Autofokus är förmodligen den mest missförstådda delen av fotografering. Många av oss har listat ut vad som fungerar bäst i en viss situation, men saknar en mer djupgående förståelse för vad som händer och vad varje autofokusläge gör. I den här handledningen tittar vi på vad autofokuspunkter är och vilka fördelarna med varje autofokusläge är.

Hur fokuserar en kamera?

När du trycker halvt på avtryckaren (eller AF-On-knappen; båda gör samma sak) fokuserar din kamera scenen åt dig. Men hur den gör detta är faktiskt ganska intressant. Utan att gå in på alltför många detaljer tittar kameran på kontrasten i bilden för att avgöra skärpan. Om det område du försöker fokusera på verkar sakna kontrast kommer kameran att återfokusera objektivet och analysera scenen på nytt, och justera objektivets fokus tills den fastställer hög kontrast och en därefter skarp bild. Detta kallas ”passiv autofokus”.

Detta är anledningen till att kameran kan tyckas leta efter fokus genom att röra sig fram och tillbaka genom de olika brännvidderna. Det är särskilt tydligt när du försöker fokusera på en vit vägg eller en suddig yta, eftersom kameran har svårt (eller omöjligt) att fånga upp de kontrasterande områdena.

”Aktivt autofokus” innebär att kameran sänder ut en stråle som studsar mot motivet och mäter avståndet mellan de två punkterna. Den kan sedan fokusera exakt. Det är dock få kameror som använder detta nuförtiden på grund av dess begränsningar (t.ex. att det bara kan användas på något på 15-20 meters avstånd). Det är troligare att du ser detta i användning när du arbetar med en blixtpistol som har AF Assist aktiverad. Du behöver alltså inte oroa dig för Active AF.

Vad är en autofokuspunkt (AF)?

Autofokuspunkter (AF) är vad du använder för att bestämma var kameran ska fokusera bilden. När du tittar genom sökaren är det rektanglar eller cirklar som du ser.

Det finns olika typer av AF-punkter: vertikala eller horisontella och korsformade. Vertikala AF-punkter registrerar kontrast på vertikala linjer, medan korstyp analyserar både vertikala och horisontella linjer tillsammans. Som ett resultat av detta är AF-punkter av kors-typ mer exakta och har en större förmåga att behålla fokus, men de är dyrare. De finns i större antal i dyrare DSLR-kameror, vilket är en del av anledningen till att AF-systemen förbättras med kamerans pris.

Du kanske hör fotografer som svärmar över antalet AF-punkter i den senaste flaggskeppskameran som kommer ut på marknaden. Men varför spelar detta någon roll? Jo, ett ökat antal fokuspunkter gör det lättare att spåra och hålla fokus på ett rörligt motiv. Detta är särskilt användbart för oss som naturfotografer, eftersom actionfotografering är något vi ägnar oss åt ofta.

Du kan inte nödvändigtvis se alla AF-punkter när du tittar genom sökaren. Vissa av dem är små och krossade mellan de större punkterna som du kan välja mellan, vilket ökar systemets noggrannhet. Du behöver inte vara alltför orolig för dem, men att veta att de finns där för att hjälpa dig är användbart. Kameran kan bara fokusera där det finns en AF-punkt, och kameror med färre punkter har svårare att uppnå och bibehålla exakt fokus eftersom luckorna mellan varje punkt är större. Du kan tänka på de områden i scenen som inte täcks av AF-punkter som ”döda zoner”.

Autofokuslägen

Din kamera kommer troligen med ett par autofokuslägen. Dessa bestämmer hur kameran ska bete sig under autofokusering. De har olika namn mellan olika tillverkare, men de gör samma sak. För Nikon-användare har du lägena AF-Single, AF-Continuous och AF-Auto.

  • AF-S låser fokus på motivet när det har uppnåtts, så länge du håller slutaren halvt nedtryckt. Om du vill fokusera igen måste du släppa och trycka ner slutaren igen. (Bäst för ett stillastående motiv).
  • AF-C bibehåller fokus på motivet och justerar det när motivet rör sig. (Bäst för ett rörligt motiv, t.ex. en fågel i luften).
  • AF-A-läget finns på vissa nyare Nikon-kameror och växlar automatiskt mellan de två tidigare nämnda lägena.

För Canon-användare är AF-S känt som One-Shot; AF-C är känt som AI-Servo.

AF-områdeslägen

Af-områdeslägena bestämmer hur AF-punkterna ska användas för att uppnå fokus. Det är här det blir mer komplicerat, så jag hoppas att du fortfarande är med mig! Det finns tre huvudsakliga AF-områdeslägen. Dessa är: AF med en enda punkt, AF med dynamiskt område (även kallat expansion/zon autofokus för Canon) och 3D-spårning.

