När ska jag ha mitt första graviditetsbesök?

Sedan du får ett positivt graviditetstest hemma ska du ringa för att boka en tid hos din förlossningsläkare, familjeläkare eller barnmorska.

Om du ännu inte har valt en läkare eller barnmorska som ska ta hand om dig under graviditeten är det ändå viktigt att du träffar en graviditetshandledare redan nu för att komma igång med din graviditetsvård. Du kan alltid byta till en annan vårdgivare när du hittar den du vill stanna hos.

Många vårdgivare bokar in ditt första besök när du är ungefär 8 veckor gravid. Vissa tar emot dig tidigare, särskilt om du har ett medicinskt tillstånd, har haft problem med en graviditet tidigare eller har symtom som vaginalblödning, buksmärtor eller svårt illamående och kräkningar.

Om du tar mediciner eller tror att du kan ha utsatts för ett farligt ämne, be om att få prata med din vårdgivare om det så snart som möjligt.

Ditt första besök blir troligen det längsta, såvida du inte stöter på problem på vägen. Vid denna och alla framtida prenatala kontroller ska du inte vara rädd för att ta upp frågor som du har undrat över. Om frågor dyker upp mellan mötena kan det hjälpa att föra en lista.

Läs vidare för att se vad du kan förvänta dig att din vårdgivare ska göra vid ditt första besök.

För att ta din sjukdomshistoria

Här är vad din vårdgivare troligen kommer att fråga om:

Gynekologiska hälsouppgifter

  • Om dina menstruationscykler är regelbundna och hur länge de brukar pågå
  • När den första dagen av din senaste menstruation var (för att fastställa ditt förfallodatum)
  • Några symptom eller problem som du har märkt sedan din senaste menstruation (relaterade till graviditet eller inte)
  • Något gynekologiskt problem som du har nu eller har haft tidigare (inklusive sexuellt överförbara infektioner)
  • Detaljer om eventuella tidigare graviditeter

Andra aspekter av din sjukdomshistoria

  • Kroniska tillstånd och mediciner som används för att behandla dem
  • Läkemedelsallergier
  • Psykiatriska problem
  • Förra operationer eller sjukhusvistelser

Habitus som kan påverka din graviditet

  • Rökning
  • Drickande
  • Droger
  • Droger
  • Om du är (eller har varit) offer för misshandel eller om du har andra problem som kan påverka din säkerhet eller ditt känslomässiga välbefinnande.välbefinnande
  • Din familjs medicinska historia

    • Om någon av dina släktingar har haft några kroniska eller allvarliga sjukdomar.

    (Många hälsoproblem är åtminstone delvis ärftliga, så om du lär dig mer om din familjs sjukdomshistoria kan din vårdgivare hålla ett öga på potentiella problem.)

    Gör en anamnes på genetiska och födelsefel

    Vårdaren kommer att fråga:

    • Om du, barnets far eller någon i någon av familjerna har en kromosomal eller genetisk störning, om du har haft utvecklingsförseningar eller om du har fötts med ett strukturellt födelsefel.
    • Om mediciner och näringstillskott som du har tagit sedan din senaste menstruation, och om du har använt alkohol eller droger. Ta dig tid att tänka på eventuell exponering som du kan ha haft för andra potentiella gifter (ta med en lista över eventuella bekymmer, särskilt om du bor eller arbetar nära giftiga material).

    Låt din vårdgivare veta om du nyligen har haft utslag, virus eller andra infektioner.

    Förklara dina alternativ för prenatal genetisk testning

    Din vårdgivare kommer att erbjuda dig olika screeningtester som kan ge dig viss information om ditt barns risk för Downs syndrom samt andra kromosomala problem och fosterskador.

    Under din första trimester kan du erbjudas ett blodprov som utförs mellan 9 och 13 veckor. Om det finns tillgängligt i ditt område kommer du också att erbjudas en undersökning av nacktransparens (en typ av ultraljud som görs mellan 11 och 13 veckor). Tillsammans kallas blodprovet och ultraljudet för kombinerad screening i första trimestern.

    Den kombinerade screeningen i första trimestern kan göras tillsammans med den fyrdubbla screeningen, ett blodprov som görs mellan 15 och 20 veckor.

    Om du löper hög risk för att få ett barn med en genetisk sjukdom kommer du troligen att erbjudas icke-invasiv prenatal testning (NIPT) i din första trimester. Detta är ett blodprov som kan upptäcka Downs syndrom och vissa andra kromosomala tillstånd vid 10 veckors graviditet eller senare.

