Lägg till ämne i e-postmeddelandet ALERTS

Få ett e-postmeddelande när nya artiklar publiceras på

Ange din e-postadress för att få ett e-postmeddelande när nya artiklar publiceras på .

Prenumerera

Du har framgångsrikt lagt till dina varningar. Du kommer att få ett e-postmeddelande när nytt innehåll publiceras.
Klicka här för att hantera e-postvarningar

Du har framgångsrikt lagt till dina varningar. Du kommer att få ett e-postmeddelande när nytt innehåll publiceras.
Klicka här för att hantera e-postvarningar
Tillbaka till Healio

Vi kunde inte behandla din begäran. Försök igen senare. Om du fortsätter att ha detta problem, vänligen kontakta [email protected].
Tillbaka till Healio

Under hela sin karriär kommer hematologer och onkologer troligen att exponeras för många patienter med anemi, den vanligaste blodsjukdomen i samband med systemiska sjukdomar.1 Även om det finns många former av anemi, som definieras som en minskning av antalet cirkulerande röda blodkroppar,2,3 kan de patofysiologiska orsakerna till tillståndet delas in i endast tre kategorier.2 För det första kan anemi orsakas av en minskning av produktionen av normala och fungerande röda blodkroppar. För det andra kan anemi orsakas av förstörelse av röda blodkroppar och slutligen kan anemi vara ett resultat av blodförlust.2

Hematologer och onkologer möter patienter med anemi från alla dessa patofysiologiska orsaker. Därför är förmågan att känna igen tecken och symtom på tillståndet och förstå etiologin och patofysiologin bakom tillståndet viktig för att kunna rekommendera lämplig behandling.2 Dessutom är det avgörande för att känna igen tecken och symtom att tidigt informera patienterna om anemi, så att patienterna får möjlighet att ta en aktiv roll i sin vård och informera läkaren om sin status.

Etiologi för anemi hos cancerpatienter

Att känna igen och behandla anemi hos cancerpatienter kan vara en utmaning eftersom ursprunget till tillståndet kan vara multifaktoriellt.2

Amoni hos en patient med cancer kan vara ett resultat av själva maligniteten, den behandling som ordinerats för maligniteten eller ett oassocierat underliggande tillstånd. Undertryckande av produktionen av röda blodkroppar kan orsakas av cancerceller som infiltrerar benmärgen eller av myelotoxiska kemoterapeutiska medel. Anemi på grund av förstörelse av röda blodkroppar kan uppstå på grund av inflammatoriska cytokiner som produceras av tumören eller hemolys2 från kemoterapeutiska medel som oxaliplatin, fludarabin och interferon.4

Anemi kan också uppstå till följd av akut eller kronisk blodförlust, näringsbrist som inte är ovanlig hos cancerpatienter och hemolys eller inflammatoriska cytokiner som är associerade med kronisk sjukdom.5 Dessutom är dålig funktionell status,6 lågt hemoglobin (Hb) vid baslinjen, strålning av mer än 20 % av kroppen, transfusioner,7 högre ålder,8 viktminskning,9 metastaserande sjukdom, tidigare myelosuppressiv behandling, lungsjukdom6 och komorbid hjärtsjukdom2 alla riskfaktorer som ökar sannolikheten för att en patient ska utveckla anemi under cancerbehandling.

För det sista kan anemi också vara relaterad till egenskaper hos patienten som inte nödvändigtvis är kopplade till cancern eller cancerbehandlingen överhuvudtaget.2 Sicklecellsanemi och thalassemi är två typer av medfödd anemi som förekommer redan vid födseln. I vissa fall där en person redan har anemi kan en cancerdiagnos förvärra anemins svårighetsgrad.2,9,10

Signaler och symtom

Och även om en låg Hb-nivå kan vara den första indikationen på anemi, bör den få läkare att göra en grundlig anamnes och fysisk undersökning av patienten. På ett bredare plan bör vårdgivaren fråga patienten om symtomens början och varaktighet, familjens sjukdomshistoria, komorbiditeter och eventuella mediciner som han eller hon för närvarande tar.2

