Den 12 januari 2010 drabbades Haiti av en jordbävning av magnitud 7,0. Uppskattningsvis 230 000 människor dog. Ytterligare 300 000 skadades. Mer än 600 000 människor lämnade Port-au-Prince för att bo hos familjer utanför huvudstaden. 1,5 miljoner människor blev tvångsförflyttade till följd av skalvet. Provisoriska läger byggdes upp för att ge dem skydd. Totalt drabbades 20 procent av landets 10,4 miljoner invånare av skalvet.

Sju år senare bodde 55 000 människor fortfarande i lägren, enligt FN:s kontor för samordning av humanitära frågor. FN rapporterade också att 2,5 miljoner haitier behövde humanitärt bistånd. Det skulle kosta 370 miljoner dollar. År 2016 satte orkanen Matthew tillbaka återuppbyggnadsarbetet. Det blev ont om mat och kolera började spridas igen. Dessutom måste Haiti ta emot 250 000 av sina medborgare som återvänder från Dominikanska republiken.

Skador från jordbävningen

In 2010 uppskattade Interamerikanska utvecklingsbanken att jordbävningen skapade skador för mellan 7,8 och 8,5 miljarder dollar. Den menade att skadorna skulle kunna uppgå till så mycket som 13,9 miljarder dollar över tid.

Jordbävningen krympte Haitis bruttonationalprodukt med 5,1 procent. Den lamslog huvudflygplatsen, de flesta hamnar och nästan alla asfalterade vägar. Det gjorde det svårt för hjälpinsatser att nå fram till offren. Skalvet skadade 294 383 bostäder och förstörde 106 000 av dem.

Bävningen drabbade Port-au-Prince, Haitis huvudstad. Detta försvårade regeringens ansträngningar att återställa ordningen. Det dödade 25 procent av de tjänstemän som bodde i huvudstaden. Omkring 60 procent av stadens regeringsbyggnader och 80 procent av skolorna skadades eller förstördes.

Även före skalvet var Haiti det fattigaste landet på det västra halvklotet. Åttio procent av befolkningen levde under fattigdomsgränsen. Femtiofyra procent av befolkningen levde i absolut fattigdom. Det beror delvis på att två femtedelar av alla haitier är självhushållningsjordbrukare.

Haiti är också sårbart för skador från naturkatastrofer på grund av avskogningen. Träd täcker 30 procent av landet. Kolonister fällde träd för socker- och gummiplantager. De skördade mahogny och andra dyrbara lövträd.

Haitier som bor utomlands och skickar pengar tillbaka bidrar med en femtedel av landets bruttonationalprodukt. Det är fem gånger mer än det totala värdet av exporten 2012.

Effekter på Haitis ekonomi

Jordbävningen slog till precis när Haitis ekonomi började växa igen. President Bush hade 2006 undertecknat lagen om uppmuntran av Haitis hemisfäriska möjligheter genom partnerskap (Haitian Hemispheric Opportunity Through Partnership Encouragement Act). Detta handelsavtal gav Haitis klädindustri ett uppsving genom att tillåta tullfri export till Förenta staterna.

Haitis export hade 2008 nått upp till 575 miljoner dollar, enligt en rapport från Världsbanken. IADB rapporterade att kläder utgjorde mer än 90 procent av Haitis export till USA.

Under 2010 förlängde den amerikanska kongressen avtalet om handelsförmåner för Karibiska bassinet. Den förlängde HOPE II till 2020 enligt lagen om Haitis ekonomiska lyftprogram (Haiti Economic Lift Program Act). Länderna avskrev alla skulder som Haiti hade till dem.

Den haitiska jordbävningen inspirerade till massiva donationer för att hjälpa hjälpinsatserna. De flesta av dessa donationer gjordes via kreditkort. Normalt tar kreditkorten ut en avgift på 1-3 procent för användningen av dem. Dessa avgifter, som kallas interchange, genererar 45 miljarder dollar per år i intäkter för företagen. Capital One, Visa, MasterCard, American Express och Discover avstod från avgifter för donationer till hjälpinsatser.

Kreditkortsföretagen tjänar omkring 250 miljoner dollar per år på välgörenhetsdonationer. Dessa avgifter täcker transaktionskostnader och tas ut för all kreditkortsanvändning. Endast Capital One har avstått från avgifter för alla välgörenhetsdonationer som görs via deras kreditkort.

Under 2011, precis när CIA:s World Factbook rapporterade att Haitis ekonomi började återhämta sig, drabbades landet av två orkaner. 2014 var deras BNP 18,3 miljarder dollar och växte bara med 2,3 procent. Det är bättre än de 12 miljarder dollar som producerades 2008.

Effekten på USA:s ekonomi

Den haitiska jordbävningen påverkade inte USA:s ekonomi särskilt mycket. Haitis ekonomi är bara en tiondel av USA:s ekonomi.

Orsak till jordbävningen

Haiti ligger ovanför två tektoniska plattor, den karibiska plattan och den nordamerikanska plattan. Dessa plattor är styva delar av jordskorpan som glider separat på planetens smälta kärna. De gled förbi varandra. När de två klyftorna möts håller de till en början ihop. Det ökande trycket tvingar dem så småningom att slipa förbi varandra. Det är det som orsakar en jordbävning.

Den jordbävning på 7,0 som drabbade Haiti hade samma styrka som jordbävningen Loma Prieta som drabbade San Francisco under World Series 1989. Men Haitis skalv inträffade 6,2 mil under markytan. Det var också bara 16 mil från huvudstaden Port-au-Prince. Skalvets närhet gjorde dess inverkan mycket starkare.

.