Under årens lopp har en ständig källa till diskussion varit halftone dots. Även om det genomsnittliga tryckeriets bröd och smör fortfarande är ”spot colour” vill tryckerierna göra mer fotorealistiska bilder på ljusa och mörka skjortor. Och med billiga programvaror för färgseparation och mängder av utbildningsartiklar om Photoshop är det inte så svårt att skapa halftonseparationer.
Jag är säker på att de andra skribenterna, seminarieföreläsarna och utvecklarna av separationsmjukvara håller med om att nu när separationerna är enkla är nästa steg att lära tryckerierna hur de ska arbeta med halftoner.
Obs: Klicka på bilderna för att se en större version.
Vad är en halvton?
I screentryck och den allmänna tryckeribranschen kan screenen (eller plåten i litografi) endast trycka fasta områden. Eftersom ett fotografi har olika toner som sträcker sig från fast svart hela vägen till fast vitt, måste man använda en metod som gör det möjligt att återge fotografiet i dessa ”kontinuerliga toner” och ändå skriva ut ett ”fast” område med bläck. Det är här som halftonen kommer in.
En halfton är helt enkelt en grupp av stora och små punkter som när de ses på avstånd har utseendet av kontinuerliga nyanser av grått eller färg i en bild. (figur 1). Bilder som har skuggor eller nyanser av en färg görs om till en halvton när de skrivs ut till en skrivare.
Halftonprocessen sker egentligen inte förrän du trycker på utskriftsknappen och bilden ”rastoriseras” och ett program som kallas PostScript omvandlar de grå områdena till en serie punkter. Eftersom halftonprickar egentligen inte är prickar utan små ellipser har de ett bestämt mönster och en bestämd vinkel (figur 2).
Förväxla inte halftonprickar med stokastiska slumpmässiga prickar (figur 3). Indexfärgseparationer görs med hjälp av slumpmässiga fyrkantiga prickar som alla är lika stora. Även om den här artikeln handlar mer om halftonprickar är problemet med att exponera och skriva ut en liten prick fortfarande detsamma oavsett om det är en halftonprick eller en slumpmässig kvadratisk prick.
Ett ord om LPI
Halftonprickar refereras till med ett nummer som baseras på antalet prickar per linjär tum. Detta tal kallas ”frekvens” eller ”Lines-per-inch – LPI”. Ja, lines-per-inch verkar inte riktigt, men på den gamla kameradagen hänvisade man till halftonskärmen som ”ruling” och det är därifrån det kommer.
Förväxla inte DPI och LPI
Vi talar om upplösningen hos våra laserskrivare och skannrar i ”dots-per-inch” (vilket man skulle kunna tro att det är så vi borde tala om halftoner). Anledningen är att detta tal hänvisar till de faktiska pixlarna (punkterna) i bilden av en skanning, eller antalet små ”punkter” av toner som skrivs ut för att skapa en komplett bild. Kom ihåg att upplösning är DPI. Halftonpunkter är LPI/Frekvens.
Vad är rätt frekvens?
Detta är ett ämne som alla vill ha en komplicerad formel för. Det har funnits många artiklar med teorier om vilken LPI man ska använda. Jag tror att det är mycket enklare.
Här är frekvenser som är lätta att komma ihåg:
Enkla spot colour-arbeten med några nyanser 35lpi
Mer detaljerade spot colour-bilder med mycket skuggning 45lpi
Fotorealistiska bilder – manuell tryckning 55lpi
Fotorealistiska bilder – automatisk press 65lpi
Korrekta vinklar
Den andra faktorn som måste avgöras vid utskrift av halvtoner är vilken vinkel som ska användas för att skriva ut halvtonerna. Problemet med att välja fel vinkel är att när du exponerar en halftonpunkt på ett vävt skärmnät finns det en chans att du får optiska oönskade mönster som kallas moirés. Dessa rutmönster är branschens gissel och alla letar efter de ultimata vinklarna att använda (figur 4).
