En introduktion till hjärtsvikt

Ladda ner en PDF-version

• Hjärtsvikt är när hjärtat inte pumpar tillräckligt med blod runt kroppen för att tillgodose behoven.
• Härtsvikt orsakar en rad symtom, till exempel trötthet och andfåddhet.
• Det finns många olika orsaker till hjärtsvikt, varav endast en är kardiomyopati.
• Behandlingen syftar till att kontrollera och minska eventuella symtom.

Vad är hjärtsvikt?

Hjärtats uppgift är att pumpa blod runt i kroppen, så att syre och näringsämnen når alla muskler och organ, för att ”driva” dem. När hjärtat inte fungerar som det ska kan det inte pumpa så effektivt som det borde. Det innebär att mindre blod, med lägre tryck, rör sig runt i kroppen och att musklerna och organen inte får tillräckligt med syre för att fungera effektivt.

Hjärtsvikt är en samling symtom som uppstår när hjärtat inte pumpar tillräckligt bra. Det kan bero på att väggarna i ventriklarna (hjärtats huvudsakliga pumpkamrar) är förstorade, försvagade, skadade eller för stela, eller att hjärtats klaffar inte fungerar som de ska. Detta påverkar hur väl hjärtat pumpar (drar ihop sig), hur väl det slappnar av för att fyllas med blod mellan sammandragningarna, eller hur väl blodet strömmar genom hjärtat.

Även om begreppet kan låta skrämmande betyder det inte att hjärtat inte fungerar alls, det betyder att hjärtat inte fungerar som det ska, utan att hjärtat inte fungerar som det ska, och att det behöver stöd för att kunna möta kroppens krav.
Mer om hjärtats roll.

Vem får hjärtsvikt?

Hjärtsvikt kan inträffa i alla åldrar, även om det tenderar att inträffa oftare hos äldre personer än hos yngre, eftersom det kan orsakas av tillstånd som kan vara vanligare hos äldre personer.

Vad orsakar hjärtsvikt?

Hjärtsvikt är inte en diagnos, utan ett begrepp som beskriver hjärtats nedsatta funktion som orsakas av ett tillstånd eller en skada på hjärtat. Hjärtsvikt kan ha många olika orsaker och ibland en kombination av flera orsaker. Konsekvenserna av hjärtsvikt kan variera beroende på orsaken, och orsaken kan också avgöra vilken behandling som används. Följande är några möjliga orsaker.

• Kranskärlssjukdom – artärerna som förser hjärtat med egen blodtillförsel blockeras av ett fettämne (plack). Detta minskar blodtillförseln till hjärtmuskeln. Om det blockerar det helt kan det orsaka en hjärtattack som skadar hjärtmuskeln.
• Hjärtklaffproblem – hjärtats klaffar är skadade och fungerar inte som de ska. Ventilernas roll är att se till att blodet strömmar i rätt riktning genom hjärtat. Om de inte fungerar som de ska kan detta påverka blodflödet genom hjärtat och minska mängden blod som lämnar hjärtat.
• Hjärtrytmstörningar – hjärtat slår för snabbt, för långsamt eller oregelbundet, vilket påverkar hur väl hjärtat pumpar.
• Högt blodtryck – detta innebär en påfrestning för hjärtat eftersom det måste arbeta hårdare för att pumpa blod runt i kroppen. Detta kan göra hjärtat stelt och svagt.
• Pulmonell hypertension – blodtrycket i kärlen som går från hjärtat till lungorna är förhöjt, vilket kan skada hjärtats högra sida och göra att det fungerar sämre.
• Medfödda hjärtsjukdomar – detta är problem med hjärtat som orsakas under utvecklingen hos ett ofött barn.
• Inflammation i hjärtmuskeln (myokardit) – orsakas av virusinfektioner som sprids till hjärtat och skadar hjärtmuskeln.

Hjärtsvikt och kardiomyopati

Kardiomyopati kan orsaka hjärtsvikt. Detta sker inte alltid, utan kan orsakas av alla typer av kardiomyopati. Ofta innebär behandling av kardiomyopati att man minskar sannolikheten för att hjärtsvikt
utvecklas, eller kontrollerar och reverserar symtomen.

Vad är symtomen på hjärtsvikt?

Ibland kan symtomen komma långsamt med tiden (kallas kronisk hjärtsvikt) eller så kan de utvecklas snabbt (kallas akut hjärtsvikt). De vanligaste symtomen på hjärtsvikt är följande.

