Depression är ett allvarligt men vanligt tillstånd. Det får ofta människor att känna sig ledsna eller tomma under långa perioder. Det kan också påverka ens tankemönster och fysiska hälsa. I vissa fall kan depression leda till att människor överväger självmord.

• Vad är depression?
• Vad depression inte är
• Vad orsakar depression
• Subtyper av depression
• Subtyper av depression
• Komorbida psykologiska problem
• Depression. hos män och kvinnor
• Depression hos barn
• Depression utifrån
• Få hjälp

Vad är depression?

Depression är den vanligaste orsaken till funktionshinder i USA. En av tio vuxna rapporterar att de upplever det. De flesta människor får sin första depression i slutet av tonåren eller i början av tjugoårsåldern.

Depressionens symtom kan variera från person till person. Någons kön, kultur eller ålder kan förändra hur man upplever depression. Men de flesta former av depression innefattar dessa gemensamma symtom:

En person med depression har troligen svårt att hantera dagliga påfrestningar. Ibland kan de enklaste aktiviteterna – att gå upp ur sängen, bada och klä på sig – kännas omöjliga. Sådana strider kan få människor att känna sig hjälplösa eller ensamma. Även när något bra händer kan depressionen kasta ett moln av negativitet över upplevelsen.

Personer med depression känner ofta ilska, skam och irritation. Ibland kan dessa känslor visa sig i kroppen som värk eller illamående. Dessa känslor kan också leda till gråtlust.

Andra gånger får depressionen människor att känna sig känslomässigt ”avtrubbade”. Det är vanligt att människor känner sig som om de aldrig har energi. I allvarliga fall kan en person inte bry sig om om han eller hon lever eller dör.

Vad depression inte är

Det finns många myter kring terapi. Även om det är viktigt att veta vad depression är kan det vara lika viktigt att veta vad depression inte är.

Depression är inte bara sorg. De flesta människor blir upprörda när livet inte går som de vill. Men en person med depression kan må så dåligt att han eller hon kämpar för att göra vardagliga aktiviteter som att äta eller bada. För att räknas som depression måste sorgsenheten vara en konstant och långvarig känsla.

Depression är inte ett tecken på svaghet. Även om depression kan tära på ens energi eller motivation betyder det inte att man är lat. Faktum är att många personer med depression anstränger sig dubbelt så mycket för att helt enkelt ta sig igenom sin dag.

Depression är inte för evigt. Personer med depression kan känna sig hopplösa när det gäller att återhämta sig, särskilt om de har haft tillståndet under lång tid. Ändå är de flesta former av depression mycket behandlingsbara. Det finns många terapier som används för att behandla depressiva symtom. En psykolog kan hjälpa dig att avgöra vilken typ som bäst passar dina behov.

Vad orsakar depression

Depression kan orsakas av ens kropp eller ens omständigheter. Ibland kan det orsakas av en blandning av båda.

De flesta experter på psykisk hälsa är överens om att hjärnans kemi spelar en stor roll vid depression. Hjärnan har kemikalier som kallas dopamin och serotonin. Dessa kemikalier påverkar vår förmåga att känna glädje och välbefinnande. Om hjärnan inte tillverkar tillräckligt mycket av dessa kemikalier, eller om den inte bearbetar dem på rätt sätt, kan depression uppstå.

Men ingen människa är en ö. Precis som hjärnans kemi kan påverka livet kan livet orsaka förändringar i hjärnan. Alla stressiga eller traumatiska händelser kan bidra till depression. Vanliga utlösande faktorer är skilsmässa, ekonomisk instabilitet, kronisk sjukdom, social isolering, mobbning och våld i hemmet.

Depression ska inte förväxlas med den typiska sorgeprocessen. Sorg efter en förlust är normal, och den avtar vanligtvis med tiden. Ens sorg eller skuld begränsas ofta till tankar på den avlidne. Men depressionens symtom tenderar att vara ihållande och mindre knutna till någon specifik tanke.