Man får inte bara moiré-mönster mellan prickarna på skärmväven, man kan få moiré-mönster inom en uppsättning färgseparationer
och man kan få ett moiré-mönster på den faktiska skjortan. Återigen, det har skrivits mycket om moiré-mönster i den här tidningen. Mitt mål här är att försöka göra det enkelt. Ingen formel, bara råd. Varje grafiskt program är förinställt för att ge dig en standardvinkel som fungerar för litografi. Dessa vinklar fungerar inte alltid för screentryck. Tänk på att alla har sin favoritvinkel och ibland fungerar det som fungerar för en tryckare inte för en annan. Dessutom har konstverket, skärmmätet, skjortväven, den öppna ytan och spänningen i skärmen betydelse för vinklar och moiré. Men…… titeln säger ”made easy” så låt oss inte gå in på det.
Här är de vinklar jag skulle använda vid utmatning av halftoner:
Enfärgad eller flerfärgad spot colour-bild:
25 grader för alla bilder (ja, det kommer att fungera)
Simulerad processfärg:
25 grader för alla bilder
Processfärg (CMYK):
Cyan 15, Magenta 45, Yellow 75, Black 75 eller Cyan 22.5, Magenta 52,5, Gul 82,5, Svart 82,5
Underlag för ett riktigt processfärgsjobb:
Samma som för Cyan
Ja, du har läst om andra vinklar också. Faktum är att en lista som jag delar ut till eleverna i mina kurser innehåller sju olika varianter på CMYK-vinklar från alla andra författare och föreläsare. Vem har rätt? Alla – vi gör alla bra utskrifter på skjortor och har inga moiré-mönster. Måste vi någonsin vända en skärm om för att bli av med moiré-mönster, JA. Har de ”stora killarna” någonsin gjort om skärmar för att bli av med moiré, JA (och om de säger nej så ljuger de för dig).
Procentandel
När du skriver ut en nyans av en färg kommer du att arbeta med procentandelar. Solid är 100 % så 50 % av färgstyrkan skulle ge en 50 % ”toning”
eller procent. Ju lägre siffra desto mindre prick och mindre bläcktäckning (figur 5). Med bilder i kontinuerlig ton kan din utskrift ha så små punkter som 2 % och så stora som 95 %. Självklart kan de 2 % vara omöjliga att hålla på en skärm.
Dessutom kommer 95 %-punkterna att öka när du skriver ut och det kommer att se ut som en solid färg – ”dot gain.”
Utmatning av halvtoner
Det är här du får problem. Jag nämnde tidigare att när du trycker på ”print”-knappen i ditt grafikprogram, så skrivs bilden ut OCH om du har ett ”sidbeskrivningsspråk” som heter Adobe Postscript i din utmatningsenhet (laser, torrfilm, bläckstråleskrivare, bildskrivare), så omvandlas bilden till halftonprickar i rätt vinkel baserat på dina inställningar. Detta innebär att ”inget Postscript, inga halftoner”. Innan du springer ut och berättar att du har köpt en bläckstråleskrivare med en
PostScript ”RIP”, måste du försäkra dig om att RIP:n (rasterbildprocessorn) också kan göra halftoner. Vissa bläckstråleskrivare har ytterligare RIP:er vars enda syfte är att hjälpa bläckstråleskrivaren att skriva ut Pantone-färger korrekt, låta dig använda inbäddade EPS-filer och andra ”underhållsgrejer”. En typisk lågprisbläckstråleskrivare klarar inte halftoner.
En typisk laserskrivare för kontoret klarar inte halftoner. Inget Postscript. En bläckstråleskrivare i stort format som Epson 4000 eller 4800 kan inte göra halftoner (inte ens med dess extra ”Stylus RIP”) utan en RIP från tredje part. Ja, de finns tillgängliga, men det är en annan artikel. De flesta laserskrivare i större format kan göra halftoner och de skryter med att de har PostScript (figur 6).
Det enklaste sättet att se det i ett program som Corel Draw är i menyn Utskrift. Om knappen ”Advanced” är grå och inte går att klicka på försöker Corel tala om för dig att du inte kan ändra frekvensen eller vinkeln eftersom du inte har valt en PostScript-skrivare (figur 7).
Quality of Halftones
Det är här som screeners hamnar i knytnävsslagsmål. En av dem säger att man inte kan göra ett anständigt processfärguttryck utan att använda en bildbehandlingsmaskin, medan den andra just har vunnit ett pris med sin laserskrivare. Nej, de är inte alla likadana, men vi använder en ganska förlåtande process. När man skriver ut en prick på en skjorta tenderar den att sprida sig lite (dot gain) och man ser inte alltid prickens oregelbundenhet. Men för att reda ut saken visar figur 8 förstorade vyer av halftonprickar från olika utdataapparater. För att det ska bli rättvist är alla dessa bilder gjorda med 55 lpi och en färgning på 40 %.
Ett råd
Som du kan se i figur 8 är laserskrivarens utdata lite mjuka, och vad du inte kan se är prickens täthet. Typiskt sett är laserskrivaren den svagaste av alla eftersom deponeringen av toner inte är tillräckligt kraftig. Densiteten mäts i Dmax. Imagesetterfilm är
omkring 3,8 (anta att 4,0 är 100 % fast), torrfilm och bläckstråleskrivare är omkring 3,0 och en laser omkring 2,5. Ja, du kan fortfarande bränna en bra skärm, men om laserpunkten var tätare för att blockera mer ljus skulle det hjälpa. Särskilt om du har många små 5% prickar att bränna på skärmen.
Ta en sekund och spraya din laserutgång (efter att du har avbildat den) med ett ”konstnärsfixeringsmedel”. Se till att det inte innehåller något UV-block. De flesta leverantörer har numera detta på lager (figur 9).
Mesh Selection
Det här är ett annat område där alla har en formel. Ta kvadratroten av avståndet från solen och dividera med två och lägg till 3. Ok, ja det finns formler som hjälper, men detta är ingen hjärnkirurgi. Jag slår vad om att om du går in på 100 screentryckerier och frågar vilket nät de använder för CMYK-processfärg, kommer du att få höra från 80 % av dem att de använder 305 på sina manuella tryckpressar och 330 till 355 på sina automatiska tryckpressar. Ingen formel. Inget om att månen är i andra kvartalet. Ja, jag är lite väl kaxig, men rubriken på den här artikeln är ”enkelt gjort”.”
Här är grundläggande nätval när man använder halftoner:
Enkel prickfärg på ljus skjorta 160 – 180 Detaljerad prickfärg på ljus skjorta 200 till 230
Processfärg CMYK – Manuell 305
Processfärg CMYK – Automatisk 330 till 355
Enkel underbas på mörkt 160 till 180
Detaljerat underlag på mörkt 200 till 230
Punktförstärkning
Problemet med att skriva ut rasterprickar är att pricken växer i storlek när bläcket trycks ut ur nätet på en mjuk yta som en skjorta. En typisk halvton växer från 25 % till 35 % när den skrivs ut på rätt sätt. Om den skrivs ut på ett dåligt sätt kan den växa till dubbla storleken. Detta innebär att utskriften blir lerig och saknar detaljer. Detta är typiskt sett hur ditt första halvtonjobb skrivs ut.
Börja med en ordentlig konstförberedelse för att hjälpa till att kompensera för punkttillväxten. Om du använder enkla skärmfärger kan du använda ett lägre färgtal för att få ett större tal vid tryckning. Det innebär att om du vill ha 50 % rött på skjortan, använd 35 % färg i bilden i ditt grafikprogram.
Om bilden är fotorealistisk, tänk ”lätt”. Områden med djupa skuggor blir mörkare och förlorar detaljer. Ta dig tid att ljusa upp dessa områden. Den
bilden blir alltid mörkare när du skriver ut den! Figur 10. Om jobbet är en processfärgseparation ska du göra sepsen korrekt. Det finns bra artiklar om färgseparation på den här webbplatsen.
