De första registrerade fallen av cyklosporiasis hos människor inträffade så sent som 1977, 1978 och 1979. De rapporterades av Ashford, en brittisk parasitolog som upptäckte tre fall när han arbetade i Papua Nya Guinea. Ashford fann att parasiten hade mycket sen sporulering, från 8-11 dagar, vilket gjorde sjukdomen svår att diagnostisera. När man undersöker avföring kan de osporulerade oocystorna lätt misstas för svampsporer och kan därför lätt förbises.
År 2007 publicerade indiska forskare en fallrapport där man fann ett samband mellan Cyclosporainfektion och Bell’s palsy. Detta var det första rapporterade fallet av Bell’s palsy efter kronisk Cyclosporainfektion. Förutom andra extraintestinala rapporter kan cyclosporiasis vara inblandad i antingen reversibla neuronala skador eller andra okända mekanismer som leder till Guillain-Barrés syndrom eller Bell’s palsy.
2010 publicerades en rapport om överföring av Cyclospora via simning i Kathmandudalen i Journal of Institute of Medicine. Forskarna fann att öppet avförda prover av mänsklig avföring runt simmarens bostadsområde och i närheten av simbassängen var positiva för Cyclospora. Däremot hittade de inte parasiten i hundavföring, fågelavföring, boskapsdynga, grönsaksprover eller vattenprover. De drog slutsatsen att poolvatten som förorenats via miljöföroreningar kan ha orsakat infektionen, eftersom parasiten kan motstå klorering i vatten.
Cyclosporiasisinfektioner har rapporterats väl i Nepal. I en studie samlade Tirth Raj Ghimire, Purna Nath Mishra och Jeevan Bahadur Sherchan in prover av grönsaker, avloppsvatten och vatten från dammar, floder, brunnar och kommunala kranar i Kathmandudalen mellan 2002 och 2004. De hittade Cyclospora i rädisor, blomkål, kål och senapsblad samt i avloppsvatten och flodvatten. Denna första epidemiologiska studie fastställde den säsongsmässiga karaktären hos utbrotten av cyclosporiasis i Nepal under regnperioden, från maj till september.
Cyclosporiasis hos aidspatienterEdit
I början av aidsepidemin i början av 1980-talet identifierades cyclosporiasis som en av de viktigaste opportunistiska infektionerna hos aidspatienter.
År 2005 rapporterade Ghimire och Mishra ett fall av cyclosporiasis hos en patient med lågt hemoglobin och föreslog att denna koccidie kan vara inblandad i minskningen av hemoglobin på grund av bristande immunförsvar. År 2006 publicerade deras grupper en artikel om cyclosporiasis roll hos hiv/aidspatienter och icke hiv/aidspatienter i Kathmandudalen.
År 2008 publicerade indiska forskare en rapport om epidemiologin hos cyclospora hos hiv/aidspatienter i Kathmandu. De undersökte prover av jord, flodvatten, avloppsvatten, kycklingavföring, hundavföring och avföring på gatorna och fann dem positiva för Cyclospora. De utvärderade också flera riskfaktorer för cyclosporiasis hos aidspatienter.