Några allmänna frågor

Varför blir jag aldrig uppringd för att bli tillfrågad?

Du har ungefär samma chans att bli uppringd som alla andra som bor i USA och har en telefon. Denna chans är dock bara cirka 1 på 154 000 för en typisk undersökning från Pew Research Center. För att få fram denna grova uppskattning delar vi den nuvarande vuxna befolkningen i USA (cirka 235 miljoner) med den typiska urvalsstorleken för våra undersökningar (vanligtvis cirka 1 500 personer). Telefonnumren för Pew Research Centers undersökningar genereras genom en process där man försöker ge varje hushåll i befolkningen en känd chans att vara med. Om du inte har någon telefon alls (cirka 2 % av hushållen) har du naturligtvis ingen chans att ingå i våra telefonundersökningar.

När vi har slutfört en undersökning justerar vi uppgifterna för att korrigera för det faktum att vissa individer (t.ex. de som har både mobiltelefon och fast telefon) har större chans att ingå än andra. För mer information om hur detta görs, se diskussionen om viktning i vår detaljerade undersökningsmetodik.

Kan jag anmäla mig frivilligt för att bli tillfrågad?

Vi uppskattar människor som vill delta, men vi kan inte basera våra undersökningar på frivilliga. En undersökning av frivilliga är ett ”icke-probability sample” och resultaten kan inte generaliseras till allmänheten som helhet. Nyckeln till enkätundersökningar är att ha ett slumpmässigt urval så att varje typ av person har lika stor chans att få sina åsikter fångade. Undersökningar av frivilliga skulle bryta mot denna princip eftersom alla inte skulle ha haft samma chans att vara med. (Se sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurval för mer information.) Och mer specifikt är det troligt att de typer av människor som skulle kunna ställa upp frivilligt i våra undersökningar skiljer sig mycket från genomsnittsamerikanen – åtminstone skulle de förmodligen vara mer politiskt intresserade och engagerade.

Varför speglar era undersökningar aldrig åsikterna hos de människor jag känner?

Sannolikt är det att du inte umgås med en grupp vänner som representerar alla i Amerika. Dina vänner, arbetskamrater och familjemedlemmar är förmodligen som du på många sätt. Om du skulle ha en grupp vänner som representerar hela landet skulle du ha bekanta som är svarta, vita, asiatiska, rika, fattiga, muslimer, katoliker, från söder, nordost osv. eller någon kombination av dessa egenskaper. Det är få av oss som har turen att ha en sådan mångsidig grupp vänner.

Varför ska jag delta i undersökningar?

Du bör delta i undersökningar av många anledningar. Undersökningar är ett sätt för dig att uttrycka dina åsikter till landets ledare och landet som helhet. Offentliga tjänstemän och andra ledare uppmärksammar resultaten av opinionsundersökningar och tar ofta hänsyn till dem i sitt beslutsfattande. Om vissa typer av människor inte deltar i undersökningarna kommer resultaten inte att representera hela skalan av åsikter i nationen.

Vad är opinionsundersökningar bra för?

Med opinionsundersökningar försöker man mäta den allmänna opinionen och dokumentera allmänhetens erfarenheter i en rad olika ämnen. Resultaten ger information till akademiker, forskare och regeringstjänstemän och bidrar till att informera beslutsfattare och andra om beslutsprocessen. Mycket av vad landet vet om sin medieanvändning, arbets- och arbetsmarknad, utbildningsresultat, brottsoffer och sociala förhållanden bygger på uppgifter som samlats in genom opinionsundersökningar.

Jag står på en ”ring inte upp”-lista. Hindrar inte det dig från att ringa mig?

Nej. Legitima undersökningar är undantagna från Telemarketing Sales Rule, som antogs av Federal Trade Commission för att bekämpa bedrägerier och skydda konsumenter från trakasserier. Regeln omfattar marknadsföring men inte opinionsundersökningar eller marknadsundersökningar som inte innebär ett försök att sälja något till dig. Våra intervjucentraler för telefonundersökningar kommer dock att respektera varje begäran om att inte bli uppringd.

Har opinionsundersökare en etisk kod? Om så är fallet, vad står det i koden?

De stora yrkesorganisationerna för undersökningsforskare har mycket tydliga etiska koder för sina medlemmar. Dessa koder omfattar undersökningspersonalens ansvar när det gäller behandlingen av respondenterna, deras relationer med kunderna och deras ansvar gentemot allmänheten när de rapporterar om undersökningar.

De flesta av Pew Research Centers undersökningspersonal tillhör American Association for Public Opinion Research (AAPOR) och ansluter sig till AAPOR:s etiska kod.