Spänning
Dina skärmar ska vara spända till minst 20 Newton. Okej, mer är bättre, men för de av er som har träramar och ett halvtonjobb som är på gång fungerar detta. Försök att komma upp till 25 eller mer. Om du köper försträckta träramar bör du insistera på detta. För bästa resultat vid utskrift av rasterpunkter, använd ramar som kan spännas upp och nät med låg förlängning.
Emulsion
Det har skrivits mycket om hur lätt det är att använda kapillär direktfilm som helt enkelt appliceras på skärmen, men ge mig samma 100 tryckerier som gör rasterutskrifter och 99 av dem kommer bara att använda direkt emulsion. Hemligheten med att ”hålla” halftonprickar på skärmen är att använda tunna skikt av emulsion på rätt nät. Den bästa typen av emulsion som används kallas Dual-Cure. Använd en skopa med skarp kant och stryk först på undersidan av skärmen och sedan på insidan. Detta borde vara allt du behöver. Du kan också göra ett lager på undersidan och två på insidan för lite mer hållbarhet.
Exponering
Om du aldrig har exponerat halvtonprickar tidigare måste du vara beredd att ändra dina exponeringsmetoder. Du kanske exponerar din 110 mesh i tre minuter, men på en 305 mesh med tunna emulsionsskikt kan tiderna bli så låga som 20 sekunder! Ett vanligt supportsamtal är att skrivaren inte verkar kunna hålla något som är mindre än en 20-procentig prick. När man frågar om exponeringstider är svaret ”Jag gick lite kortare än för mitt normala nät”. Du måste gå MYCKET kortare. Den bästa investeringen är en exponeringskalkylator för att finjustera detta. Var beredd på att bränna några skärmar för att få detta rätt (figur 11).
Utspolning
OK, du har exponerat skärmen, tar den till diskbänken, blåser ut den med vatten och upptäcker först senare att alla de små prickarna inte spolades ut. Varför? Du brydde dig inte om att se om de tvättas ut. Det bästa är att ha filmen nära diskbänken och undersöka filmen eller pergamentet under utspolningen för att se var alla de minsta prickarna finns. En lampa bakom diskbänken hjälper dig också att se genom skärmen under urtvättning.
Pressinställning
För att få ett bra halvtonuttryck ska pressen vara stram, skjortbrädorna jämna och skärmaramen plan. När du ställer in skärmen ska den vara något okontaktbar. Håll den på 1/16″ överallt. Detta innebär inga skeva skärmar.
Rakel
Nej, du kan inte använda den där mjuka gummiskrapan som lägger ut en massa bläck. Det är här du behöver skarpa, medelhårda och raka. Jag skulle använda en tredubbel durometer 70/90/70 rakel. Du kan också prova de nya ”constant force”-skraporna som ger ett mycket rent tryck (figur 12).
Bläckets viskositet
Många plastisoler är inte konstruerade för att skrivas ut som halvtoner. De är helt enkelt för tjocka. Du kan minska bläckets viskositet med en härdningsreducerare. Bläcket ska vara krämigt och flyta lätt (inte rinnande). Det ska inte krävas för mycket tryck med skrapan för att få ett bra tryck.
Tryckteknik
Försök att hålla strecket till endast ett i en riktning. Använd inte för mycket tryck. Det här är inte ett atletiskt tryck. Du kan till och med behöva gå snabbare för att hålla bilden ren.
Testutskrift
För att verkligen ta reda på hur bra du kan skriva ut halvtoner, gör en enkel testfil med fyrkantiga prickar med 10 % till 95 % färgtoner i olika frekvenser och om du verkligen vill testa, olika vinklar. Du kan också göra en mer komplett testfil som hanterar processfärg (figur 13). Bara en eller två utskrifter visar att dina 75-procentiga punkter och högre är fasta, att du inte kan bränna en 5-procentig punkt och att du får moiré på dina 10-procentiga punkter (figur 14). Nu vet du åtminstone att du måste läsa om den här artikeln. Halftoner är enkla. Följ bara några enkla regler, förbättra din övergripande teknik och få fantastiska utskrifter!
