Vi vet att överflödigt fett är dåligt för oss och kan bidra till ett antal sjukdomar, till exempel diabetes. Men allt fett är inte lika bra.

Men medan vissa typer av fettceller kan ackumuleras i våra kroppar och orsaka hälsoproblem, har andra typer utvecklats för att omvandla bränsle till värme – så att de faktiskt kan förbränna kalorier. Ny forskning visar till och med att högre koncentrationer av ”goda” fettceller i våra kroppar kan hjälpa oss att förbränna mer kalorier när vi utsätts för kalla temperaturer.

Den här idén om olika ”färgade” fetter – bruna, vita och beiga – dyker ofta upp i modedieter som uppmuntrar dig att äta speciella livsmedel för att gå ner i vikt, utan att det finns några bevis för att de fungerar. Men att förstå vetenskapen bakom dessa olika typer av fettceller – och hur man omvandlar en typ till en annan – kan verkligen vara ett viktigt sätt att hålla sig frisk och till och med behandla allvarliga tillstånd som fetma.

Vita, bruna och beige celler

Det finns två huvudtyper av fettceller.

Vita fettceller finns i kroppens bindväv, vanligtvis under huden (subkutant fett) och i bukhålan (visceralt fett).

När vi äter mat omvandlar de vita fettcellerna i första hand överskottsenergi i form av glukos som de inte behöver till lipiddroppar, vanligtvis som molekyler som kallas triglycerider. Dessa producerar signalmolekyler som reglerar aptiten och energibalansen.

Bruna fettceller däremot trodde man traditionellt att de bara fanns hos nyfödda barn och att de skulle försvinna i spädbarnsåldern. Senare visade forskning att bruna fettceller finns i kroppen under hela livet.

Bruna fettceller finns i områden mellan skulderbladen, i nacken, längs ryggmärgen och ovanför nyckelbenet. Men de kan dyka upp i andra delar av kroppen, till exempel runt de vitala organen, där de omvandlar mat till värme.

Men forskningen har funnit en tredje typ av fettceller, som kallas beige eller ”brite” (bruna i vitt) fettceller. Dessa celler fungerar som bruna fettceller, men finns i liknande områden som vita fettceller.

Processen i Anetlanda/

Beige fettceller härstammar från vitt fett i en process som kallas ”brunifiering” och som utlöses av att man utsätts för låga temperaturer, vanligen 3 °C över en människas frusningstemperaturpunkt, som ligger på cirka 11 °C för kvinnor och cirka 9 °C för män.

Andra stimuli som god kost och motion tros också uppmuntra brunifieringsprocessen.

Vad deras utseende betyder

Vita fettceller är typiskt sett runda celler av varierande storlek med en enda, stor, lipiddroppe. Dessa droppar kan omvandlas till fettsyror vid svält eller när energibehovet ökar. Fettsyror är byggstenarna i fetter som kan absorberas i blodet.

Bruna fettceller är mindre och har många små lipiddroppar per cell. Bruna fettceller innehåller också många energiproducerande organeller som kallas mitokondrier. Dessa är rika på järn, vilket ger dem sin bruna färg när de utsätts för syre.

Beige fettceller har egenskaper mitt emellan vita och bruna. De kommer från vita föräldraceller, men fungerar som bruna fettceller genom att förbränna energi för att producera värme när kroppens kärntemperatur sjunker. Den bruna processen får hjälp av kalla temperaturer samt nerv- och immunsystemet.

Förändring av fetttyp

Det har länge varit känt att vita fettceller kan få de bruna fettcellernas egenskaper under vissa förhållanden, t.ex. låga temperaturer och vissa proteiner. Men forskarna vet nu att alla typer av fettceller kan ändra från en form till en annan beroende på vilka utlösande faktorer de utsätts för och vilka krav som ställs på den organism där de finns.

En fettcell kan bara förändras till en annan form på ett av två sätt. Den kan byta sina motsvarande gener i en process som kallas transdifferentiering. Eller så kan förändringen åstadkommas genom att alla mogna fettceller återgår till sin gemensamma föräldraform (dedifferentiering) och sedan ”omprogrammerar” sina gener (redifferentiering). Denna andra process kan ske naturligt, men uppnås vanligen i laboratoriemiljöer.

Förutsättningarna för naturlig förändring kan också påskyndas. Näringstillskott, t.ex. flavonoiderna resveratrol och quercetin, som finns i frukt och grönsaker, kan bidra till brunningsprocessen. Motion har också visat sig öka brunifieringen.

Exponering för temperaturer som ligger något över rysningsgränsen i minst två timmar är också känt för att hjälpa till med brunifieringen. Detta måste dock utövas regelbundet för att man ska kunna se några verkliga förändringar.

Studier visar också att bruna fettceller är förknippade med bättre hälsa. De uppmuntrar till viktminskning, vilket senare kan minska fetma och andra relaterade sjukdomar som orsakas av övervikt.

Bruna fettceller minskar också risken för hypotermi och kan minska risken för diabetes genom att öka insulinkänsligheten. Förmågan att orsaka brunfärgning av vita fettceller och förvandla dem till beige celler ger därför potential till bättre hälsa.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.