Några goda exempel på en opinionsundersökares etiska kod är:

American Association for Public Opinion Research (AAPOR)

Council of American Survey Research Organizations (CASRO)

Du kan läsa Pew Research Centers uppdrag och etiska kod här.

Hur skiljer sig era opinionsundersökningar från marknadsundersökningar?

Det finns många likheter, men den största skillnaden är ämnet. Marknadsundersökningar utforskar åsikter om produkter och tjänster och mäter ditt köpmönster, din medvetenhet om produkter och tjänster eller din vilja att köpa något. Våra opinionsundersökningar fokuserar vanligtvis på frågor om offentlig politik. Vi försöker också mäta ämnen som hur väljarna reagerar på kandidater i politiska kampanjer och vilka frågor som är viktiga för dem i valen.

Förs ni undersökningar om asiatiska amerikaner?

Ja. Våra undersökningar är representativa för hela den vuxna befolkningen i USA och redogör noggrant för hela befolkningens mångfald i fråga om ålder, kön, ras och etnicitet, region och socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå, hushållsinkomst och sysselsättningsstatus. Vi utesluter inte någon från våra analyser på grund av hans eller hennes demografiska egenskaper. Asiatiskt-amerikanska svar (liksom alla svar från våra undersökningar) införlivas i de siffror för den allmänna befolkningen som vi rapporterar. Vi kan dock ofta inte rapportera separat om asiatiska amerikaner som en distinkt grupp på ett statistiskt tillförlitligt sätt på grund av flera begränsningar. Asiatiska amerikaner utgör en liten andel av USA:s befolkning – omkring 5,6 % av den nationella befolkningen enligt 2010 års folkräkning – vilket gör det svårt att få ett tillräckligt stort urval av asiatiska amerikaner i en nationell undersökning med vår standardiserade urvalsstorlek. Dessutom minskar mångfalden av språk som talas av nya asiatisk-amerikanska invandrare antalet som kan svara på en typisk undersökning och gör det svårare och dyrare att få ett representativt urval. Under 2012 genomförde vi en omfattande undersökning av asiatiska amerikaner på engelska och sju asiatiska språk; du kan läsa mer om undersökningens metodik här.

Insamling av undersökningsdata

Hur fick du tag på mitt nummer?

De flesta bra telefonundersökningar av allmänheten använder sig av en så kallad random digit dial-teknik (eller ”RDD”-teknik) för att generera det urval av telefonnummer som används i undersökningen. Målet är att se till att din telefon har samma chans att bli uppringd som alla andra telefoner i USA. När man använder denna typ av telefonurval vet opinionsundersökarna inte namnen på de personer som blir uppringda. För mer information om vår metod för att välja telefonnummer, se slumpmässig uppringning.

Hur väljs personer ut till era undersökningar?

När numren väljs ut med hjälp av slumpmässig uppringning skiljer sig processen för att välja respondenter åt för fasta telefonnummer och mobiltelefonnummer. När intervjuarna når någon på en fast telefon frågar de slumpmässigt hälften av urvalet om de kan tala med ”den yngsta mannen, 18 år eller äldre, som nu är hemma” och den andra hälften av urvalet om de kan tala med ”den yngsta kvinnan, 18 år eller äldre, som nu är hemma”. Om det inte finns någon lämplig person av det önskade könet hemma, ber intervjuarna att få tala med den yngsta vuxna av motsatt kön som nu är hemma. Denna metod för att välja ut respondenter inom varje hushåll förbättrar deltagandet bland ungdomar som ofta är svårare att intervjua än äldre personer på grund av deras livsstil. Till skillnad från en fast telefon antas en mobiltelefon i Pew Research Centers undersökningar vara en personlig enhet. Detta innebär att för dem som ingår i cellurvalet frågar intervjuarna om personen som svarar på mobiltelefonen är 18 år eller äldre för att avgöra om personen är berättigad att genomföra undersökningen.

Hur blir det om jag bara har en mobiltelefon – är jag representerad i era undersökningar?

Alla telefonundersökningar som genomförs av Pew Research Center inkluderar nu personer som bara har mobiltelefoner (se vår undersökningsmetodik i detalj för mer information). Eftersom andelen amerikaner som enbart eller mestadels förlitar sig på mobiltelefoner har fortsatt att öka, bidrar provtagning av både fasta telefonnummer och mobiltelefoner till att säkerställa att Pew Researchs undersökningar representerar nästan alla vuxna. Det finns dock flera utmaningar och extra kostnader förknippade med provtagning av mobiltelefoner och genomförande av mobiltelefonundersökningar.