    Om du inte redan har gjort det kanske du också vill ha bärarscreening. Det är ett enkelt blod- eller salivtest som görs för att se om ditt barn löper risk att drabbas av någon av 100 genetiska sjukdomar, till exempel cystisk fibros, sicklecellanemi, thalassemi och Tay-Sachs sjukdom.

    Slutligt kommer du att erbjudas genetiska diagnostiska tester som med säkerhet kan berätta om ditt barn har Downs syndrom eller vissa andra problem. Dessa tester inkluderar chorionic villus sampling (CVS), som vanligtvis utförs vid 10-12 veckor, och amniocentesis, som vanligtvis utförs vid 16-20 veckor.

    CVS och amniocentesis är invasiva och medför en liten risk för missfall, så kvinnor som väljer att genomgå dessa procedurer är vanligtvis de som har en högre risk för genetiska och kromosomala problem. Vissa blivande mammor väljer att vänta på resultaten av screeningtester innan de bestämmer sig för om de ska genomgå ett av dessa diagnostiska tester.

    Om du behöver mer information kan din vårdgivare hänvisa dig till en genetisk rådgivare.

    Kontrollera dig och gör några tester

    En del vårdgivare gör ett ultraljud vid ditt första prenatala besök. Men om du inte har några medicinska problem eller bekymmer kanske det inte ingår i rutinen. Här är vad som är typiskt:

    • En grundlig fysisk undersökning
    • En bäckenundersökning, inklusive ett Pap-utstryk (om du inte har fått ett nyligen) för att kontrollera om det finns onormala celler, vilket kan tyda på livmoderhalscancer
    • Eventuellt en odling för att kontrollera om det finns klamydia och gonorré
    • Ett urinprov för att testa om det finns urinvägsinfektioner och andra sjukdomar

    Din vårdgivare kommer också att beställa blodprov för att:

    • Identifiera din blodgrupp och Rh-status
    • Kontrollera om du har anemi
    • Test för syfilis, hepatit B, och immunitet mot röda hund (mässling)
    • Test för immunitet mot vattkoppor om du inte definitivt redan har haft det eller fått två doser av vaccinet mot det virus som orsakar det

    Du kan också begära en screening för att se om du har antikroppar mot cytomegalovirus (CMV). Läs vår artikel om hur CMV kan vara farligt för ditt ofödda barn och vad du kan göra för att undvika att smittas av detta milda virus under graviditeten om du inte redan har blivit smittad. Detta är särskilt viktigt om du har ett barn på dagis eftersom det skulle vara lätt för ditt barn att hämta CMV där och föra det vidare till dig.

    Den amerikanska folkhälsomyndigheten och en mängd andra organisationer rekommenderar nu att alla gravida kvinnor testas för hiv, viruset som orsakar aids, vid det första prenatala besöket. Om din vårdgivare inte erbjuder dig ett hivtest, se till att fråga om det. Om du har viruset kan behandling under graviditeten dramatiskt minska dina chanser att föra smittan vidare till ditt barn.

    Om du löper hög risk för graviditetsdiabetes kan ett glukosutmaningstest göras vid ditt första besök.

    I vissa fall gör din vårdgivare också ett hudtest för att se om du har utsatts för tuberkulos.

    Rådgivning och information om vad som väntar

    Din vårdgivare bör ge dig råd om hur du ska äta bra, om mat som du ska undvika, om viktökning och om prenatala vitaminer. Du ska få höra om vanliga obehag i början av graviditeten och varnas för symtom som kräver omedelbar uppmärksamhet.

    Din känslomässiga hälsa är mycket viktig. Din vårdgivare kan undersöka om du har tecken på depression under graviditeten. Men vänta inte på att bli tillfrågad. Om du känner dig deprimerad eller orolig ska du meddela din vårdgivare så att du kan hänvisas till någon som kan hjälpa dig.

    Din vårdgivare kommer att prata med dig om farorna med att röka, dricka alkohol, använda droger och ta vissa mediciner. Om du behöver hjälp med att sluta röka eller med något annat beroende kan du be om en hänvisning till ett program eller en rådgivare.

    Din vårdgivare kommer också att gå igenom vissa saker som är bra och mindre bra att göra när det gäller motion, resor och sex under graviditeten, miljö- och yrkesrisker som kan påverka ditt barn och hur du undviker vissa infektioner, till exempel toxoplasmos.

    Om det är influensasäsong (eller om influensasäsongen är nära) kommer din vårdgivare förmodligen att prata med dig om att få en influensavaccinering.

    Slutligen kommer du att boka in ditt nästa möte, som bör vara om ungefär fyra veckor. Se våra artiklar om besök under andra trimestern och tredje trimestern för mer information om vad som väntar.

    Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras.