Njurarna är fantastiska organ som har till uppgift att hålla oss friska genom att avlägsna gifter, avfallsprodukter och överflödigt vatten från kroppen. Njurarna hjälper till att kontrollera blodtrycket, producera röda blodkroppar och hålla benen friska. Njurarna kontrollerar också blodnivåerna av många mineraler och molekyler, bland annat natrium och kalium, och hjälper till att kontrollera syrenivåerna.
Chronisk njursjukdom, där njurarna drabbas av irreversibla skador, har blivit nära förknippad med livsstilsrelaterade sjukdomar. I Indien har en av tio personer någon form av kronisk njursjukdom. Diabetes och högt blodtryck är ansvariga för mer än 60 procent av fallen av kronisk njursjukdom. Andra orsaker är bl.a. glomerulära sjukdomar, familjär njursjukdom som polycystisk njursjukdom, immunologiska sjukdomar, njursten, urinvägsobstruktion och läkemedelsförgiftning.
Femton procent av de vuxna i städerna är diabetiker och 40 procent av dessa kommer sannolikt att utveckla njursjukdom. Ungefär 20-30 procent av de vuxna har högt blodtryck och många av dem kommer att utveckla kronisk njursjukdom. Många patienter med kronisk njursjukdom dör av kardiovaskulära komplikationer.
Vad är de vanligaste njursjukdomarna?
Njurarna kan påverkas av en mängd olika sjukdomar

• Akut njurskada
• Kronisk njursjukdom
• Renal. stenar
• Nefrotiskt syndrom
• Urinvägsinfektion
• Ärftliga/medfödda sjukdomar

Vad är kronisk njursjukdom?
Kronisk njursjukdom (CKD) är en progressiv förlust av njurfunktionen under en period av månader till år. Kronisk njursjukdom leder i slutändan till njursjukdom i slutskedet som kräver dialys eller transplantation.
Vem löper risk att drabbas av njursjukdom?
Högt blodtryck (hypertoni) och diabetes är de vanligaste orsakerna till njursjukdom. Diabetes har fastställts som den vanligaste orsaken till CKD i de flesta utvecklade länder. Högt blodtryck är orsaken till ungefär en fjärdedel av alla fall av njursvikt.
Andra mindre vanliga tillstånd inkluderar inflammation (glomerulonefrit) eller infektioner (pyelonefrit). Ibland är CKD är ärftligt (t.ex. polycystisk sjukdom) eller resultatet av långvariga blockeringar i urinvägarna (t.ex. förstorad prostata eller njursten).
Vissa läkemedel kan orsaka CKD, särskilt vissa smärtstillande läkemedel om de tas under lång tid.
Vilka symtom på njursjukdom?
De olika symtomen på njursvikt eller problem med njurarna kan omfatta förändringar i urinering. Det bör noteras att urinen kan vara skummande eller bubblig och du kan urinera oftare än vanligt eller tvärtom, du kan urinera mindre ofta eller i mindre mängder än vanligt. Ibland kan du också behöva utöva tryck när du kissar. Det kan förekomma svullnader i delar som ben, vrister, fötter, ansikte och/eller händer. Andra symtom kan vara som trötthet, hudutslag eller klåda, ammoniakandedräkt, illamående och kräkningar, andfåddhet, blod i urinen. Dessa manifestationer kan ses andra sjukdomsprocesser också bortsett från njurarna. Så läkare konsultera och lämpliga tester som urin, blod och ultraljudsbilder är ett måste innan man drar någon slutsats.

Vilka tester kan upptäcka njursjukdom?
Enkla blod- och urinprov kan göras för att upptäcka njursjukdom. Tidig upptäckt av sviktande njurfunktion är avgörande eftersom det möjliggör lämplig behandling innan total njurskada eller försämring manifesterar sig genom andra komplikationer.

• Serumkreatinin: Kreatinin är en avfallsprodukt i blodet som kommer från muskelnedbrytning. Den avlägsnas normalt från blodet av njurarna, men när njurfunktionen avtar stiger kreatininnivån.
• Urinprotein: Närvaron av överskott av protein i urinen är också en markör för CKD.

Vilka är stadierna av njursjukdom?
Njursjukdom börjar tyst och fortskrider långsamt under ett antal år. CKD delas in i fem stadier beroende på graden av kvarvarande njurfunktion. Resultaten och komplikationerna försämras när man går från stadium 1 till stadium 5.
Kan kronisk njursjukdom botas?
Syftet med behandlingen är att förhindra ytterligare skador på njurarna och att bromsa eller stoppa sjukdomsutvecklingen. Detta bidrar till att förhindra att andra allvarliga komplikationer utvecklas. Därför gäller att ju tidigare desto bättre.
Nyckelpreventiva åtgärder har definierats och visat sig vara framgångsrika hos personer med tidiga stadier av CKD:

• Reduktion av högt blodtryck
• Specifika läkemedel för att minska proteinet i urinen samt sänka blodtrycket
• Reduktion av saltintaget
• Kontroll av glukos, lipider
• Rökstopp
• Ökad fysisk aktivitet
• Kontroll av kroppsvikt

Behandlingen av njursjukdom varierar beroende på underliggande sjukdom, störning eller tillstånd. Målen med behandlingen är att bota det underliggande tillståndet, förhindra att överdriven vätska och avfall ansamlas i kroppen och stoppa eller bromsa utvecklingen av skadorna på njurarna. Behandlingen syftar också till att minimera komplikationer till följd av njursjukdom. Behandlingsplanerna omfattar också ett mångfacetterat tillvägagångssätt som är anpassat till den specifika typen och orsaken till njursjukdomen. Patienter med avancerad njursvikt kräver njurersättningsbehandling. För närvarande är hemodialys eller CAPD (Continuous ambulatory peritoneal dialysis) vanligt förekommande. Vid hemodialys måste patienten åka till dialyscentret två eller tre gånger i veckan. Under hemodialysen tas blodet från kroppen genom en arteriovenös fistel (AV-fistel) och cirkuleras genom ett filter som kallas dialysator. Efter filtrering återförs blodet till kroppen. Vid peritonealdialys fylls utrymmet mellan bukväggen och organen med en renande lösning som absorberar gifter från bukhinnan. Lösningen dräneras sedan ut i en påse. Detta förfarande görs hemma en till fyra gånger om dagen, sju dagar i veckan eller över natten med hjälp av en cykelmaskin. Förutom dialys kan patienten behöva orala läkemedel som blodtryckssänkande medel, fosfatbindare, hematinika och erytropoietinbehandling.
Njurtransplantation ger de bästa resultaten och den bästa livskvaliteten. Transplanterade njurar kan komma från levande närstående donatorer, levande obesläktade donatorer eller personer som har dött av andra orsaker (kadaverdonatorer). Alla är dock inte kandidater för en njurtransplantation. Människor måste genomgå omfattande tester för att säkerställa att de är lämpliga för transplantation. Alla transplantationsmottagare behöver livslånga immunsuppressiva läkemedel för att förhindra att deras kroppar stöter bort den nya njuren. Immunosuppressiva mediciner kräver noggrann övervakning av deras biverkningar.
Dr Ganesh N Mhetras. (M.D., D.M.)
Konsultande nefrolog – Kharadi, Pune