För att bättre kunna diagnostisera, behandla och hantera atopisk dermatit i vuxen ålder bör dermatologer känna till viktiga skillnader mellan sjukdomen när den börjar i vuxen ålder och när den börjar i barndomen, enligt en Grand Rounds Review om atopisk dermatit i vuxen ålder som publicerades i januari 2019 i Journal of Allergy and Clinical Immunology: In Practice.

Tjugofem procent av vuxna med atopisk dermatit rapporterar att sjukdomen började i vuxen ålder. Ändå kan diagnostisering av atopisk dermatit i vuxen ålder utmana även erfarna kliniker eftersom dessa patienter kan uppvisa en annan lesionsmorfologi och fördelning än barn med atopisk dermatit. Och atopisk dermatit hos vuxna har en mycket bredare differentialdiagnos av eksematösa sjukdomar än sjukdomen hos barn, enligt artikeln.

Likt atopisk dermatit hos barn har patienter med atopisk dermatit hos vuxna ofta ett kroniskt, återkommande eller ihållande kliande rött utslag, enligt artikelns författare Jonathan Silverberg, M.D., Ph.D., M.P.H., chef för Northwestern Medicine Eczema Center and Contact Dermatitis Clinic, Northwestern Memorial Hospital, Chicago. Studier har dock visat på vissa kliniska skillnader, bland annat att patienter med atopisk dermatit i vuxen ålder tenderar att ha lägre andel atopiska sjukdomar i sin personliga och familjehistoria. Vuxna kan också ha lägre frekvens av konjunktivit, ansiktsdermatit och andra vanliga kliniska fynd bland barn med sjukdomen.

Den fysiska undersökningen och anamnesen är viktig för dessa patienter, enligt dr Silverberg. Dermatologer bör leta efter fläckar, papler och plack som är dåligt avgränsade och rosa till röda på ljusare hudtyper eller violetta till bruna på mörkare hud. Lesionerna bleknar vid tryck och förekommer ofta i en symmetrisk fördelning, enligt tidningen.

Samtidigt som det inte finns några diagnostiska kriterier specifikt för atopisk dermatit i vuxen ålder är H-R-kriterierna för atopisk dermatit den gyllene standarden för att diagnostisera atopisk dermatit och hjälper till att diagnostisera sjukdomen i vuxen ålder, säger Dr. Silverberg.

”Ibland är det minst använda testet för att utesluta andra hudtillstånd en omfattande anamnes och fysisk undersökning. Dermatologer har ofta en mycket hektisk klinisk verksamhet med korta möten som kanske inte ger tillräckligt med tid för att utvärdera alla de olika kriterier som omfattas av H-R-kriterierna. Atopisk dermatit är en klinisk diagnos. Biopsier och blodprover behövs inte för att ställa diagnosen”, säger dr Silverberg. ”H-R-kriterierna är ett mer standardiserat kriterium för att diagnostisera atopisk dermatit. Jag använder personligen H-R-kriterierna i rutinmässig klinisk praxis och anser att de är till hjälp i många utmanande fall. Jag rekommenderar att kliniker använder H-R eller andra formella kriterier för att förbättra diagnosen av atopisk dermatit.”

Nästa steg är att utesluta entiteter i differentialdiagnosen. En stansbiopsi med standardfärgning av hematoxylin och cosin kan hjälpa till att utesluta psoriasis, kutan lupus eller mycosis fungoides/CTCL. Mikroskopisk utvärdering av ett hudskrap kan hjälpa till att utesluta skabb eller svampinfektioner. Epikutantestning, som rekommenderas i en nyligen framtagen konsensusriktlinje för alla patienter med atopisk dermatit, kan hjälpa till att upptäcka allergisk kontaktdermatit, som ofta förekommer tillsammans med och efterliknar atopisk dermatit.

Andra differentialdiagnoser för atopisk dermatit i vuxen ålder inkluderar eksematös läkemedelsutbrott, dermatofytinfektion, autoimmuna blåsbildningssjukdomar, Churg-Strauss syndrom; paraneoplastisk dermatit, Wiskott-Aldrichs syndrom eller andra immunbristsyndrom, enligt artikeln.

De sjukdomar som dr Silverberg säger att han oftast ser i sin praktik och som är mest sannolika att efterlikna atopisk dermatit hos vuxna är allergisk kontaktdermatit, psoriasis och kutant T-cellslymfom.

Hanteringen av atopisk dermatit hos vuxna påminner mycket om hanteringen av atopisk dermatit hos barn. Även här används ett stegvis tillvägagångssätt, enligt artikeln.

Vidare är lite känt om prognosen för atopisk dermatit i vuxen ålder, enligt dr Silverberg. Men det är viktigt för dermatologer att inse att atopisk dermatit hos vuxna och barn kan ha stor inverkan på hälsa och livskvalitet och har förknippats med många medicinska och psykiska komorbiditeter. Dessa tenderar att bli bättre när symtomen på atopisk dermatit förbättras, säger han.

Offentliggöranden:

Dr Silverberg har tjänstgjort som konsult och/eller medlem i rådgivande organ för Abbvie, Asana, Dermavant, Dermira, Eli Lilly, Galderma, GlaxoSmithKline, Glenmark, Kiniksa, Leo, Menlo, Pfizer, Regeneron-Sanofi, Realm. Han har fått arvoden och varit talare för Regeneron-Sanofi. Han har också fått forskningsbidrag från GlaxoSmithKline och Galderma.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.