Antiembolismstrumpor

dec 10, 2021

För att minska risken för venös tromboembolism är det viktigt att patienterna får rätt stöd för att använda antiembolismstrumpor korrekt

Nyckelord: Venös tromboembolism, Antiembolismstrumpor, Mekanisk tromboprofylax, Perifer artärsjukdom

Gee E (2011) Anti-embolismstrumpor. Nursing Times; 107: 14, tidig publicering online.

  • Den här artikeln har granskats i dubbelblind kollegial granskning

I den här artikeln…

  • Indikationerna gäller anti-embolismstrumpor
  • Förfarande för användning av anti-embolismstrumpor
  • .embolismstrumpor
  • Kompetenser som krävs för att utföra proceduren

5 huvudpunkter

  1. Venös tromboembolism är en viktig orsak till dödsfall och sjuklighet
  2. Alla patienter i slutenvården bör bedömas för att fastställa deras risk för VTE
  3. Patienterna bör förses med anti-embolismstrumpor.embolismstrumpor (AES) så snart det konstateras att de har en hög risk för VTE
  4. För att minska den potentiella risken för AES för patienterna bör de bedömas för att avgöra om de är lämpliga
  5. Benen bör mätas och användningen av strumporna bör övervakas

Venös tromboembolism (VTE) är en viktig orsak till dödsfall och morbiditet hos patienter som är inlagda på sjukhus, men den är potentiellt möjlig att förebygga (National Institute for Health and Clinical Excellence, 2010a). För att minska risken för sjukhusförvärvad trombos bör alla inneliggande patienter bedömas för att fastställa deras individuella risk för VTE och blödning vid inskrivning på sjukhus (NICE, 2010b).

Antiembolismstrumpor (AES), fotimpulsapparater eller intermittenta pneumatiska kompressionsapparater på lår- eller knälängd kan användas för att minska risken för VTE. Valet av profylax bör baseras på individuella patientfaktorer.

Strumpor kan vara lår- eller knälånga och är den mest använda formen av mekanisk trombosprofylax. Detta kan bero på kostnad, tillgänglighet och patientens preferenser.

Denna artikel diskuterar aspekter av NICE:s riktlinjer som rör användning av AES för att sjuksköterskor ska kunna ge kvalitativ vård.

Indikationer för AES

Patienter bör förses med strumpor så snart de identifieras ha en hög risk för VTE. De bör uppmanas att bära dem dag och natt tills deras rörlighet inte längre är avsevärt nedsatt (NICE, 2010a).

Alla kirurgiska patienter som löper hög risk för VTE bör erbjudas farmakologisk och mekanisk trombosprofylax om det inte är kontraindicerat (NICE, 2010a).

Medicinska patienter med hög risk för VTE, t.ex. patienter med nedsatt rörlighet, aktiv cancer, anamnes på VTE eller betydande medicinska komorbiditeter bör endast få farmakologisk profylax, såvida de inte har betydande blödningsrisk. Dessa patienter bör i stället erbjudas mekanisk trombosprofylax, såvida de inte har tillstånd som kan försämra den arteriella cirkulationen eller skada huden, t.ex. perifer artärsjukdom, perifer neuropati och skör hud.

Strokepatienter bör inte ges AES överhuvudtaget, eftersom de har visat sig vara ineffektiva när det gäller att minska risken för djup ventrombos hos dessa patienter och är förknippade med en ökad risk för hudskador (Dennis et al, 1999). Dessa patienter kan dock använda andra former av mekanisk profylax (NICE, 2010a); intermittent pneumatisk kompressionsutrustning eller fotpumpar kan övervägas, men om dessa är olämpliga kan hydrering och tidig mobilisering vara de enda säkra alternativen.

Om rörligheten fortfarande är nedsatt vid utskrivningen bör man råda patienterna att bära strumpor i hemmet tills rörligheten är återställd. NICE (2010a) definierar avsevärt nedsatt rörlighet som ”patienter som är sängbundna, inte kan gå utan hjälp eller sannolikt kommer att tillbringa en betydande del av dagen i sängen eller i en stol”. Patienterna bör få information om hur de ska byta och tvätta dem.

AES minskar risken för VTE genom att utöva ett graderat cirkumferentiellt tryck, vilket ökar blodflödeshastigheten och främjar venös återföring. Genom att förebygga venös distension anses strumporna minska subendoteliska revor och hämma aktiveringen av koagulationsfaktorer (NICE, 2010a). Lårlånga strumpor ökar blodflödeshastigheten i lårbensvenen, vilket förhindrar dilatation av vena poplitea och eventuellt ger mer skydd ovanför knät än knälånga strumpor (Benko et al., 1999), även om NICE (2010a) inte specificerar vilken längd som bör användas.

NICE (2010b) har publicerat sju kvalitetsstandarder för VTE som syftar till att definiera vård av hög kvalitet. I kvalitetsstandard 3 anges att patienter som behöver AES ska få dem monterade och övervakade i enlighet med NICE:s riktlinjer.

Strumpor innebär en potentiell risk för patienterna. Risken minskas genom att se till att individer noggrant bedöms för lämplighet, att benen mäts på ett kompetent sätt och att användningen av strumpor övervakas noga (NICE, 2010a). Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal deltar i valet och upphandlingen av AES för att säkerställa att kliniska bevis för deras effektivitet och säkerhet i samband med produkten har beaktats fullt ut. NT

Emma Gee är koagulationssjuksköterska vid King’s College Hospital Trust och medlem av VTE National Nursing and Midwifery Network

Box 1. Kompetenser

  • Identifiera när AES är kliniskt indicerat
  • Känn igen kontraindikationer för AES
  • Har kunskap om AES:s verkan för att förebygga DVT
  • Kan. mäta patienter för att hitta rätt storlek och välja rätt AES
  • Demonstrera hur man applicerar strumpan korrekt och lära patienterna hur man gör det
  • Vet hur man övervakar sido–biverkningar och när användningen ska avbrytas
  • Kunna ge patienter skriftlig och muntlig information om skälen till och användningen av AES

Box 2. Kom ihåg att dokumentera

  • VTE- och blödningsriskbedömning
  • Inte förekomst av kontraindikationer för användning av AES
  • Patientens samtycke till att bära AES
  • Det faktum att du har gett patienten skriftlig och muntlig information om AES
  • Välja strumplängd – knä eller lår
  • Bensmått i cm – låromkrets, längd (skinkveck till häl) eller längd (knäveck till häl), kalvomkrets
  • Storlek på den strumpa som används på patienten

Box 3. Förfarandet

  • Identifiera om anti-embolismstrumpor (AES) är indicerade genom att bedöma patientens risk för VTE och blödning
  • Bedöm om det finns kontraindikationer för AES
  • Anbjud inte AES till en patient med:
  1. Misstänkt eller bevisad perifer artärsjukdom
  2. Perifer arteriell bypass-transplantation
  3. Perifer neuropati eller andra orsaker till sensorisk nedsättning
  4. Något lokalt tillstånd där strumpor kan orsaka skada, till exempel ömtålig hud, dermatit, gangrän eller nyligen genomförd hudtransplantation
  5. Känd allergi mot material
  6. Härtsvikt
  7. Svårt ödem i benen eller lungödem på grund av hjärtsvikt
  8. Ovanlig storlek på benen eller form eller missbildning som förhindrar korrekt passform
  • Försiktighet och klinisk bedömning bör användas vid applicering av strumpor på ben med venösa sår eller sår
  • Om du är osäker, Särskilt när det gäller förekomsten av arteriell sjukdom, sök experthjälp
  • Beslut vilken längd på strumporna som ska appliceras, med hänsyn till:
  1. Klinisk bedömning
  2. Patientens önskemål
  3. Konsekvens
  4. Komplikt
  5. Kirurgisk plats/sårplats
  • Inhämta patientens informerade samtycke till behandling med AES
  • Mät patientens ben för att hitta rätt storlek, Observera att det kan behövas olika storlekar för varje ben; Detta kan göras med patienten i sängen eller stående
  • För lårlånga strumpor:
  1. Mät omkretsen av båda låren på den bredaste punkten
  2. Mät omkretsen av båda vaderna på den bredaste punkten
  3. Mät avståndet från glutealfuran (skinkveck) till hälen
  • För knälånga strumpor:
  1. Mät omkretsen av båda vaderna på deras bredaste punkt
  2. Mät avståndet från knäveckenveck till hälen
  • Välj rätt strumpor med hjälp av tillverkarens måtttabell
  • Anbringa strumporna på patientens ben.
  • Lär patienten att ta på och av dem. Se till att patienten förstår att strumporna minskar risken för VTE
  • Bevaka biverkningarna av AES
  • Bjud in patienten för att rapportera eventuella känslor av domningar, stickningar, smärta eller obehag
  • Ta av strumporna dagligen för att tvätta och inspektera hudens skick, Särskilt över hälarna och beniga utskjutande delar
  • Patienter med avsevärt nedsatt rörlighet, dålig hudintegritet eller sensorisk förlust bör få sin hud kontrollerad två till tre gånger per dag
  • Om det finns tecken på märken, blåsor eller missfärgning av huden, eller om patienten upplever smärta, avbryta användningen av AES och överväga alternativ mekanisk profylax
  • Mät om benen om de utvecklar svullnad eller ödem
  • Rådge patienterna att bära AES dag och natt tills deras rörlighet inte längre är väsentligt nedsatt
  • Fullständig dokumentation
  • Om patienten behöver strumpor vid utskrivning, ge patienterna muntlig och skriftlig information enligt tillverkarens anvisningar om skötsel av strumporna och kontroll av huden

Benko T et al (1999) The physiological effect of graded compression stockings on blood flow in the lower limb: En bedömning med färgdopplerultraljud. Phlebology; 14: 17-20.

Dennis M et al (1999) Effectiveness of thigh-length graduated stockings to reduce the risk of deep vein thrombosis after stroke (CLOTS trial 1): a multicentre, randomised controlled trial. The Lancet; 373 (9679): 1958-1965.

National Institute for Health and Clinical Excellence (2010a) Venous Thromboembolism – Reducing the Risk. London: NICE.

National Institute for Health and Clinical Excellence (2010b) Venous Thromboembolism Prevention Quality Standard.London: NICE.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.