Har ni inte problem med att få folk att svara på era enkäter?

Ja. Procentandelen människor som vi intervjuar – av alla som vi försöker intervjua – har sjunkit under det senaste decenniet eller mer. Det finns många orsaker till detta. En del beror på att människor har mer att göra och är svårare att nå hemma. En del har att göra med användningen av teknik som identifiering av uppringare, röstbrevlåda och integritetsskydd. En del beror också på att vissa människor i allt högre grad är ovilliga att låta sig intervjuas. Vi har gjort en hel del forskning om huruvida sjunkande svarsfrekvenser skadar noggrannheten i opinionsundersökningar. Lyckligtvis finns det än så länge få bevis för att svarsbortfallet skapar ett allvarligt problem med valbarheten hos opinionsundersökningar. (Se även problemet med sjunkande svarsfrekvenser för mer information)

Hur är det med personer som inte har någon telefontjänst?

Tyvärr ingår inte personer som inte har telefon i urvalsramen för de flesta av våra undersökningar. På grund av detta har de ingen chans att ingå i telefonundersökningar. Endast cirka 2 % av hushållen har ingen telefon. Utan personliga intervjuer eller postenkäter finns det inget sätt att nå dessa hushåll utan telefon. Statistisk viktning av våra telefonurval bidrar till att korrigera utelämnandet av hushåll utan telefontjänst, men en viss snedvridning kvarstår otvivelaktigt för vissa typer av frågor, särskilt för undersökningar som är inriktade på låginkomsttagare. Eftersom det är mindre troligt att personer i hushåll utan telefontjänst röstar än andra, har utelämnandet av dem inte allvarligt skadat noggrannheten i opinionsundersökningarna inför valet. Detta är en fråga som fortsätter att bekymra opinionsundersökarna. Den är föremål för en hel del pågående forskning.

Vilka demografiska frågor ställer ni i era undersökningar?

Det finns vissa demografiska frågor som vi ställer i varje undersökning för att vikta uppgifterna, för att se till att de är representativa för allmänheten. Det handlar bland annat om ålder, utbildning, ras, spansk etnicitet och ursprung, hushållsstorlek och postnummer. För telefonundersökningar frågar vi också respondenterna om de har en fast telefon och/eller en mobiltelefon. Andra demografiska uppgifter som inte används för viktning, men som ofta används för analys, är bland annat respondentens civilstånd, religiös tillhörighet och närvaro, inkomst, valregistrering, politisk partitillhörighet, politisk ideologi, samtycke till Tea Party, medlemskap i fackförening, om respondenten är förälder och om respondenten äger eller hyr sin bostad. Vi ställer dessa demografiska frågor i vissa, men inte alla, av våra undersökningar, beroende på ämnet. Du kan se den exakta frågeformuleringen för de engelska demografiska telefonundersökningarna här och deras spanska översättningar här. Eftersom webb- och postenkäter kräver något annorlunda formatering av frågorna än telefonenkäter finns webb- och postversionerna på engelska här och deras spanska översättningar här.

Frågeformulärets utformning

Ljuger människor för opinionsundersökare?

Vi vet att inte alla enkätfrågor besvaras korrekt, men det går inte att säga att ett visst felaktigt svar nödvändigtvis innebär att man ljuger. Människor kanske helt enkelt inte minns sitt beteende korrekt.

Fler människor säger att de röstade i ett visst val än vad röstlängderna visar att de faktiskt röstade. I vissa fall har forskare faktiskt kontrollerat röstlängderna för personer som intervjuats och funnit att en del av dem sagt att de röstat men inte gjort det. Att rösta anses i allmänhet vara ett socialt önskvärt beteende, precis som att gå i kyrkan eller skänka pengar till välgörenhet. Studier tyder på att dessa typer av beteenden överrapporteras. På samma sätt är socialt oönskade beteenden som olaglig narkotikaanvändning, vissa typer av sexuellt beteende eller rattfylleri underrapporterade.

Vi vidtar åtgärder för att minimera fel i samband med frågor om socialt önskvärda eller oönskade aktiviteter. Exempelvis brukar frågor om valregistrering och röstning erkänna att alla inte deltar i valen. Pew Research Centers fråga om registrering av väljare är formulerad så här:

”Numera är många människor så upptagna att de inte hinner registrera sig för att rösta, eller så flyttar de runt så ofta att de inte får en chans att registrera sig på nytt. Är du NU registrerad för att rösta i ditt distrikt eller valdistrikt eller har du inte kunnat registrera dig hittills?”

