En resa till sjukhuset kan vara en skrämmande händelse för patienter och deras familjer. Som vårdare är du helt och hållet fokuserad på din familjemedlems medicinska behandling, och det är sjukhuspersonalen också. Du kanske inte funderar så mycket på vad som händer när din släkting lämnar sjukhuset.

Men det sätt på vilket denna övergång hanteras – oavsett om utskrivningen sker till hemmet, en rehabiliteringsanläggning (”rehab”) eller ett vårdhem – är avgörande för din närståendes hälsa och välbefinnande. Studier har visat att förbättringar i planeringen av utskrivning från sjukhus dramatiskt kan förbättra resultatet för patienterna när de flyttar till nästa vårdnivå.

Patienter, anhörigvårdare och vårdgivare spelar alla en roll när det gäller att bibehålla patientens hälsa efter utskrivningen. Och även om det är en viktig del av den övergripande vårdplanen finns det en förvånansvärd brist på enhetlighet i både processen och kvaliteten på utskrivningsplaneringen i hela hälso- och sjukvårdssystemet.

Detta faktablad kommer att titta på nycklarna till en lyckad övergång från sjukhus till hemmet, förklara några viktiga delar, ge förslag på hur man kan förbättra processen och förse vårdare med checklistor för att hjälpa till att säkerställa den bästa vården av en nära anhörig. Om du är vårdare spelar du en viktig roll i denna utskrivningsprocess: du är patientens och din egen advokat.

Vad är utskrivningsplanering?

Medicare anger att utskrivningsplanering är ”en process som används för att bestämma vad en patient behöver för att smidigt kunna gå från en vårdnivå till en annan”. Endast en läkare kan godkänna att en patient skrivs ut från sjukhuset, men själva utskrivningsplaneringen kan utföras av en socialarbetare, sjuksköterska, handläggare eller annan person. I idealfallet, och särskilt när det gäller de mest komplicerade sjukdomstillstånden, görs utskrivningsplaneringen med hjälp av ett team.

I allmänhet är grunderna i en utskrivningsplan följande:

• Utvärdering av patienten av kvalificerad personal
• Diskussion med patienten eller dennes företrädare
• Planering av hemgång eller överföring till en annan vårdinrättning
• Fastställande av om utbildning av vårdare eller annat stöd behövs
• Hänvisningar till ett hemvårdsföretag och/eller lämpliga stödorganisationer i samhället
• Ordnande av uppföljning.uppföljande möten eller tester

Diskussionen måste omfatta din familjemedlems fysiska tillstånd både före och efter sjukhusvistelsen; Detaljer om vilken typ av vård som kommer att behövas och om utskrivningen kommer att ske till en anläggning eller till hemmet. Det bör också innehålla information om huruvida patientens tillstånd sannolikt kommer att förbättras, vilka aktiviteter han eller hon kan behöva hjälp med, information om mediciner och kost, vilken extra utrustning som kan behövas, t.ex. rullstol, toalettstol eller syrgas, vem som kommer att sköta matlagning, transporter och sysslor och eventuellt hänvisning till hemtjänst.

Varför är god utskrivningsplanering så viktig?

En effektiv utskrivningsplanering kan minska risken för att din släkting återinförs till sjukhuset och kan också bidra till återhämtning, se till att mediciner förskrivs och ges på rätt sätt och förbereda dig på lämpligt sätt för att ta över vården av din närstående.

Inte alla sjukhus är framgångsrika med detta. Även om både American Medical Association och Joint Commission on the Accreditation of Healthcare Organizations (JCAHO) erbjuder rekommendationer för utskrivningsplanering finns det inget allmänt använt system på amerikanska sjukhus. Dessutom skrivs patienterna ut från sjukhusen ”snabbare och sjukare” än tidigare, vilket gör det ännu viktigare att ordna god vård efter utskrivningen.

Studier har visat att så många som 40 procent av patienterna över 65 år hade medicineringsfel efter att ha lämnat sjukhuset, och 18 procent av Medicare-patienterna som skrivs ut från ett sjukhus återinskrivs inom 30 dagar. Detta är inte bra för patienten, inte bra för sjukhuset och inte bra för finansieringsorganet, vare sig det är Medicare, en privat försäkring eller dina egna medel. Å andra sidan har forskningen visat att utmärkt planering och god uppföljning kan förbättra patienternas hälsa, minska återinskrivningarna och minska vårdkostnaderna.

Även enkla åtgärder hjälper enormt. Du bör till exempel ha ett eller flera telefonnummer som är tillgängliga dygnet runt, även på helgerna, för information om vården. En uppföljningstid för att träffa läkaren bör ordnas innan din närstående lämnar sjukhuset. Eftersom misstag med mediciner är vanliga och potentiellt farliga, bör en grundlig genomgång av alla mediciner vara en viktig del av utskrivningsplaneringen. Medicinerna måste ”stämmas av”, det vill säga att medicinerna före sjukhusvistelsen jämförs med listan efter utskrivningen för att se att det inte finns några dubbletter, utelämnanden eller skadliga bieffekter.

