Och det är en självklarhet för Facebook, vars tonårsanvändare blir alltmer förtjusta i konkurrerande appar som Snapchat, Twitter och Kik. Med Messenger Kids kanske Facebook kan få yngre barn att bli intresserade av sitt varumärke.

Appen tycks vara en del av Facebooks svar på de farhågor som ett växande antal personer – däribland tidiga Facebook-investerare som Sean Parker och tidigare chefer – uttrycker om det sociala nätverkets manipulerande förmåga. I kontroversiella experiment har Facebook visat att det kan förändra människors humör eller deras sannolikhet att rösta genom att ändra deras nyhetsflöden. Under den senaste presidentvalskampanjen i USA erkände företaget att politiskt innehåll med ryskt stöd nådde 126 miljoner amerikanska Facebook-användare, vilket visar hur sårbar plattformen är för missbruk.

I ett försök att dämpa oron för falska nyheter meddelade Facebook nyligen att man kommer att visa vanliga Facebook-användare färre inlägg från företag och nyhetsmedier och mer från deras vänner. Med den nya appen skapas ett påstått säkert utrymme även för barn. Messenger Kids är främst avsedd för sms- och videochatt med vänner och familjemedlemmar som godkänts av föräldrarna, och innehåller roliga funktioner som digitala klistermärken och animerade masker.

Men vill jag att mitt lilla barn ska använda Messenger Kids? Svaret är detsamma som vissa personers relationsstatus på Facebook: det är komplicerat. Det är bra att barn har en chans att gradvis växa in i sociala appar, men jag vill inte nödvändigtvis att Facebook ska vara läraren.

Barn och appar

För att undvika att stöta sig med en federal lag i USA har de största sociala nätverken under lång tid helt enkelt gjort det olagligt för alla under 13 år att anmäla sig till Messenger Messenger. Lagen kallas COPPA (Children’s Online Privacy Protection Rule) och begränsar hur företag samlar in, använder och delar med sig av uppgifter om barn på nätet och syftar till att ge föräldrarna kontroll över denna datainsamling.

Men COPPA är helt klart ineffektivt. Tre av fem amerikanska föräldrar i en undersökning från 2017 som genomfördes på uppdrag av Facebook och National PTA (en av de grupper som Facebook rådfrågade när de byggde Messenger Kids) uppgav att deras barn under 13 år använder meddelandeappar, sociala medier eller både och. Om man tar hänsyn till smygande barn och mer omedvetna föräldrar är den verkliga siffran sannolikt mycket högre.

Designen av Messenger Kids är uppenbarligen tänkt att göra föräldrarna lugna. Den är full av föräldrakontroller; barnen måste få en förälders godkännande (via förälderns eget Facebook-konto) för att registrera sig och lägga till varje ny kontakt.

Appen har dock också några av de mycket vuxna funktioner som finns i Messenger. Om du till exempel skickar ett meddelande till en kontakt i Messenger Kids låter den dig veta om personen är online eller hur länge det har gått sedan han eller hon var aktiv. Den talar också om för dig om personen du skickat ett meddelande till redan har sett det och i så fall, för nyligen skickade meddelanden, när.

Den typen av information kan skapa oro även hos vuxna som redan har använt appar i flera år. Att vänja barn vid ständig kommunikation oroar Tristan Harris, en före detta designetiker på Google som är medgrundare till och driver Center for Humane Technology. ”Det är som om Coca-Cola uppfann en läskprodukt för barn”, säger han. ”De måste fortfarande sälja socker; de kan inte riktigt vara genuint intresserade av barnens välbefinnande.”

Sociala signaler och teknikblues

Forskare vid San Diego State University och Florida State University upptäckte nyligen att tonåringar som tillbringade mycket tid med att använda smarttelefoner till saker som sociala medier var mer benägna att bli deprimerade. Arbetet, som visar att självmords- och depressionssiffrorna för tonåringar har stigit i USA sedan 2010, tyder på att dessa problem är kopplade till den snabba ökningen av smartphone-ägande i landet.

Detta resultat och andra har oroat hälso- och utbildningsexperter. Nitton grupper och nästan 100 personer (däribland Harris) undertecknade i januari ett brev där de vädjade till Facebook att ta bort Messenger Kids. ”Att uppmuntra barn att flytta sina vänskapsrelationer på nätet kommer att störa och ersätta de personliga interaktioner och lekar som är avgörande för att bygga upp sunda utvecklingsfärdigheter, inklusive förmågan att läsa av mänskliga känslor, fördröja tillfredsställelse och engagera sig i den fysiska världen”, skrev gruppen.

Larry Rosen, psykologiprofessor och författare till boken The Distracted Mind: Ancient Brains in a High-Tech World, säger att barn i åldersgruppen Messenger Kids fortfarande håller på att finslipa sina kommunikativa färdigheter, inklusive subtila och icke-verbala färdigheter som att förstå kroppsspråk och hållning. ”Jag är orolig för att vi introducerar något till barn som egentligen inte behöver det”, säger han, ”och jag tror att det uppenbara syftet är fel, nämligen att få dem att börja tidigt.”

Föräldraperspektiv

Inte alla föräldrar håller med. CJ Kanash är försäkringsagent i Erie i Pennsylvania och pappa till fem barn. Fyra av Kanashs barn är mellan sex och tio år gamla och alla har en Amazon-surfplatta med Messenger Kids på.

Kanash använder Messenger Kids för att skicka påminnelser till sina barn. Hans nioåriga son från ett tidigare äktenskap använder den för att säga god natt till sin mamma via videochatt. ”Världen förändras ständigt och det är så här vi kommer att kommunicera mer i framtiden”, säger han. ”De bör lära sig att göra det på ett ansvarsfullt sätt.”

Barn måste förstå hur de ska använda tekniken, och till stor del är det upp till föräldrarna att hjälpa dem att ta reda på hur. Och barn under 13 år använder redan sociala appar, vare sig vi gillar det eller inte. Men Facebook bör inte vara standardalternativet bara för att vi är bekanta med det. Den lämpliga meddelandeappen för små barn ser förmodligen inte alls ut som en miniversion av Messenger.

I Children’s Design Guide, som släpptes i januari av en grupp designers, forskare och barn- och utbildningsexperter, föreslås till exempel att man ska bygga digitala produkter som uppmuntrar barn att använda dem med måtta och hindrar dem från att dela potentiellt skadlig information. Samtidigt rekommenderar Harris och resten av brevskrivarna att barnen helt enkelt använder en förälders Facebook- eller Skype-konto om de vill ha kontakt med familjemedlemmar långt borta.

Det finns dock inte mycket hård forskning om hur en hälsosam app för sociala medier för barn skulle se ut. Därför genomför vi ett stort experiment med våra barn. Vi har inte haft tillräckligt med tid för att en generation barn ska kunna växa upp med onlineplattformar och rapportera om hur det har påverkat dem. Allt vi har att gå på är det vi redan vet: att Facebooks behandling av sina äldre användare inte bådar gott för dess nya fokus på barn, oavsett hur söt och rolig appen ser ut.