En undersökning för mer specifika symtom är också nödvändig eftersom en minskning av halten av röda blodkroppar, som minskar blodets syrebärande förmåga, i slutändan kan leda till hypoxi och hypoxemi, vilket så småningom kan påverka flera biologiska system och organsystem.9,11,12Dessa effekter kommer att visa sig i form av vissa igenkännbara tecken och symtom på anemi, bland annat trötthet, letargi, andfåddhet, blekhet i huden, hjärtklappning och mjuka systoliska blåsljud.13

Symtomen kan dock variera kraftigt eftersom anemi kan påverka så många olika organsystem, inklusive det neurologiska systemet (t.ex. trötthet, sömnstörningar, nedsatt kognitiv funktion, depression), immunsystemet (t.ex. nedsatt funktion av T-celler och makrofager), den kardiorespiratoriska funktionen (t.ex. takykardi, hjärtklappning, dyspné) med mera (t.ex. blekhet i huden, vätskeretention). Patienterna kan uppvisa genitourinära symtom som inkluderar förlust av libido eller menstruationsproblem, eller de kan uppvisa gastrointestinala symtom som anorexi, illamående eller oregelbundna tarmrörelser.11,12

Hemoglobin

Anemi är ofta en manifestation av ett annat underliggande problem.2,14 Panelisterna i National Comprehensive Cancer Network anemiaguideline panelists var i sina rekommendationer överens om att en minskning av Hb till under 11 g/dL bör föranleda ytterligare utvärdering.2 Patientens förmåga att tolerera en minskning av Hb-nivån är dock relativ i förhållande till varje patients normala Hb-nivåer.2,7

Enligt National Cancer Institute och National Institutesof Health kan anemi delas in i fem grader. Grad 1, som anses vara mild anemi, är Hb från 10 g/dL till den nedre gränsen för normalvärdet; grad 2, eller måttlig anemi, är Hb från 8 till mindre än 10 g/dL; grad 3, eller allvarlig anemi, är under 8 g/dL; grad 4 är livshotande anemi; grad 5 är dödsfall (tabell).13 Dessutom kan Hb-nivåerna variera beroende på patientens kön och ras/etnicitet, med Hb-nivåer som är 1 till 2 g/dL lägre hos kvinnor.15

När en hematolog eller onkolog ställs inför en patient som kan ha anemi är det viktigt med en god anamnes, fysisk undersökning och laboratorieundersökningar för att inte bara bekräfta anemi utan också för att identifiera typen av anemi.2

Laboratorietester

För att hjälpa till att definiera typen av anemi finns det flera laboratorietester som kan användas. Hb- och hematokritnivåerna (Hct) kan kontrolleras genom att utföra frekventa kompletta blodräkningar, där man också testar den genomsnittliga korpuskulära volymen (MCV).9

McV:n mäter den genomsnittliga volymen av en röd blodkropp. Mätningen av MCV delas in i tre kategorier: mikrocytisk (< 80 fL), normocytär (80-100 fL) och makrocytisk (> 100 fL).2

Mikrocytisk anemi är vanligen ett resultat av järnbrist, men kan också bero på thalassemi. En normocytär MCV-mätning kan tyda på anemi på grund av blödning, benmärgssvikt, anemi på grund av kronisk inflammation eller njurinsufficiens.2 Slutligen tyder ett makrocytiskt MCV-värde vanligen på anemi på grund av vitamin B12- eller folatbrist,2 men kan också tyda på en primär syntetisk abnormitet i märgen, vilket kan förekomma vid myelodysplasi.15

Det går dessutom att begränsa orsaken till anemi genom att undersöka patientens perifera blodutstryk. Att lära sig och bli bekant med olika typer och morfologier av skadade röda blodkroppar kan underlätta diagnosen av anemi.2 Om utstryket till exempel visar förekomst av sfärocyter och ett ökat antal retikulocyter kan patienten ha hemolytisk anemi.16

