter. Som namnet antyder är det här inte bara ren löpning; du måste ta dig över flera hinder i din väg innan du korsar mållinjen.

Relays

Med en stafett blir det en lagangelägenhet och du får räkna med andra. De två mest populära stafettävlingarna är 4 x 100 meter och 4 x 400 meter. Vid vissa större evenemang finns det stafetter på mellan- och långdistans samt stafetter som blandar distanser (ett medley).

Språng

Det finns en mängd olika tävlingar du kan delta i i kategorin ”hoppning” från längdhopp (försök att hoppa så långt som möjligt från en viss punkt), trestegshopp (som också kallas ”hoppa, hoppa och hoppa”), höjdhopp (försök att hoppa över en horisontell stång utan att förflytta den) och stavhopp (med hjälp av en stång för att hoppa över en stång).

Växling

Denna kategori är ganska självförklarande. Du kastar något, och namnet på tävlingen talar om vad du kastar. Alternativen är bland annat spjut, diskus, kulstötning och hammarkastning.

Säsongsspecifika friidrottsevenemang

Under vintern har du också två vinterspecifika friidrottsevenemang: 55m sprint och 55m hinder. Varför den kortare distansen? Därför att vintersportsäsongen hålls inomhus på en 200m-bana, och dessa mindre arenor lyfter fram dessa superkorta distanser. Som kontrast till detta finns steeplechase på våren. Detta är en hinderbana som påminner mycket om steeplechase i hästkapplöpning. Man springer och hoppar över höga hinder. Du hoppar också över stora vattengropar.

Fakultativa frågor om evenemang

Kan idrottare tävla i mer än ett evenemang?

Typiskt sett, ja, men detta kommer att vara upp till en viss skola, gymnasieskolans idrottsförbund eller till och med delstaten. Gymnasieskolor tillåter ofta individer att tävla i upp till fyra olika evenemang.

I vissa delstater som Virginia kan eleverna bara tävla i upp till tre sportevenemang och ett fältevenemang. Även om svaret nästan säkert är ja, bör du kontrollera med din gymnasieskola och delstat för att se om det finns några bestämmelser. Tränarna har alla svar och regler.

Vad är skillnaden mellan friidrott och längdskidåkning?

Samtidigt som det är sant att både friidrott och längdskidåkning innehåller löpning (och ofta deltar löpare i båda sporterna) är de ganska olika. Cross country kräver en annan uppsättning löparfärdigheter, eftersom banorna har mer varierande underlag, från lera till gräs och trädrötter.

Distanserna är längre i cross-country. Vanliga tävlingsdistanser är 5 km (för högstadieelever) och 3 km (för mellanstadieelever).

Däremot fokuserar friidrott på snabbhet. Löpbanan kommer alltid att se likadan ut och kännas likadan – det är en fin, platt yta. Dessutom har man många fler alternativ av tävlingar att tävla i. För cross country är det bara ett lopp.

Hur kan nya idrottare ta reda på vilka tävlingar de ska göra?

Det är viktigt att veta vad man är bra på. Är du en supersnabb löpare på korta sträckor och har en snabb stegomsättning? Då kanske du är bra på sprint. Har du bra koordination samtidigt som du har bra snabbhet? Du kanske kan prova på hinder.

Har du en stark överkropp? Du kanske är bra på kasttävlingar som kulstötning och diskus. Har du mycket elasticitet i din kropp? Då kan du vara bra på långa sprintar eller hoppning. Compete Track & Field ger många fler idéer om hur man identifierar talanger för tränare, och den kan vara användbar även för dig som deltagare.

Din tränare kanske ser något hos dig och föreslår vissa evenemang. Om du verkligen är osäker kan du också prova några olika evenemang och se vilket du tycker bäst om.

Vad är de svåraste evenemangen?

Avhängigt av vem du frågar kommer detta svar att variera. Du kommer förmodligen att få höra stavhopp mycket för fälttävlanstävlingar och 300-intermediate hurdles för friidrott. Andra populära svar är 400 meter, trippelhopp, 800 meter (eftersom det är för långt för sprintare och för kort för distanslöpare) eller 3200 meter.

Som en viktskastare uttryckte det: ”Den svåraste tävlingen inom friidrott måste vara 3200-metersloppet, eftersom man måste ha en riktig hängivenhet för att spendera sin tid med att springa runt en oval i ungefär 10-15 minuter av sitt liv.”