Från övre vänster medurs: AF med en punkt, AF med dynamiskt område (9 punkter), AF med dynamiskt område (21 punkter), AF med dynamiskt område (51 punkter), 3D-spårning. (Krediterad av: Nikon USA)

Singelpunkts AF ger dig exakt precision, vilket gör att du kan välja bara en AF-punkt. Det innebär att du kan tala om för kameran exakt var du vill att den ska fokusera. Det är mer lämpligt för stationära eller långsamt rörliga motiv, eftersom det är svårt att hålla den i linje med något som rör sig snabbt.

Dynamisk area AF låter dig välja mellan 9, 21 och 51 punktplaceringar. Med varje olika alternativ används det valda antalet AF-punkter i kombination för att uppnå fokus. Vissa nyare kameror, till exempel Nikon D500, erbjuder ett ännu större antal punktplaceringar att välja mellan.

3D-spårning försöker hitta och följa ett rörligt motiv åt dig och justerar den AF-punkt som används under tiden. Detta är ett lite temperamentsfullt alternativ som fungerar bäst när det finns starka skillnader i färg och kontrast mellan motivet och bakgrunden. Till exempel skulle det fungera bra att fokusera på en mörk fågel mot en tom himmel, men det skulle vara svårt att följa den med en livligare bakgrund.

Vilket AF-områdesläge ska du använda?

Du undrar säkert nu vilken gruppering av AF-punkter du ska använda.

Nja, för allt som är stillastående eller rör sig långsamt (som ett djur som sakta letar efter föda i ett område), ska du använda AF med en enda punkt. På så sätt kan du se till att fokus ligger på motivets ögon, tack vare noggrannheten när du använder bara en punkt.

Om du vill fotografera något som rör sig snabbare, som en fågel i flygning, är det bättre att använda ett av de dynamiska lägena. Du kan göra det med en enda punkt, men det är mycket svårare att hålla sig till målet. Jag håller mig till 9 eller 21 punkter i dynamiskt område AF-läge, vilket innebär att om en fågel skulle röra sig utanför den valda punkten så arbetar de omgivande 9 eller 21 punkterna och arbetar för att behålla fokus. Att använda 51 punkter kan vara lite kontraproduktivt, eftersom det då saktar ner autofokussystemet och ger fler möjligheter att förvirra kameran. Det är bättre att arbeta med din panoreringsteknik och behålla fågeln mer centralt, än att använda fler punkter och en vinglig panorering.

Att använda ett AF-läge med dynamiskt område är bättre för att spåra rörliga motiv.

Din AF-låsinställning, som du kan justera i kamerans meny, bestämmer hur länge kameran håller kvar låset på ett motiv när den väl har tappat det. Jag brukar hålla den här inställningen mellan 0 och 3 på skalan. 0 betyder att den återfokuserar omedelbart, och ju högre siffra desto längre fördröjning. En fördröjning är användbar om en fågel flyger bakom ett träd, eftersom du inte vill att kameran sedan låser sig på trädet när du panorerar över det. En fördröjning kan dock vara problematisk om kameran låser sig på något felaktigt och du vill att den ska återfokusera på fågeln snabbt. Allt handlar om en balans.

Du kan läsa mer om detta och om att fotografera fåglar i luften i vår handledning.

Avancerade autofokustekniker

Nu har du läst på om autofokuspunkter och autofokuslägen och kanske är du intresserad av att prova något lite mer avancerat. Det är möjligt att du har hört djurfotografer tala om ”fokusering med bakre knappen”. Detta innebär att fokuseringen av bilden tas bort från slutarknappen och istället tilldelas AF-On-knappen på baksidan av kameran. På så sätt kan du dra nytta av alla fokuseringslägen (AF-S, AF-C och manuellt) på en gång.

För att lära dig mer om fokusering med bakre knappen, se till att läsa vår handledning.

Slutsats

Det är potentiellt en hel del ny eller förvirrande information för dig. Det viktigaste att komma ihåg är att det inte finns något riktigt ”one size fits all”-alternativ här, och att veta vilka lägen du ska välja kommer med erfarenhet. Men ta med dig rekommendationerna från den här handledningen och omsätt dem i praktiken. Du kommer snart att se om de fungerar för dig.

Genkänn att din panoreringsteknik kommer att spela en stor roll för om ditt foto är i fokus för rörliga motiv eller inte, och det kanske inte beror på ditt val av autofokusläge. Här är lite extra läsning för dig:

  • Hur man fotograferar fåglar i luften
  • Hur man fotograferar snabbt rörliga däggdjur
  • Back Button Focus: En förändring av spelet

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.