En gång trodde man att bildandet av den första cellen var den svåraste och mest tidskrävande delen av skapelsen, men när den första cellen väl hade bildats tog det inte lång tid för flercelliga organismer att utvecklas.

Fossila bevis visar att det flercelliga livet uppstod för cirka 600 miljoner år sedan, men jordens ålder var då över 4,6 miljarder år. Om man lägger ihop dessa två fakta verkade det som om jorden var livlös under sina första 3 miljarder år, och under den tiden syntetiserades, sammanfogades och samlades beståndsdelarna i de första cellerna långsamt till den första protocellen.

När den första cellen väl hade bildats tog dock välkända evolutionära krafter över, och mycket snabbt dök flercelliga varelser upp, som anpassade sig till en mängd olika miljöförhållanden och snabbt spreds ut över planetens yta.

Men denna konventionella uppfattning tycks vara felaktig. År 1965 tittade E.S. Barghoorn och J.W. Schopf in i en typ av sten som kallas Fig-Tree cert och som ansågs vara minst 3,1 miljarder år gammal. Där fann de fossila rester av små mikroorganismer som endast var synliga med hjälp av elektronmikroskop. Dessa nyupptäckta varelser hade mycket enkla strukturer och liknade starkt moderna bakterier, så Barghoorn och Schopf kallade sin upptäckt för Eobacterium isolatum, vilket betyder ”solitär gryningsbakterie”

.