Huvudsidan om hjärnhinneinflammation

Bakteriell hjärnhinneinflammation Microchapters

Home

Patient Information

Overview

Historical Perspective

Classification

Pathophysiology

Causes

Differentiating Meningitis from other Diseases

Epidemiology and Demographics

Risk Factors

Natural History, Complications and Prognosis

Diagnosis

History and Symptoms

Physical Examination

Laboratory Findings

CT

MRI

Lumbar Puncture

Other Imaging Findings

Other Diagnostic Studies

Treatment

Medical Therapy

Surgery

Primary Prevention

Secondary Prevention

Editor-Chef: C. Michael Gibson, M.S., M.D. ; Medredaktör(er): Aysha Aslam, M.B.B.S

Översikt

Fysisk undersökning av bakteriell meningit kan variera hos vuxna och spädbarn. Hos vuxna kan fynden vid fysisk undersökning omfatta bradykardi, desorientering, papilledema, nackstelhet, positivt brudzinski- och kernigtecken. Fysiska undersökningsresultat hos spädbarn kan vara bl.a. petechialutslag, utbuktande fontanell, nackstelhet, gulsot och kramper.

Fysisk undersökning

Fysisk undersökning av bakteriell meningit kan variera hos vuxna och hos spädbarn. Patienten kan presentera sig med den klassiska sjukdomstriaden såsom feber, nackstelhet och förändrat mentalt status. Denna klassiska triad är en nödsituation och kan föranleda en behandlingsstrategi. Komplikationer till bakteriell meningit kan förändra den kliniska presentationen och patienten kan uppvisa hypotoni och andra tecken på chock. Följande tecken kan tyda på bakteriell meningit:

Vuxna

Fynd vid fysisk undersökning hos vuxna kan omfatta följande:

Allmänt utseende

  • Patienten kan se förtvivlad ut
  • Förändrat mentalt status – inte orienterad i tiden, plats och person

Vitala tecken

  • Bradykardi kan tyda på ökat intrakraniellt tryck
  • Höjd eller sänkt temperatur

HEENT

  • Infektionstecken som tyder på bihåleinflammation, mastoidit och otit kan hjälpa till att identifiera infektionskällan och ge en ledtråd till diagnos.
  • Papilledema kan tyda på ökat intrakraniellt tryck.
  • Halsstelhet tyder starkt på meningit.

CVS

  • Sänkt hjärtfrekvens tyder på ökat intrakraniellt tryck

CNS

  • Tecken på neurologiskt underskott kan finnas eller inte.
  • Förekomst av kranialnervspals kan tyda på komplikationer – förekommer hos 10-20 % av patienterna
  • III, IV, VI-kranialnervpalies är vanliga
  • Kranialnervpalies kan förekomma på grund av ökat ICP
  • Motoriskt eller sensoriskt underskott kan bero på kärlinflammation eller trombos
  • Generaliserade tonisk-kloniska anfall kan förekomma inom 48 timmar efter intagningen-20-30 % av patienterna
  • Fokala kramper kan tyda på hjärnskada

Hud

  • Hudutslag kan tyda på Neisseria meningitidis-infektion

Speciella tester

Följande är de speciella testerna för meningit. Positiva tester ger en stark misstanke om meningeal irritation:

  • Kernigs tecken
  • Positiva kernigs tecken tyder på meningit.
  • Brudzinskis tecken
  • Positivt brudzinskis tecken kan tyda på hjärnhinneinflammation
  • Jolt accentualtion:
  • Avvikelse av huvudvärk genom att röra huvudet i horisontell riktning två till tre gånger tyder på positivt test.

Spädbarn

  • Halsstelhet eller hypotoni
  • Förändrat mentalt tillstånd
  • Bulgerande fontanelle
  • Konvulsioner
  • Petechialutslag
  1. Attia J, Hatala R, Cook DJ, Wong JG (1999). ”Den rationella kliniska undersökningen. Har den här vuxna patienten akut meningit?”. JAMA. 282 (2): 175-81. PMID 10411200.
  2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmedhealth/PMH0047163/ Tillgänglig den 9 januari 2017
  3. Brouwer MC, Tunkel AR, van de Beek D (2010). ”Epidemiologi, diagnos och antimikrobiell behandling av akut bakteriell meningit”. Clin Microbiol Rev. 23 (3): 467-92. doi:10.1128/CMR.00070-09. PMC 2901656. PMID 20610819.
  4. Durand ML, Calderwood SB, Weber DJ, Miller SI, Southwick FS, Caviness VS; et al. (1993). ”Akut bakteriell meningit hos vuxna. A review of 493 episodes”. N Engl J Med. 328 (1): 21-8. doi:10.1056/NEJM199301073280104. PMID 8416268.
  5. van de Beek D, de Gans J, Spanjaard L, Weisfelt M, Reitsma JB, Vermeulen M (2004). ”Kliniska särdrag och prognostiska faktorer hos vuxna med bakteriell meningit”. N Engl J Med. 351 (18): 1849-59. doi:10.1056/NEJMoa040845. PMID 15509818.
  6. Pomeroy SL, Holmes SJ, Dodge PR, Feigin RD (1990). ”Anfall och andra neurologiska följder av bakteriell meningit hos barn”. N Engl J Med. 323 (24): 1651-7. doi:10.1056/NEJM199012133232402. PMID 2233962.
  7. 7.0 7.1 Arditi M, Mason EO, Bradley JS, Tan TQ, Barson WJ, Schutze GE; et al. (1998). ”Three-year multicenter surveillance of pneumococcal meningitis in children: clinical characteristics, and outcome related to penicillin susceptibility and dexamethasone use”. Pediatrics. 102 (5): 1087-97. PMID 9794939.
  8. Thomas KE, Hasbun R, Jekel J, Quagliarello VJ (2002). ”Den diagnostiska noggrannheten hos Kernigs tecken, Brudzinskis tecken och nackstyvhet hos vuxna med misstänkt hjärnhinneinflammation”. Clin Infect Dis. 35 (1): 46-52. doi:10.1086/340979. PMID 12060874.
  9. Uchihara T, Tsukagoshi H (1991). ”Jolt accentuation of headache: the most sensitive sign of CSF pleocytosis”. Headache. 31 (3): 167-71. PMID 2071396.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.