Undertyper av depression

I Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-V) listas åtta huvudtyper av depression. Varje subtyp har sina egna kriterier för svårighetsgrad, varaktighet, humörförändringar och beteende. Subtyperna omfattar:

Depressionssubtyper kan beskrivas mer detaljerat genom att lägga till specificerare. En depressiv subtyp kan kännetecknas av:

Komorida psykiska problem

Depression kan förekomma ensam eller tillsammans med andra psykiska problem. När depression uppträder tillsammans med en annan diagnos kallas tillstånden ”komorbid”.

Av alla pediatriska psykiska problem har DMDD den högsta graden av komorbiditet med andra psykiska diagnoser. Det överlappar ofta med oppositionellt och trotsigt beteende. Major depression kan förekomma tillsammans med missbruksproblem, tvångsbeteende och panikattacker. Personer med ihållande depression har en högre risk för ångest och missbruk. Substans-/medicininducerad depression kan vara komorbid med paranoia, spelberoende och antisocial personlighet.

I fallet med depression relaterad till ett annat medicinskt tillstånd är hälsoproblem i sig en del av diagnosen. Personer med denna typ av depression är dock inte nödvändigtvis benägna att drabbas av andra psykiska hälsoproblem. Personer med hälsotillstånd kan uppleva depression utan samband med sin medicinska diagnos. Någon kan ha levt med depression innan han eller hon utvecklade ett hälsoproblem.

Vissa psykiska hälsoproblem, till exempel ångest, är ofta kopplade till depression. Komorbiditet av ångest/depression är kopplad till långsammare återhämtning och större funktionshinder. Depression kan också vara ett primärt kännetecken för bipolär sjukdom, schizofreni och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Överlevare av övergrepp i barndomen har stor sannolikhet att drabbas av depression.

Depression är förknippad med olika typer av substansmissbruk, särskilt alkohol. Människor kan självmedicinera för att hantera depressiva symtom som sömnlöshet. Andra personer, särskilt tonåringar, kan använda substanser som en del av ett sensationssökande beteende. Även om drogerna ger kortvarig lindring kan substansmissbruk orsaka allvarliga skador över tid. Vissa ämnen, till exempel alkohol, kan till och med leda till att depressionssymptomen förvärras.

Depression hos män och kvinnor

Depression diagnostiseras oftare hos kvinnor än hos män. Vissa forskare gissar att detta beror på att män är mindre benägna att söka vård. Vissa män tror att det skulle få dem att se ”svaga” eller ”omanliga” ut att prata om sina känslor, så de undviker terapi. Forskare tror också att män diagnostiseras mindre eftersom deras symtom ser annorlunda ut.

Män med depression är mer benägna att visa ilska än sorg. De tenderar att ha mer sömnsvårigheter och trötthetssymptom än kvinnor. Män klarar ofta av att hantera situationen genom eskapistiska beteenden som att dricka mycket eller ha sexuella förbindelser.

Kvinnor med depression är mer benägna att göra självmordsförsök. De är också mer benägna att drabbas av vissa former av depression som premenstruell dysfori (PMDD). PMDD är när någon upplever allvarliga depressionssymptom före sin menstruation. Symtomen förbättras när menstruationen börjar. De kan till och med försvinna under resten av menstruationscykeln. (Transsexuella män kan uppleva PMDD, även om forskning tyder på att testosteronbehandling minskar depressiva symtom.)

Depression hos barn

Omkring 2 % av barn i åldrarna 6-12 år har depression. Den siffran stiger till cirka 7 % för tonåringar. Uppskattningar säger att upp till 60 % av ungdomar med depression inte får någon behandling.

Vissa barn kan ärva avvikelser i hjärnans kemi från sina föräldrar. Dessa avvikelser kan göra det mer sannolikt att barnen delar sina föräldrars depressioner. Om en vuxens depression påverkar föräldraskapet kan barnet lära sig vissa beteenden och attityder. De kan utveckla depression som en reaktion på stress.

Depression utifrån

Depression påverkar inte bara individen – den kan också påverka den personens nära och kära. Att stödja en person med depression kan vara svårt. Personen kanske inte accepterar tröst och hävdar att den inte förtjänar kärlek. Symtom på slöhet eller irritabilitet kan sätta ytterligare press på ett förhållande. Anhöriga kan känna sig frustrerade eller förvirrade när deras stöd inte ”botar” depressionen.