Har människor verkligen åsikter om alla dessa frågor?

Människor har åsikter eller attityder om i stort sett allt. Men ”jag vet inte” är ändå ett legitimt svar, och personer som är osäkra, inte har någon åsikt eller väljer att inte svara på en fråga av någon anledning ges alltid den möjligheten.

Varför ställer ni vanligtvis frågan om godkännande av presidenten först i undersökningen?

Frågan om godkännande av presidenten är en mycket viktig politisk indikator. Den är ett användbart sammanfattande mått på presidentens anseende hos allmänheten, och som sådant kan den påverka hans makt i kontakter med kongressen, företagsledare och främmande länder. Vi ställer vanligtvis den först i undersökningen eftersom vi inte vill att andra frågor ska påverka respondenternas svar på den frågan.

Till exempel, om undersökningen först frågar om ekonomin och sedan frågar om presidentens godkännande, kan respondenten fortfarande tänka på ekonomin när han eller hon svarar på den senare frågan. Även om de ekonomiska förhållandena kan vara viktiga vid bedömningen av presidentens övergripande prestationer är det också många andra frågor som är viktiga. Om den svarande bara tänker på ekonomin för att vi tog upp frågan, kan hans eller hennes svar om presidenten vara snedvridet av vad vi kallar en kontexteffekt: I det här fallet skulle vi ge den svarande en grundinställning till att ta hänsyn till ekonomin i sin bedömning av presidenten.

Varför ställs demografiska frågor i slutet av undersökningen?

Demografiska frågor tenderar att vara tråkiga för respondenterna och kan också verka olämpliga och hotfulla om de ställs innan en nivå av förtroende har etablerats i intervjun. Intervjuaren vill engagera respondenten från början av samtalet så att respondenten är intresserad av undersökningen och fortsätter att svara på frågorna. Om intervjuaren börjar undersökningen med att fråga om respondentens ålder eller kön kan det hända att respondenten blir uttråkad och bestämmer sig för att inte fortsätta med undersökningen. Om någon ringde upp dig och först började fråga hur mycket pengar du tjänar, din ras, hur många barn du har osv. kan du dessutom bli avskräckt av dessa personliga frågor och bestämma dig för att inte fortsätta med undersökningen.

Du kan se den exakta frågeformuleringen i den engelska telefondemografin här och deras spanska översättningar här. Eftersom webb- och postenkäter kräver en något annorlunda formatering av frågorna än telefonenkäter finns webb- och postversionerna på engelska här och deras spanska översättningar här.

Vad är allt det här med att rotera och slumpa i era frågeformulär?

Rotera eller slumpa innebär att frågor eller punkter i en lista inte ställs i samma ordning till varje respondent. Vi vet att svaren på frågor ibland påverkas av frågor som föregår dem. Genom att presentera frågorna i en annan ordning för varje respondent säkerställer vi att varje fråga ställs i samma sammanhang som alla andra frågor lika många gånger (t.ex. första, sista eller någon position däremellan). Detta eliminerar inte den potentiella effekten av tidigare frågor på den aktuella frågan, men det säkerställer att denna bias sprids slumpmässigt över alla frågor eller punkter i listan.

Samma princip gäller för ordningen av svarsalternativ i en enskild fråga. För många frågor slumpar vi den ordning i vilken svarsalternativen presenteras. På så sätt sprids varje effekt som ordningen på svarsalternativen har på svaren slumpmässigt över alternativen.

Se även frågeordning och svarskategoriernas ordning för mer information.

Hur skiljer sig formulär 1 från formulär 2?

Vi skriver ofta två versioner av en fråga och ställer till halva urvalet i undersökningen den ena versionen av frågan och till den andra halvan den andra versionen. Vi säger alltså att vi har två former av frågeformuläret. Respondenterna tilldelas slumpmässigt att få antingen formulär 1 eller formulär 2, så vi kan anta att de två grupperna av respondenter är i stort sett identiska. I frågor där två versioner används visar signifikanta skillnader i svaren mellan formulär 1 och formulär 2 att skillnaden beror på hur vi formulerade de två versionerna. För mer information om de experiment med frågeformulering som vi har genomfört se frågeformulering.

Vi har också olika former av frågeformuläret så att vi kan ställa fler frågor än vad vi annars skulle kunna ställa. Om vi fastställer att hälften av urvalet kommer att innehålla tillräckligt många intervjuer för en tillförlitlig uppskattning, kommer vi ofta att ställa vissa frågor till endast hälften av urvalet. På så sätt kan vi inkludera fler frågor i undersökningen utan att belasta någon enskild respondent med en längre intervju.