Robert Grupe / maj 2018
Q: Hur definieras ”brandvägg”, ”brandbarriär” och ”brandcellsvägg”?
A: Enligt den internationella byggnadsstandarden finns det subtila men betydande skillnader i dessa termer. Varje diskussion om dessa konstruktioner måste börja med de faktiska definitionerna som finns i kapitel sju:
”Fire Barrier: Brandbarriär: En vertikal eller horisontell sammansättning av material som uppfyller kraven i avsnitt 706 och som är utformad för att begränsa brandspridning och där öppningar är skyddade.
”Brandvägg: En vertikal eller horisontell sammansättning av material som uppfyller kraven i avsnitt 706 och som är utformad för att begränsa brandspridningen: En vertikal sammansättning av material som uppfyller kraven i avsnitt 708 och som är utformad för att begränsa brandspridning och där öppningar är skyddade.
”Brandvägg: En brandvägg som är utformad för att begränsa brandspridning och där öppningar är skyddade: En brandklassad, röktät vägg med skyddade öppningar som begränsar brandspridningen och som sträcker sig kontinuerligt från grunden till eller genom taket, med tillräcklig strukturell stabilitet under brandförhållanden för att möjliggöra kollaps av konstruktionen på vardera sidan utan att väggen kollapsar.”
Alla tre sammansättningar börjar med kravet på en vägg, eller en horisontell sammansättning när det gäller brandbarriären, som har testats i enlighet med ASTM E-119, Standard Test Methods for Fire Tests of Building Construction and Materials, och uppnått en erforderlig timvärdering.
Alla tre sammansättningar måste ha ”skyddade öppningar”. Detta innebär att alla öppningar i den brandbeständiga väggen måste vara utformade så att de begränsar möjligheten för branden att bryta igenom väggen. Exempel på öppningar är dörrar och genomträngande delar, t.ex. sådana som är vanliga i samband med mekaniska, elektriska och VVS-tjänster.
Dessa öppningar måste i alla tre fallen ha utvärderats med avseende på brandprestanda enligt lämplig provningsstandard. Brandbarriärer är mer restriktiva än brandväggar eftersom storleken på den skyddande öppningen är begränsad. Öppningar i en brandbarriär är begränsade till att vara högst 25 procent av väggens längd, med en maximal storlek på en enskild öppning begränsad till 120 kvadratfot.
Kontinuitet i brandmotståndet i alla tre är också viktigt. Brandbarriärerna ska vara kontinuerliga från golv- och taksammansättningen nedanför till undersidan av golvet eller takdäcket eller plattan ovanför. Detta innebär att väggen måste sträcka sig intakt genom alla undertak och alla dolda utrymmen. Ordalydelsen för brandväggar liknar den för brandbarriärer, förutom att det finns ett tillägg för brandblockering ovanför takplanet. Detta tyder på att det är tillåtet att avsluta en brandvägg vid taklinjen om brandspärrar installeras i takplenumet; det finns anmärkningsvärda undantag när det gäller detta krav på kontinuitet.
Brandväggen ses som den mest ”brandsäkra” av de tre typerna av sammansättningar. En del av detta resonemang bygger på kontinuitetskravet för väggen. Väggen måste sträcka sig från grunden till eller genom taket. Dessutom finns det strukturella kravet som säger att om konstruktionen på ena sidan av väggen kollapsar, förblir brandväggen intakt och skyddar konstruktionen på andra sidan.
Den typ av vägg som ska användas är också föreskriven i koden. Brandväggar används för att separera enskilda bostads- eller sovenheter inom samma byggnad, för att separera enskilda hyresgästutrymmen, t.ex. i täckta gallerior, i korridorsväggar och i hissfoajéer.
Brandbarriärer används för att separera enskilda schakt och utrymningsgångar. Andra användningsområden är horisontella utgångar eller för att separera en enskild bostad i olika ”brandområden”.
Brandväggen ses som en delning av en stor byggnad i två mindre byggnader, därav kraven på kontinuitet i brandmotståndet och det strukturella oberoendet på vardera sidan av väggen. Dessutom används detta krav när nybyggnation kopplas in i en befintlig konstruktion. Den används ibland som en ”partivägg” för att avskilja en byggnad som korsar en tomtgräns. I detta fall delas en byggnad upp i två byggnader med en brandvägg vid tomtgränsen.
En brandmotståndsklassad vägg som valts från GA-600, Fire Resistance Design Manual, kommer sannolikt att fungera i alla tre sammansättningar. Penetrationer är tillåtna i alla tre fallen, men de måste skyddas. Detta innebär att samma brandskyddssystem för genomgående penetrationer med största sannolikhet kommer att fungera i alla tre fallen. Undantaget är partiväggen, där inga genomföringar är tillåtna. Konstruktionsfogar, t.ex. vägghuvudkonstruktioner eller kontrollfogar, kan vara liknande.
Kontinuitet skulle vara ett område där entreprenören måste förstå nyanserna, för brandväggen är inte bara den vertikala kontinuiteten; det finns krav på horisontella utskjutningar. En annan installationsutmaning är när brandväggen separerar en byggnad med två olika höjder. Ett exempel är en brandvägg som skiljer en tvåvåningsbyggnad från en trevåningsbyggnad. Det finns vissa krav på hur högt väggen måste sträcka sig över den lägre byggnadens taklinje.
En fråga av intresse när det gäller kontinuitet är prioritering av väggar. Ett exempel på detta är när en två timmars brandbeständig vägg korsar en entimmes eller icke klassad vägg. På grund av kontinuitetskraven måste tvåtimmarsväggen vara genomgående genom denna korsning. För att göra detta på rätt sätt måste entreprenören vara uppmärksam på hur detta påverkar stommen och hur det ändrar sekvensen för installation av gipsskivorna.
Underskotten och den lokala tolkningen av brandbarriärer, brandväggar och brandväggar kommer att avslöjas av den behöriga myndigheten, och den kunnige entreprenören kommer att förutse problemen före inspektionen.
Robert Grupe är AWCI:s direktör för tekniska tjänster. Skicka dina frågor till [email protected], eller ring honom direkt på (703) 538.1611.