En terapeut kan hjälpa anhöriga att lära sig hur de bäst kan stödja personen med depression. Individuell terapi kan vara ett säkert utrymme för närstående att privat sortera sina egna känslor. Romantiska partners kan överväga parterapi. Föräldrar och barn kan prova familjeterapi.

Få hjälp

Depression är ett mycket behandlingsbart tillstånd. Om du vill påbörja terapi omedelbart kan du hitta en terapeut i din närhet som är specialiserad på depression. Kom ihåg att du inte behöver befinna dig i en kris för att få hjälp.

Om du eller en närstående har självmordstankar kan du alltid ringa 112 och åka till din lokala akutmottagning. Du kan också ringa National Suicide Prevention Lifeline, som är 1-800-273-8255.

1. American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.). Arlington, VA: American Psychiatric Publishing.
2. En uppskattad 1 av 10 vuxna rapporterar om depression. (2011, 31 mars). Centers for Disease Control and Prevention. Hämtad från http://www.cdc.gov/features/dsdepression
3. Angslan och depression hos barn. (n.d.) Anxiety and Depression Association of America. Hämtad från https://adaa.org/living-with-anxiety/children/anxiety-and-depression
4. Depression. (n.d.). Anxiety and Depression Association of America. Hämtad från http://www.adaa.org/understanding-anxiety/depression
5. Godecke, K. (2017). Substans- och läkemedelsinducerade humörstörningar. University of Utah Psychiatric Department. Hämtad från https://healthcare.utah.edu/echo/docs/2017-11-16%20Medication%20Induced%20Mood%20Disorders.pdf
6. Harold, G. T., Rice, F., Hay, D. F., Boivin, J., van, d. B., & Thapar, A. (2011). Familjär överföring av depression och symtom på antisocialt beteende: Disentangling the contribution of inherited and environmental factors and testing the mediating role of parenting. Psychological Medicine, 41(6), 1175-85. doi:http://dx.doi.org/10.1017/S0033291710001753
7. Hirschfeld, R. M. (2001). Komorbiditet av svår depression och ångeststörningar: Erkännande och hantering inom primärvården. Primary care companion to the Journal of Clinical Psychiatry, 3(6), 244-254. Hämtad från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC181193
8. Manlig depression: Förståelse för problemen. (2016, maj 17). Mayo Clinic. Hämtad från https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/depression/in-depth/male-depression/art-20046216
9. Monteith, L. L., & Pettit, J. W. (2011). Implicita och explicita stigmatiserande attityder och stereotyper om depression. Journal of Social and Clinical Psychology, 30(5), 484-505 doi:http://dx.doi.org/10.1521/jscp.2011.30.5.484
10. Moussavi, S., Chatterji, S., Verdes, E., Tandon, A., Patel, V., & Ustun, B. (2007). Depression, kroniska sjukdomar och försämrad hälsa: Resultat från World Health Surveys. The Lancet, 370(9590), 851-858. Hämtad från https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0140673607614159
11. O’Connor, R. (2001). Aktiv behandling av depression. New York, NY: Norton
12. O’Grady, M. A., Tennen, H., & Armeli, S. (2010). Depressionshistoria, depressionssårbarhet och upplevelsen av vardagliga negativa händelser. Journal of Social and Clinical Psychology, 29(9), 949-974. doi:http://dx.doi.org/10.1521/jscp.2010.29.9.949
13. Sachs-Ericsson, N., Kendall-Tackett, K., & Hernandez, A. (2007). Misshandel under barndomen, kronisk smärta och depression i National Comorbidity Survey. Child Abuse & Neglect, 31(5), 531-547. Hämtad från https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0145213407000889
14. Teichman, M., Barnea, Z., & Rahav, G. (1989). Sensation seeking, state and trait anxiety, and depressive mood in adolescent substance users. International Journal of the Addictions, 24(2), 87-99. Hämtad från http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.3109/10826088909047277
15. Transgender & PMDD. (2017, april 6). Gia Allemand Foundation. Hämtad från https://giaallemandfoundation.org/transgender-pmdd