Fortsättning från ovan… Många starka lårmuskler fäster vid lårbenet och drar i lårbenet vid rörelser i höft- och knälederna.

I den proximala änden av lårbenet finns en rundad utbuktning som kallas lårbenshuvudet. Lårbenshuvudet bildar höftleden med höftbenets acetabulum. Höftleden ger benet ett otroligt rörelseutbud samtidigt som den ger stöd för kroppens vikt.

I lårbenets distala ände möts två rundade kondylusar med underbenets tibia- och fibulaben för att bilda knäleden. Knäet är en stark men flexibel gångjärnslåda som med hjälp av muskler och ligament klarar de vridmoment och påfrestningar som kraftiga benrörelser ger upphov till. Mellan lårbenet och skenbenet finns menisken, ett lager segt fiberbrosk som fungerar som stötdämpare.

I underbenet bär skenbenet större delen av kroppens vikt medan fibula stödjer balansmusklerna i underbenet och fotleden. Skenbenet bildar den flexibla fotledsleden med fotens tarsalben. Kroppens vikt fördelas på de sju fotbenen, som kan förskjutas något för att ge små justeringar av fotledens och fotens läge. Calcaneus, eller hälbenet, är det största tarsalbenet och vilar på marken när kroppen står.

Tarsalbenen och de fem långa metatarsalbenen bildar tillsammans fotbågarna. Kroppens vikt som stöds av foten sprids över bågarna från tår- och metatarsalbenen, som har kontakt med marken när man står. I likhet med tårbensbenen kan metatarsalernas position justeras för att ändra fotens form och påverka kroppens balans och hållning.

Från den distala änden av metatarsalerna sträcker sig de små falangerna till tårna. Falkbenen ansluter till flera muskler i benet via långa senor. Fingrarna kan böja eller sträcka sig för att ändra fotens form för att skapa balans och ge foten extra hävstång under gång.