• Andnöd – vätska ansamlas i lungorna, vilket gör det svårare att andas. Till att börja med kan detta ske bara när man utför aktiviteter, men i svårare fall kan det ske även när man vilar.
  Det kan vara värre när man ligger ner eller på natten, och kan påverka hur bra man sover.
• Trötthet – när hjärtats funktion minskar levereras mindre energi till vävnaderna, vilket orsakar trötthet. Detta kan hända hela tiden, och därför kan det vara ansträngande att utföra aktiviteter.
• Svullna fotleder och mage – vätskeansamling i vävnaderna, på grund av att hjärtat inte pumpar effektivt för att avlägsna överflödig vätska, kan orsaka svullnad (ödem).

En del personer har andra symtom, som kan innefatta följande.

• Palpitationer (känsla av att hjärtat slår för snabbt, för hårt eller som om det ”fladdrar”) – detta orsakas av onormal hjärtrytm (”arytmier”) där hjärtat slår för snabbt eller oregelbundet på grund av att de elektriska meddelanden som styr hjärtats rytm är störda.
• Yrsel eller svimning – orsakas av minskade syrenivåer eller minskat blodflöde till hjärnan, detta kan orsaka yrsel eller yrsel och i vissa fall medvetandeförlust eller svimning.
• Ihållande hosta – orsakas av ansamling av vätska (ödem) i lungorna, detta kan göra det svårare att andas och orsaka hosta.
• Viktminskning eller viktökning – hjärtsvikt orsakar vätskeretention vilket kan orsaka en kraftig viktuppgång.

Det finns verktyg som hjälper dig att övervaka dina symtom.

• Vi har en dagbok som hjälper dig att övervaka dina symtom om du har kardiomyopati. Kontakta oss för mer information eller beställ online.
• Heart Failure Matters (öppnar nytt fönster) producerar en ”Monitoring your heart failure – signs chart”.
• Pumping Marvellous (öppnar nytt fönster) producerar en ”My marvellous symptom checker”.

Hur diagnostiseras hjärtsvikt?

Om du kan ha hjärtsvikt finns det flera tester som kan göras för att diagnostisera det. Dessa görs vanligtvis av en kardiolog på det lokala sjukhuset.

• Blodprov – används för att se om det finns andra orsaker till dina symtom.
• BNP-test (brain natriuretic peptide) – BNP är ett hormon som tillverkas av hjärtat och kan mätas för att se hur väl hjärtat fungerar. Ökade nivåer visar att hjärtat måste arbeta hårdare.
• ECG (elektrokardiogram) – här tittar man på hjärtats elektriska aktivitet och om arytmier (onormal hjärtrytm) förekommer. Ett EKG kan göras under träning (om träning vanligtvis framkallar symtomen).
• Röntgen av bröstkorgen – här undersöks hjärtats storlek och struktur och om du har vätska i lungorna (ett symtom på hjärtsvikt).
• Echo (ekokardiogram) – detta är en typ av ultraljudsundersökning, som använder ljudvågor för att skapa eko när de träffar olika delar av kroppen. Detta test tittar på hjärtats struktur och hur det fungerar.
• MRI-skanning (magnetisk resonanstomografi) – denna skanning ger högkvalitativa bilder och används för att titta på hjärtats struktur och blodflödet genom det.
• Koronarangiografi och hjärtkateterisering innebär båda att ett långt rör (kateter) förs in i hjärtat och kranskärlen. Vid ett angiogram injiceras ett färgämne och röntgenbilder görs för att se om det finns några blockeringar i artärerna, till exempel på grund av kranskärlssjukdom. Vid kateterisering mäts trycket i hjärtkamrarna och blodflödet genom hjärtat.

Klasser av hjärtsvikt

Om du får diagnosen hjärtsvikt kan du få en klassificering av hur allvarlig den är. Detta är ofta ”New York Heart Associations klassificering av hjärtsvikt” (öppnar nytt fönster) (NYHA), som grupperar människor i klasser beroende på hur stor inverkan deras hjärtsvikt har.

• Klass I (opåverkad): Aktiviteterna är obegränsade och vanlig aktivitet orsakar inga symtom.
• Klass II (lindrigt påverkad): Aktiviteterna är begränsade en aning. Aktiviteter som att gå uppför flera trappor orsakar symtom som trötthet, hjärtklappning och andfåddhet.
• Klass III (måttligt påverkad): Aktiviteten är mer begränsad än klass ll. Symtom uppstår vid aktiviteter som att gå på en plan yta.
• Klass IV (allvarligt drabbad): Aktiviteten är mycket begränsad. Symtomen uppträder vid all aktivitet och personen är andfådd även i vila.