Under de bästa omständigheter bör utskrivningsplaneraren påbörja sin utvärdering när patienten tas in på sjukhuset.

Vårdgivarens roll i utskrivningsprocessen

Utskrivningspersonalen kommer inte att vara bekant med alla aspekter av din anhörigs situation. Som vårdare är du ”expert” på din närståendes historia. Du kanske inte är någon medicinsk expert, men om du har varit vårdare under lång tid vet du säkert mycket om patienten och om din egen förmåga att tillhandahålla vård och en säker hemmiljö.

Den som planerar utskrivningen bör diskutera med dig om din vilja och förmåga att tillhandahålla vård. Du kan ha fysiska, ekonomiska eller andra begränsningar som påverkar din förmåga att ge vård. Du kan ha andra förpliktelser, t.ex. ett arbete eller barnomsorg, som påverkar den tid du har till förfogande. Det är ytterst viktigt att du berättar för personalen vid sjukhusets utskrivning om dessa begränsningar.

En del av den vård som din närstående behöver kan vara ganska komplicerad. Det är viktigt att du får den utbildning du behöver i specialvårdstekniker, t.ex. sår-, sond- eller katetervård, rutiner för en respirator eller förflyttning av någon från säng till stol.

Om din närstående har minnesproblem som orsakas av Alzheimers sjukdom, stroke eller någon annan sjukdom blir planeringen av utskrivningen mer komplicerad, och du måste vara delaktig i alla diskussioner om utskrivningen. Du kan behöva påminna personalen om särskild vård och kommunikationsteknik som din närstående behöver. Även utan nedsatt minne har äldre personer ofta hörsel- eller synproblem eller är desorienterade när de befinner sig på sjukhuset, så att dessa samtal är svåra att förstå. De behöver din hjälp.

Om du eller din familjemedlem är mer bekväm med att tala på ett annat språk än engelska behövs en tolk för detta samtal vid utskrivningen. Skriftligt material måste också tillhandahållas på ditt språk. Studier har visat att många, och ibland farliga, fel kan begås i hemvården när språket inte beaktas vid utskrivningen.

Om man har bråttom att lämna sjukhuset eller anläggningen är det lätt att glömma vad man ska fråga. Vi föreslår att du har med dig frågorna som sammanfattas nedan (på sidorna 5-6 i utskriften) och ber att utskrivningsplaneraren tar sig tid att gå igenom dem med dig.

Hjälp i hemmet

Nedan listas vanliga vårdansvarsområden som du kan hantera för din familjemedlem när han eller hon återvänder hem:

• Personlig omvårdnad: bad, mat, påklädning, toalettbesök
• Hushållsvård: Hälso- och sjukvård: läkemedelshantering, läkarbesök, sjukgymnastik, sårbehandling, injektioner, medicinsk utrustning och teknik
• Känslomässig vård: sällskap, meningsfulla aktiviteter, samtal.

Samhällsorganisationer kan hjälpa till med tjänster som transport, måltider, stödgrupper, rådgivning och eventuellt en paus från ditt vårdansvar så att du kan vila och ta hand om dig själv. Att hitta dessa tjänster kan ta lite tid och flera telefonsamtal. Utskrivningsplaneraren bör känna till dessa samhällsstöd, men om så inte är fallet kan ditt lokala äldrecenter eller en privat handläggare vara till hjälp. (Se avsnittet Resurser i slutet av detta faktablad.) Familj och vänner kan också hjälpa dig med hemtjänst.

Om du behöver anlita betald hemtjänst har du några beslut att fatta. Tyvärr fattas dessa anställningsbeslut ofta i brådska i samband med utskrivningen från sjukhuset. Du kanske får en lista med byråer, med instruktioner om att du ska bestämma dig för vilken byrå du ska använda – men ofta utan ytterligare information. Detta är ytterligare en bra anledning till att planeringen av utskrivningen bör börja tidigt – som vårdare har du tid att undersöka dina alternativ medan din älskade vårdas på sjukhuset.

Tänk på både dina behov som vårdare och behoven hos den person du vårdar, inklusive språk och kulturell bakgrund.