För att slutligen begränsa den underliggande orsaken till anemi kan man ytterligare begränsa den genom att beställa ett guajak-test i avföringen, som hjälper till att utesluta blodförlust, eller en benmärgsbiopsi, som hjälper till att identifiera metastaserad sjukdom och hematologiska maligniteter.2,9

1. Spivak JL. Blodet vid systemiska sjukdomar. Lancet. 2000;355:1707-1712.
2. NCCN Clinical Practice Guidelines in Oncology. Cancer- och kemoterapiinducerad anemi. Version 2.2012. Webbplats för National Comprehensive Cancer Network. http://www.nccn.org/professionals/physician_gls/f_guidelines.asp. Tillgänglig den 5 augusti 2012.
3. Nationella cancerinstitutet. Ordbok över cancertermer. Webbplats för National Cancer Institute. http://www.cancer.gov/dictionary. Tillgänglig den 20 juni 2011.
4. Klap PC, Hemphill RR. Förvärvad hemolytisk anemi. I: Tintinalli JE, Stapczynski JS, Cline DM, Ma OJ, Cydulka RK, Meckler GD, eds. Tintinallis akutmedicin: A Comprehensive Study Guide. 7th ed. New York, NY: McGraw-Hill; 2011. http://accessmedicine.com/content.aspx?aid=6386652. Tillgänglig den 21 februari 2011.
5. Schwartz RN. Anemi hos cancerpatienter: förekomst, orsaker, inverkan, hantering och användning av behandlingsriktlinjer och protokoll. Am J Health Syst Pharm. 2007;64(suppl 2):S5-S13.
6. Shelton BK. Terapeutiska alternativ för patienter med cancer och behandlingsrelaterad anemi. Adv Stud Nurs. 2006;4:109-114.
7. Hurter B, Bush NJ. Cancerrelaterad anemi: klinisk genomgång och uppdatering av hanteringen. Clin J Oncol Nurs. 2007;11:349-359.
8. Guralnik JM, Eisenstaedt RS, Ferrucci L, Klein HG, Woodman RC. Prevalens av anemi hos personer 65 år och äldre i USA: bevis för en hög andel oförklarlig anemi. Blood. 2004;104:2263-2268.
9. Adamson JW, Longo DL. Anemi och polycytemi. I: Fauci AS, Braunwald E, Kasper DL, et al, eds. Harrisons Principles of Internal Medicine. 17th ed. New York, NY: McGraw Hill; 2008:353-363.
10. Guyton AC, Hall JE. Röda blodkroppar, anemi och polycytemi. In: Guyton AC, Hall JE, eds. Textbook of Medical Physiology. 11th ed. Philadelphia, PA: Elsevier Saunders; 2006:419-428.
11. Ludwig H, Fritz E. Anemi hos cancerpatienter. Semin Oncol. 1998;25(suppl 7):2-6.
12. Ludwig H, Strasser K. Symptomatologi vid anemi. Semin Oncol. 2001;28(suppl 8):7-14.
13. US Department of Health and Human Services. National Institutes of Health. National Cancer Institute. Gemensamma terminologiska kriterier för negativa händelser (CTCAE). Version 4.0. Webbplats för National Cancer Institute. http://evs.nci.nih.gov/ftp1/CTCAE/CTCAE_4.03_2010-06-14_QuickReference_5x7.pdf. Publicerad 28 maj 2009. Tillgänglig den 9 juni 2011.
14. Hinkel JM, Li EC, Sherman SL. Insikter och perspektiv i den kliniska och operativa hanteringen av cancerrelaterad anemi. J Natl Compr Canc Netw. 2010;8(suppl 7):S38-S55.
15. Tefferi A, Hanson CA, Inwards DJ. Hur man tolkar och följer upp ett onormalt antal fullständiga blodkroppar hos vuxna. Mayo Clin Proc. 2005;80:923-936.
16. Marks PW, Rosenthal DS. Hematologiska manifestationer av systemiska sjukdomar: infektion, kronisk inflammation och cancer. In: Hoffman R, Benz EJ, Shattil SJ, et al, eds. Hematology: Basic Principles and Practice. 5th ed. Philadelphia, PA: