Cikadorerna hör med underlivet, syrsorna med frambenen – och grodor har inte heller några öron, eller åtminstone inga yttre öronstrukturer. De kan dock fortfarande kvacka och kan höra de ljud som andra av deras art gör. Varelserna använder sin mun som en resonanskammare och förstärker på så sätt ljuden, vilket forskarna har kunnat visa med hjälp av speciella röntgenbilder. Detta fungerar tack vare den ovanligt tunna vävnad som skiljer munhålan från innerörat, vilket gör det lättare att rikta ljudet till innerörat via hörselbenen. ”Precis som hos människor får de inkommande ljudvågorna trumhinnan att vibrera och omvandlas till elektriska signaler av hårcellerna i innerörat”, förklarar Sonovas expert på audiologisk forskning och Senior Vice President Science & Technology, Stefan Launer.
Grodor gör dock inte mer än det absolut nödvändigaste, eftersom de inte kan höra något annat än de ljud som andra grodor och deras rovdjur gör. Grodors öronkörtlar är endast känsliga för de frekvenser av ljud som de behöver höra för att överleva, och deras hjärnor reagerar endast på vissa akustiska mönster. Alla irrelevanta ljud stängs bort. För grodhonor är till exempel det viktigaste ljudet en hanes parningsrop, och deras öron är så fint inställda att de kan urskilja detta från en hel grodkör. Syrengrodan, som finns i New Jersey, kväker med en frekvens på 3 500 Hz, medan dess kusiner i South Dakota försöker locka till sig honor med en frekvens på 2 900 Hz. Eftersom en groda från Jersey helt enkelt inte skulle höra parningsljuden i Dakota skulle den vara dömd till ett liv som singel, precis som dess släktingar från Dakota, om de någonsin skulle befinna sig i Atlantic City.
Sonovas utvecklare har också intresserat sig för dessa filtreringsmöjligheter; binauralt hörande – dvs. med båda öronen – har många fördelar, åtminstone för människor, som Launer förklarar: ”Man kan t.ex. slå på båda öronen samtidigt och filtrera bort en signal mer effektivt eller använda sig av den signal som är bäst, t.ex. den som kommer från det öra som är vinklat mot ljudet.”
Forskarna hoppas kunna simulera grodornas förmågor med hjälp av s.k. binaurala algoritmer, dvs. matematiska beräkningsmetoder. ”Ett brett utbud av binaurala algoritmer har integrerats i vår nya produktplattform Phonak Marvel”, konstaterar Launer. Grodornas hörsel var ett av de första modelleringssystemen som användes för att undersöka binaural hörsel. ”I kombination med studier av binaural perception hos människor använde vi det för att utveckla Sonovas binaurala röstflödesteknik, som nu används i många produkter”, tillägger han. Precis som grodor stänger av ljud som de inte har någon nytta av, kan moderna hörapparater som de som tillverkas av Sonovas märke Phonak öka den binaurala hörseln hos personer med hörselnedsättning.
Dessa hörapparater kan alltså hjälpa i situationer där bäraren konfronteras med olika ljud som är överväldigande: med hjälp av sådana apparater kan de höra bra i stora grupper när det finns bakgrundsbrus, eller om talaren inte vänder sig till dem ansikte mot ansikte (t.ex. under en bilresa), när störningar minskar kvaliteten på ett telefonsamtal eller när vindbrus försvårar samtal.