En ny stor internationell studie visar att nästan en tredjedel av alla barn på sjukhus får antibiotika för att förebygga bakterieinfektioner i stället för att behandla dem, och i många fall får de antibiotika med brett spektrum eller kombinationer av antibiotika.

Författarna till studien säger att denna höga andel av profylaktisk förskrivning hos barnpatienter och den frekventa användningen av bredspektrummedel tyder på en tydlig överanvändning av antibiotika i denna population och understryker behovet av barnspecifika antibiotikaförvaltningsprogram.

”Inom pediatrik finns det alldeles för mycket onödig – och även för mycket olämplig – antibiotikaförskrivning”, säger huvudförfattaren till studien, Markus Hufnagel, MD, PhD, specialist på infektionssjukdomar hos barn och professor vid University Children’s Hospital i Freiburg, Tyskland, till CIDRAP News. ”Det är viktigt för oss att bevara de antibiotika som vi använder, särskilt eftersom det åtminstone hittills har funnits ett litet intresse för att investera i utveckling av nya antibiotika.”

Antibiotika för kirurgisk, medicinsk profylax

Studien, som offentliggjordes igår i Journal of Pediatric Infectious Diseases Society, utvärderade förebyggande, eller profylaktisk, förskrivning av antibiotika för 17 693 barn vid 226 barnsjukhus i 41 länder, inklusive USA. De deltagande sjukhusen ombads att genomföra en 1-dagars punktprevalensundersökning (PPS) från oktober 2012 till november 2012, och utredarna identifierade sedan de barn som fick minst ett antibiotikum för profylaktisk indikation på undersökningsdagen.

Totalt fick 6 818 sjukhusvårdade barn antibiotikarecept, varav 2 242 barn (32,9 %) fick minst ett antibiotikum för profylaktisk användning. Av de 3 400 antibiotikarecept som skrevs ut för profylaktisk användning var 905 (26,6 %) avsedda att förhindra infektioner från kommande operationer, och 2 495 (73,4 %) var avsedda att förhindra infektioner i samband med medicinska tillstånd.

Hufnagel sade att han och hans kollegor inte förväntade sig dessa resultat.

”Med tanke på denna stora datamängd fanns det två stora överraskningar för oss”, sade han. ”För det första upptäckte vi att en tredjedel av de totala förskrivningarna av antimikrobiella medel var för profylax, och för det andra upptäckte vi att andelen medicinska profylaktiska förskrivningar var ännu högre än för kirurgisk profylax.”

I studien konstateras att det är omtvistat att använda antibiotika för att förebygga infektioner, men det är vanligt att ge vuxna och barnpatienter antibiotika några timmar före en operation, för att förhindra infektioner på operationsstället (SSI). Riktlinjer för kirurgisk profylax betonar kort varaktighet och fokuserad användning.

Användning av antibiotika för att förebygga bakterieinfektioner hos barn som inte genomgår kirurgi är mindre vanligt. I vissa fall ges antibiotika för att förhindra infektioner som kan överföras från mödrar till nyfödda barn, som har ett underutvecklat immunförsvar. De kan också förskrivas profylaktiskt till barn med sjukdomar som försvagar immunförsvaret och gör dem sårbara för infektioner, till exempel leukemi eller sicklecellanemi. Men förutom att bevisen för effektiviteten inte är entydiga finns det också farhågor om att medicinsk antibiotikaprofylax kan bidra till antibiotikaresistens och ha negativa effekter, bland annat Clostridium difficile-infektion.

Och även om forskarna inte kände till de specifika orsakerna till varför barnen i studien fick antibiotika hade de information om underliggande tillstånd. Ungefär 33 procent av de patienter som fick medicinsk antibiotikaprofylax hade cancer; Hufnagel sade att en majoritet inte föll in i kategorin immunsupprimerade. Författarna kan inte definitivt säga att någon av antibiotikaförskrivningarna var olämplig, men den höga graden av profylaktisk förskrivning, skriver de, ”kan inte betraktas som evidensbaserad.”

Bredspektrumantibiotika används ofta

Den andra överraskande upptäckten var att det var vanligt att två eller fler antibiotika och bredspektrumantibiotika användes i profylaktisk syfte. Mer än hälften (51,8 %) av de profylaktiska förskrivningarna gällde bredspektrumantibiotika som tetratcykliner, makrolider och linkosamider. En kombination av två eller flera antibiotika användes i 36,7 % av fallen.

Användningen av bredspektrumantibiotika för medicinsk och kirurgisk profylax var särskilt hög i Asien (64,4 % respektive 69,9 %), medan användningen av bredspektrumläkemedel före kirurgi var anmärkningsvärt hög (70,1 %) i Västeuropa.

Hufnagel menade att den höga användningen av bredspektrumantibiotika för medicinsk profylax delvis kunde förklaras av brist på riktlinjer. ”För medicinsk profylax finns det mycket få riktlinjer om vad och hur man ska förskriva”, sade han. ”Utan en sådan konkret vägledning är tendensen att ’spela säkert’ genom att förskriva mer bredspektrumantibiotika än smalspektrumantibiotika.”

Men även om bredspektrumantibiotika kan täcka ett bredare spektrum av potentiella infektioner är användningen av dem – oavsett om det är för profylaktiska eller terapeutiska syften – också förknippad med en ökad risk för antimikrobiell resistens.

Hufnagel och hans kollegor fann också att i 80,1 % av fallen av kirurgisk profylax fick de pediatriska patienterna antibiotikan mer än en dag före operationen. Nya riktlinjer om SSI från Världshälsoorganisationen rekommenderar att antibiotika för de flesta operationer, med undantag för hjärt-, kärl- och ortognatiska ingrepp, ska administreras två timmar före snittet.

Pediatrisk stewardship

Andra pediatriska ID-specialister sade att den höga andelen pediatriska patienter som får förebyggande antibiotika och den frekventa användningen av bredspektrumantibiotika är ett stort bekymmer.

”Pediatriker är mycket motiverade att förebygga sjukdomar där de kan”, sade Susan Coffin, MD, MPH, en ID-läkare vid Children’s Hospital of Philadelphia som inte var inblandad i studien. ”Men när antibiotika förskrivs felaktigt som profylax är det mycket mer sannolikt att de orsakar skada än att de förhindrar infektion.”

Coffin sade att studien, särskilt i en tid med ”skyhöga” nivåer av antimikrobiell resistens, ger viktiga data som belyser behovet av förbättringar på detta område.

Hufnagel och hans kollegor hävdar att resultaten, även om de är oroande, avslöjar potentiella mål för förbättring – till att börja med att minska den totala andelen profylaktiska förskrivningar hos barnpatienter. De efterlyser också en begränsning av användningen av bredspektrumantibiotika och en minskning av långvarig användning av antibiotika före operation.

Och även om Hufnagel tror att barnspecifika antibiotikaförvaltningsprogram kan bidra till att uppnå dessa mål, menar han att dessa program inte bara kan efterlikna de program som inrättats för vuxna.

”Barn är inte bara ”små vuxna”; de har specifika medicinska problem som måste hanteras som sådana”, säger han. ”Antibiotikaförskrivning för ett prematurt barn på 400 gram eller för en tonårig cystisk fibrospatient skiljer sig mycket från förskrivning för vuxna patienter.”

”Sådana skillnader mellan barn- och vuxenpatienter gör att behovet av att utveckla barnspecifika antibiotikaförvaltningsprogram blir ännu mer angeläget.”

Se även:

Mar 22 J Pediatr Infect Dis Soc study