Dear Editor

I sin analys av vitalstatistik över levande födslar i USA, i sökandet efter en association mellan faders ålder och perinatala utfall, drog Khandawala och kollegor slutsatsen att ”avancerad ålder hos fadern är förknippad med negativa effekter på både mödrar och avkommor”.1 I den länkade ledarartikeln hänvisade Hilary Brown till ett par av de metodologiska val som författarna gjorde och framhöll den ”hälsovård som sker före födseln för båda könen”.2

Abraham var enligt Bibeln 100 år gammal och Sara 90 år när deras son Isak föddes.3 Förutom den friska och fertila livslängden under Gamla testamentet ger berättelsen också ett av de bästa exemplen på ”samlinjäritet mellan variabler”. I samhällen då och nu löper moderns ålder mer eller mindre parallellt med faderns stigande ålder. I sin analys gjorde Khandawala et al. ett värdefullt försök att förneka detta inflytande genom att analysera med stratifierade block av mödrars åldrar och på så sätt försöka att destillera ner de verkliga negativa effekterna av stigande fadersålder på avkomman.1

Författarna kunde ha övervägt ytterligare två tillvägagångssätt för att avmystifiera det verkliga bidraget som enbart kan tillskrivas faderns stigande ålder. 1. Att leta efter möjligheter till korrelationer i viktiga primära perinatala utfall än bara de övergripande associationerna som snyggt demonstrerats. Det är onödigt att säga att en korrelation ofta är närmare ett orsakssamband än en observerad association. Det skulle vara en utmaning i en befolkningsanalys, men deras mycket stora urval och mätbara utfall skulle kunna erbjuda en möjlighet. 2. Avlägsna ytterligare det kvarvarande bidraget från moderns ålder vid befruktningen. Detta skulle kunna uppnås genom att ta bort de ”samlinjärt parade variablerna” (när både moderns och faderns ålder var på uppåtgående trend) och försöka fastställa effekten av ”bio-ekvivalens” eller ”bio-divergens” i en underanalys. Multikollinearitet uppstår när minst två starkt korrelerade prediktorer bedöms samtidigt i epidemiologiska studier.4

Författarna diskuterade att den ökade risken med faderns bidrag är ”dosberoende” (åldersberoende) och visade det J-formade sambandet. Det finns dock också möjlighet att göra en delanalys av de 111130 (0,3 %) pappor över 55 år av vilka 41164 (41,9 %) hade avkommor med en ålder hos modern under 29 år.1 Finns det ett dosberoende samband för ett relativt bättre utfall i dessa ”yngre mödrar” när faderns ålder ökar? I en föränderlig värld där den biologiska samlinjigheten ofta ifrågasätts på grund av nya ”sociala konstruktioner” som håller på att utvecklas kanske även denna fråga är relevant.5 När det gäller hälsovård före graviditet och fertilitetsval för par där föräldrarnas åldrar skiljer sig mer åt skulle denna ytterligare information kunna vara av stort värde.

Förutsättningarna för en hälsosam graviditet från befruktning till säker förlossning är kanske den bästa markören för ”graviditetsutfallet”. Detta kunde inte behandlas i deras artikel och författarna lyfter fram detta som en begränsning, eftersom datakällan i första hand är baserad på födelseattester. Framtida analyser som tar hänsyn till fosterförluster i tidiga och mellersta trimestern, dödfödda barn i nära framtid och utvecklingsresultat av levande födda barn från robusta populationsbaserade prospektiva dataset skulle kunna belysa orsakssambandet mellan negativa perinatala resultat och stigande ålder hos fadern.

1.Khandawala YS, Baker VL, Shaw GM, Stevenson DK, Lu Y, Eisenberg ML. Samband mellan faderns ålder och perinatala utfall mellan 2007 och 2016 i USA: befolkningsbaserad kohortstudie. BMJ 2018;363:k4372
2.Brown HK. Paternal factors in preconception care: the case of paternal age.BMJ 2018;363:k4466.
3.Gamla testamentet, Bibeln. Första Moseboken 17:17 och 21:1-7. https://bibleview.org/en/bible/genesis/isaac-birth/ (tillgänglig den 3 november 2018).
4.Vatcheva KP, Lee M, McCormick JB, Rahbar MH. Multikollinearitet i regressionsanalyser som utförs i epidemiologiska studier. Epidemiology (Sunnyvale) 2016 April;6(2):227.
5.Nybo Anderson AM, Urhoj SK. Är avancerad ålder hos fadern en hälsorisk för avkomman? Fertil Steril 2017;107:312-8.