De flesta amerikaner (77 %) säger att det är viktigare för USA att utveckla alternativa energikällor, som sol- och vindkraft, än att producera mer kol, olja och andra fossila bränslen, enligt en färsk undersökning från Pew Research Center. Detta väcker frågan: Hur tillgodoser USA sina enorma energibehov, och hur, om alls, har detta förändrats?
Svaret är, som man kan förvänta sig, komplicerat. Användningen av sol- och vindkraft har ökat i snabb takt under det senaste decenniet eller så, men 2018 stod dessa källor för mindre än 4 % av all energi som används i USA (det är det senaste hela året för vilket uppgifter finns tillgängliga). Så långt tillbaka som vi har uppgifter har det mesta av den energi som används i USA kommit från kol, olja och naturgas. År 2018 stod dessa ”fossila bränslen” för cirka 80 % av landets energibehov, vilket är en liten minskning från 84 % tio år tidigare. Även om kolanvändningen har minskat under de senaste åren har naturgasanvändningen ökat kraftigt, medan oljans andel av landets energiförbrukning har fluktuerat mellan 35 % och 40 %.
Den totala mängden energi som används i USA – allt från att belysa och värma upp bostäder till att laga mat, driva fabriker, köra bilar och driva smarttelefoner – slog 101.2 kvadriljoner Btu under 2018, den högsta nivån sedan datainsamlingen började 1949, enligt den federala Energy Information Administration (EIA).
(Förkortning för British thermal unit, Btu används ofta inom energiindustrin – för att inte tala om hemelektronikbranschen – som en gemensam måttstock för att mäta och jämföra olika typer av energi. En Btu är den energimängd som behövs för att värma 1 pund vatten med 1 grad Fahrenheit vid havsnivå. Det motsvarar ungefär 1 055 joule i det metriska systemet, eller den värme som frigörs när man bränner en vanlig köksmatch av trä.)
USA förbrukar mycket energi – enligt en uppskattning är det bara Kina som ligger efter. Eftersom allmänhetens oro för klimatförändringarna fortsätter att öka och energipolitiken blir en nyckelfråga i årets politiska kampanjer ville vi ha tillförlitlig, grundläggande information om hur USA får och använder energi, och hur dessa trender har förändrats på senare tid.
Denna rapport bygger främst på uppgifter som sammanställts av Energy Information Administration, den statistiska delen av det amerikanska energidepartementet. Vi hänvisar också till en undersökning från Pew Research Center om amerikanernas syn på klimat- och energipolitik. I den undersökningen intervjuades 3 627 medlemmar i centrets American Trends Panel, en onlineundersökningspanel som rekryteras genom ett nationellt, slumpmässigt urval av bostadsadresser, i oktober 2019. Här är frågorna som ställdes i undersökningen, tillsammans med svaren, och här är undersökningens metodik.
Omkring 38 % av alla dessa Btu flödade in i elkraftsindustrin (elbolag och oberoende elproducenter), som omvandlade dem till elektricitet och skickade dem tillbaka ut i resten av ekonomin. Transporter stod för cirka 28 % av den totala energianvändningen, följt av industrisektorn (23 %), hushållen (7 %) och kommersiella anläggningar (mindre än 5 %).
Energianvändningen per capita i USA hade haft en tendens till minskad energianvändning sedan början av 2000-talet, men tickade upp under 2018. I genomsnitt använde varje amerikan år 2000 cirka 349,8 miljoner Btu. År 2017 hade det sjunkit till 300,5 miljoner Btu, den lägsta nivån på fem decennier. Under 2018 steg dock energianvändningen per capita till 309,3 miljoner Btu. (Energianvändningen per capita nådde sin topp 1979 med 359 miljoner Btu.)
Om man ser på ett annat sätt har den amerikanska ekonomin blivit stadigt mindre energiintensiv sedan slutet av andra världskriget. År 1949 krävdes det 15 175 Btu för att generera varje dollar i real bruttonationalprodukt. År 2018 krävdes det 5 450, vilket är en minskning med 64 procent. Men det finns fortfarande mycket ineffektivitet i systemet: Lawrence Livermore National Laboratory beräknade att 2018 gick ungefär två tredjedelar av all energi som användes till spillo (som med värmeavgaser från fordon och ugnar). Och endast 34,5 % av den energi som används av elkraftsindustrin når slutanvändarna som elektricitet – resten går förlorad i processen att generera, överföra och distribuera strömmen.
Olje- och naturgasproduktion ökar, kol minskar
I dag tillgodoser USA nästan alla sina energibehov genom inhemsk produktion. Nettoimporten, främst olja, utgjorde mindre än 4 % av USA:s totala energiförsörjning 2018, jämfört med 26 % tio år tidigare.
Under de första tio månaderna 2019 pumpade USA nästan 3,7 miljarder fat råolja, mer än 2 miljarder mer än under samma period 2009, enligt uppgifter från EIA. För helåret 2018 stod råolja för nästan en fjärdedel av all amerikansk energiproduktion. Naturgasen, som stod för ungefär en tredjedel av den totala energiproduktionen 2018, har också skjutit i höjden – från 21,7 biljoner kubikfot under de första nio månaderna 2009 till 33,6 biljoner kubikfot under samma period 2019.
Dessa dramatiska ökningar av inhemsk olje- och gasproduktion har drivits på av ny teknik, framför allt frackning och horisontell borrning, som gör det möjligt för företag att få tillgång till underjordiska fyndigheter som tidigare var för dyra att ta tillvara. Som en följd av detta var USA världens största producent av både olja och gas 2018 – före Saudiarabien respektive Ryssland.
Kol å andra sidan har minskat kraftigt sedan toppnoteringen 2008, då nästan 1,2 miljarder ton bröts. Nästan allt amerikanskt kol (cirka 93 procent 2018, enligt uppgifter från EIA) används för att generera elektricitet. Men som en rapport från Brookings Institution påpekar har USA:s efterfrågan på elektricitet stagnerat, priset på naturgas har sjunkit samtidigt som produktionen har ökat kraftigt och regeringens politik har fram till nyligen gynnat andra energikällor som vind- och solkraft. År 2018 stod kolet för endast 16 procent av den totala inhemska energiproduktionen, vilket är mindre än hälften av dess andel tio år tidigare. Den mängd som bröts under de första nio månaderna 2019, 540 miljoner ton, var ungefär en tredjedel lägre än under samma period 2009.
Under det senaste decenniet har solenergi haft den största procentuella tillväxten av alla amerikanska energikällor. Solenergi genererade drygt 2 miljarder kilowattimmar el under 2008. Ett decennium senare genererade den mer än 93 miljarder kilowattimmar, en nästan 46-faldig ökning. Solenergins tillväxt sker både i stor skala (elkraftverk) och i liten skala (solpaneler på hustak). Totalt sett producerades ungefär två tredjedelar av all solenergi av elbolag, medan solcellsanläggningar på bostäder och kommersiella byggnader stod för det mesta av resten.