Om du vet vilken klass du tillhör kan det hjälpa dina läkare att avgöra vilka behandlingsalternativ som är de rätta för dig.

Hur behandlas hjärtsvikt?

Symtomen på hjärtsvikt kan behandlas för att minimera deras inverkan. Vilken behandling som används beror på orsaken och de symtom som upplevs. Behandlingen kan ta sig olika uttryck och många inkluderar något av följande:

Hantering av livsstilen

• Hälsosam kost – en balanserad kost kan hjälpa till att hålla en hälsosam vikt, vilket minskar påverkan på hjärtat samt bidrar till den allmänna hälsan. Du kan fråga din husläkare om du kan bli hänvisad till en dietist för att få hjälp med att ändra din kost.
• Hålla en hälsosam vikt – eftersom detta kan bidra till att minska extra tryck på hjärta och lungor.
• Minimera salt – att minska saltintaget kan bidra till att minska vätskeretention (vilket kan orsaka svullnad i anklar och mage) och blodtryck, vilket hjälper till med hjärtfunktionen. Du kan tala med din specialist för individuell vägledning om saltintag.
• Minimera alkohol – alkohol kan höja din hjärtfrekvens och öka blodtrycket. Du kanske inte behöver undvika det helt och hållet, men om du håller dig inom de rekommenderade riktlinjerna kan du minska eventuella effekter. Chief Medical Officer reviderade dessa riktlinjer 2016.
• Minimera koffein – koffein kan höja din hjärtfrekvens och öka blodtrycket. Eftersom alla människor reagerar olika på det kan det vara bra att prata med dina specialister om hur du kan hantera ditt koffeinintag.
• Motion – regelbunden motion kan bidra till den allmänna hälsan och välbefinnandet, och kan hjälpa till att hålla en hälsosam vikt. Om symtomen är stabila kan motion vara fördelaktigt. Men symtom på hjärtsvikt, som andfåddhet och trötthet, kan göra träning mer utmanande.
  Läs mer om kardiomyopati och träning eller prata med din husläkare eller kardiolog om vilken träning som kan vara lämplig för dig.
• Om du röker – det är viktigt att sluta röka för att hjälpa din allmänna hälsa samt din hjärt- och lungfunktion (eftersom den kan minska syrehalten i blodet samt förtränga blodkärlen). Du kan prata med din husläkare eller en NHS-tjänst för rökstopp för att få hjälp.
• Hjärtrehabilitering – du kan erbjudas denna tjänst för personer med hjärtproblem, där man lär ut kost och motion tillsammans med avslappningstekniker och hjälp med känslomässigt välbefinnande. Denna tjänst finns inte överallt, men du kan fråga din husläkare eller kardiolog om det finns tjänster nära dig.

Medicin

• Diuretika (vattentabletter) – hjälper till att minska vätskeretention (som orsakar svullnad i fotlederna och
  omkring lungorna) genom att uppmuntra njurarna att producera mer urin. De kanske inte behövs när ACE-hämmare och betablockerare börjar verka.
• ACE-hämmare (angiotensin-converting enzyme inhibitors) – slappnar av och öppnar upp blodkärlen, vilket
  gör det lättare att pumpa blodet och avlastar hjärtat. De kan kontrollera blodtrycket samt kontrollera och förhindra att symtomen på hjärtsvikt förvärras.
• Beta-blockerare – sänker hjärtfrekvensen och kontrollerar arytmier.
• ARB:er (angiotensin II-receptorblockerare) – liknar ACE-hämmare, dessa slappnar av i blodkärlen och
  sänker blodtrycket. De används ibland om ACE-hämmare inte är lämpliga på grund av biverkningar.
• Aldosteronantagonister – dessa är en typ av vätskedrivande medel och kan användas vid längre tids behandling.
• Ivabradin – hjälper till att bromsa hjärtat och kan användas för personer som inte kan ta betablockerare.
• Digoxin – hjälper till att bromsa hjärtfrekvensen samtidigt som hjärtat drar ihop sig starkare. Detta kan användas när ACE-hämmare, ARB:er, betablockerare och diuretika inte fungerar effektivt.
• Sakubitril och valsartan (varumärket Entresto) – innehåller ARB:n valsartan och ett blodtryckssänkande läkemedel som kallas sacubitril. Det är ett relativt nytt läkemedel och kan användas vid svår hjärtsvikt där en kombination av ACE-hämmare och betablockerare inte är effektiv. Detta läkemedel används endast inom de kriterier som fastställs i NICE:s riktlinjer (öppnar nytt fönster).

Anordningar

Om medicineringen inte kontrollerar alla symtom kan anordningar användas vid sidan av dem. Apparater hjälper till att övervaka och kontrollera hjärtats rytm, eller hjälper elektriska meddelanden att passera genom hjärtat. De omfattar följande.

• Pacemaker – dessa skickar elektriska impulser till hjärtat för att stimulera hjärtmuskelns sammandragning och ställa in en normal hjärtrytm (om hjärtat inte kan ställa in sin egen takt eller om hjärtrytmen är störd). Vissa arbetar kontinuerligt för att ställa in hjärtats elektriska rytm och andra har även en ICD-funktion (se nedan).
• CRT (cardiac resynchronisation therapy devices, även kallad biventrikulär pacemaker) – denna typ av pacemaker hjälper till att resynkronisera (samordna) de elektriska budskapen mellan hjärtats två ventriklar och förbättra hur väl hjärtat pumpar. Vissa har också en ICD-funktion (och kallas CRT-D).
• ICD (implantable cardioverter defibrillator) – dessa övervakar hjärtrytmen och ger en elektrisk stöt till hjärtat om en livshotande arytmi upptäcks. Vissa har även en pacemakerfunktion.

Kirurgi

När medicinering och apparater inte helt kontrollerar symtomen kan kirurgi övervägas.

• Reparation eller byte av hjärtklaffar – om klaffarna är skadade och påverkar hjärtats funktion kan de repareras eller bytas ut för att hjälpa till att förbättra symtomen.
• LVAD (Left ventricular assist device) – denna mekaniska anordning hjälper hjärtat att pumpa ut blod ur vänster ventrikel (hjärtats huvudsakliga pumpkammare) när den inte fungerar som den ska. Denna används för närvarande endast för att stödja hjärtat i väntan på en transplantation.
• Hjärttransplantation – ett litet antal personer kan få en hjärttransplantation om deras hjärtsvikt är så
  allvarlig att den inte kan behandlas med mediciner eller anordningar. Detta innebär att man tar bort det sviktande hjärtat och ersätter det med ett hjärta från en donator.
• Angioplastik och bypass-kirurgi – detta används när hjärtsvikt orsakas av kranskärlssjukdom. Artärerna kan behöva vidgas (med hjälp av en uppblåsbar ballong för att sträcka ut dem vid angioplastik) eller så kan blodtillförseln till hjärtat ledas om runt blockeringen med hjälp av ett blodkärl från någon annanstans i kroppen (bypass-kirurgi). (Detta används vanligtvis inte när hjärtsvikt orsakas av kardiomyopati.)

För mer information besök webbplatsen NHS Choices.

Källor till ytterligare information och stöd

Här är några organisationer som stödjer personer med hjärtsvikt eller ger ytterligare information.
Heart Failure Matters – har information, bland annat en serie enkla videor som förklarar orsaker till och symptom på hjärtsvikt.
Pumping Marvellous – Hjärtsvikt välgörenhetsorganisation – ger information och stöd till personer med hjärtsvikt och deras familjer.
British Heart Foundation – har information om olika orsaker till hjärtsvikt.
British Society for Heart Failure – en organisation för sjukvårdspersonal som arbetar med hjärtsjukvård, och erbjuder en del information för personer som lever med hjärtsvikt.

Din reaktion på diagnosen

Att få en diagnos om hjärtsvikt kan vara oroande. Du kanske inte har hört talas om termen tidigare. Det kan låta skrämmande om du inte vet vad det innebär: det betyder inte att ditt hjärta är på väg att sluta fungera helt och hållet, utan att det behöver stöd för att fungera bättre. Men du kanske har många frågor och är orolig för vad det betyder för dig och hur det kan påverka ditt liv.

Även om många av symtomen kan kontrolleras och hanteras kan hjärtsvikt ändå i hög grad påverka
någons liv. De kan behöva göra förändringar i sitt liv för att anpassa sig till sina symtom, samt
ta medicinering eller få andra behandlingar. Vissa människor känner sig överväldigade av sin diagnos,
eller de kan känna sig ängsliga eller deprimerade. Dessa känslor kan vara en normal reaktion på en diagnos, men när de blir svåra eller ihållande kan de ha stor inverkan på någons liv. Om du känner dig deprimerad eller orolig över din sjukdom, eller om den påverkar din förmåga att fortsätta med livet, kan det vara till hjälp att prata med din husläkare, kardiolog eller hjärtsviktssjuksköterska. Eller så kan de föreslå att du talar med en rådgivare eller terapeut.