Stolphopp är särskilt utmanande eftersom det finns tekniska aspekter att lära sig samt den koordination, snabbhet och styrka som krävs.

När du tävlar i stavhopp måste du göra allting rätt, från start till att släppa toppen till att hoppa från banan. Om du gör bort dig i en sprint kan du kanske återhämta dig genom att pressa kroppen och öka farten senare. Men allt måste vara rätt i stavhopp.

Samma sak med 300 häckar, du har en mental utmaning. När du går in på de sista 100 metrarna har du fortfarande tre ytterligare hinder att ta dig över. Det är både mentalt och fysiskt ansträngande. Du måste pressa dig själv för att ta dig över dessa hinder när du redan har pressat hårt de föregående 200 metrarna. Det är svårare än att bara springa 300 meter.

Utrustning och redskap

Om du precis har börjat med friidrott är det viktigt att du vet vad din skola kommer att tillhandahålla samt vad du behöver köpa.

Du behöver träningsskor (detta är precis vad vanliga löparskor kallas i friidrott) för träning, samt friidrottsskor (även kallade spikar eller spårspikar) för tävlingar och träning som är utformade för din specifika tävling. Du måste ha dessa (eller åtminstone träningsskor) till den första träningen.

Du behöver också bekväma löpar- och idrottskläder. Du bör ha dessa innan säsongen börjar.

De flesta skolor kommer att tillhandahålla allmän lagutrustning och hopp- och kastföremål. Detta inkluderar startblock för sprinttävlingar, stavar för volter, diskus, kast och så vidare.

Sko-specifika vanliga frågor

Behövs det spikskor?

Nej, du behöver inte spikskor, men de flesta bär dem för sprint- och hopptävlingar. De flesta mellanstadieskolor tillåter dock inte att barn bär spikar, så om du ännu inte går i gymnasiet kanske du vill vänta med spikarna ett tag. Spikar är sällsynta för distanstävlingar, men vissa löpare bär lättare, tunnare tävlingsskor som kallas flats.

Om du vet vilka tävlingar du ska springa, tillverkas det spikar som är kopplade till olika tävlingar. Det finns sprintspikar, mellandistansspikar och långdistansspikar. För specialiserade idrottare tillverkar skoföretagen även hoppspikar och kastspikar.

Om du tävlar i medel- och långdistanstävlingar kan du klara dig med att bara använda träningsskor eller tävlingsflator vid tävlingar. Samma sak gäller för hopp och kast.

Men du kommer att ha en betydande nackdel utan sprintspikar. Sprintspikar är styva med aggressivt grepp på sulan. De är också vansinnigt lätta. Det kommer att bli svårt att ta sig från blocken och ner på banan snabbt utan spikar.

Vilken typ av spik ska jag köpa om jag gör flera tävlingar?

En mellandistansspik är den mest mångsidiga, så det är troligen den spik som kommer att vara bäst för en person som tävlar i flera tävlingar och som bara vill ha ett par spikar.

Träningar

Under vintern kan träningarna hållas utomhus på banan eller i skolans gymnastiksal. De flesta skolor (om du inte går på en riktigt stor skola) har ingen inomhusbana.

Under våren hålls träningarna på skolans bana eftersom vädret är tillräckligt fint utomhus.

Om vädret är hyfsat där du bor, kan du räkna med att lång- och medeldistanslöparna får jobba en del utanför banan.

Möten

Under vintern hålls ofta möten på inomhusbanor på universitet eller professionella banor. Eftersom det finns få inomhusbanor är det vanligtvis stor efterfrågan på tid för inomhusbanor. Detta innebär att mötena ofta är långa och hålls med flera skolor. Dessutom hålls mötena ofta bara en gång i veckan.

Men på våren är det däremot ofta 1-2 möten i veckan. Man har vanligtvis ett litet möte någon gång under veckan och en större inbjudningstävling på helgerna. Dessa möten är också ofta långa, men de är inte lika långa som vintermöten.

Sluttande tankar

Grattis till att du bestämt dig för att börja med friidrott! Även om sporten är ny för dig har den här artikeln förhoppningsvis hjälpt dig att lära dig mer om friidrottssäsongen och vad du kan förvänta dig. Det finns en mängd olika evenemang, och var beredd på långa möten ibland. Lycka till!