Du kan välja mellan att anlita en person direkt eller att gå via ett hemtjänst- eller hemsjukvårdsföretag. En del av det beslutet kan påverkas av om hjälpen kommer att vara ”medicinskt nödvändig”, dvs. ordinerad av läkaren, och därför betalas av Medicare, Medicaid eller annan försäkring. I så fall kommer de troligen att avgöra vilken byrå du anlitar. När du fattar dina beslut bör du tänka på följande: hemvårdsbyråer tar hand om allt pappersarbete för skatter och lön, ersättare finns tillgängliga om arbetstagaren är sjuk, och du kan få tillgång till ett bredare spektrum av färdigheter. Å andra sidan kan det bli en mer personlig relation om du anlitar en person direkt, och kostnaden är sannolikt lägre. I båda fallen bör du försöka få rekommendationer om anställning från bekanta, sjuksköterskor, socialarbetare och andra som känner till din situation.

Utskrivning till en anläggning

Om patienten skrivs ut till en rehabiliteringsanläggning eller ett vårdhem bör en effektiv övergångsplanering säkerställa kontinuitet i vården, klargöra patientens nuvarande hälsotillstånd och förmåga, se över medicineringen och hjälpa dig att välja den anläggning som din älskade ska skrivas ut till.

Trots allt för många gånger kan dock valet av anläggning vara en källa till stress för familjer. Du kanske har väldigt lite tid och lite information att basera ditt beslut på. Du kanske helt enkelt får en lista över anläggningar och ombeds att välja en. En privat äldreomsorgsansvarig (som du betalar en timavgift för) eller en socialarbetare kan erbjuda välbehövliga råd och stöd. Det finns också informationskällor på nätet (se avsnittet Resurser i detta faktablad) där man till exempel betygsätter vårdhem.

Bekvämlighet är en faktor – du måste lätt kunna ta dig till anläggningen – men vårdkvaliteten är mycket viktig, och det kan hända att du måste offra din bekvämlighet för att få bättre vård. Listan med frågor nedan ger dig vägledning när du börjar leta efter en anläggning.

Betala för vård efter utskrivning

Du kanske inte är medveten om att försäkringen, inklusive Medicare, inte betalar för alla tjänster efter att en patient har skrivits ut från sjukhuset. Om läkaren anser att något är ”medicinskt nödvändigt” kan du dock få ersättning för viss kvalificerad vård eller utrustning. Du måste kontrollera direkt med sjukhuset, ditt försäkringsbolag eller Medicare för att ta reda på vad som kan täckas och vad du måste betala för. För noggrant protokoll över dina samtal.

Vad händer om du anser att det är för tidigt att skriva ut?

Om du inte håller med om att din närstående är redo att skrivas ut har du rätt att överklaga beslutet. Ditt första steg är att prata med läkaren och utskrivningsplaneraren och uttrycka dina reservationer. Om det inte räcker måste du kontakta Medicare, Medicaid eller ditt försäkringsbolag. Formella överklaganden hanteras av utsedda organisationer för kvalitetsförbättring (se avsnittet Resurser). Du bör veta att om QIO dömer emot dig måste du betala för den extra sjukhusvården. Sjukhuset måste låta dig veta vilka åtgärder du ska vidta för att få fallet omprövat.

Förbättra systemet

Som vi har nämnt i hela detta faktablad är utskrivningsplanering en inkonsekvent process som varierar från sjukhus till sjukhus. Vem som gör det, när det görs, hur det görs, vilken typ av uppföljning som krävs och om vårdgivare bedöms för sin förmåga att ge vård och inkluderas som respekterade medlemmar i diskussionen är alla delar som skiljer sig åt från inställning till inställning.

I allmänhet tjänar sjukhusen bara pengar när sängarna är belagda, så i många fall blir planeringen av utskrivning och övergångsvård ”föräldralösa” tjänster som inte ger några intäkter. Trots dess fördelar, som tydligt ökar patienters och vårdgivares välbefinnande, får utskrivnings-/övergångsplanering ofta inte den uppmärksamhet den förtjänar, och faktiskt tjänar ineffektiv planering ofta till att öka patienternas och vårdgivarnas stress.

Diskussioner bland experter om att förbättra övergångsvård och planering av utskrivningar har fokuserat på förbättringar som betonar utbildning och träning, förebyggande vård och att inkludera vårdgivare som medlemmar i vårdteamet. Vissa studier har visat att överraskande enkla åtgärder kan hjälpa till. Att till exempel skicka sammanfattningen av vården till patientens ordinarie läkare ökar sannolikheten för effektiv uppföljning. På samma sätt bidrar telefonsamtal från kunnig personal till patienter och vårdgivare inom två dagar efter utskrivningen till att förutse problem och förbättra vården i hemmet.

Bredare rekommenderade förändringar i praxis och politik inkluderar:

• Formellt erkänna den roll som familjer och andra oavlönade vårdgivare spelar, inkludera dem som en del av vårdteamet och utvärdera deras förmåga och vilja att ge vård.
• Samordna vården mellan olika platser, från sjukhus till anläggning och hem. Förbättra kommunikationen mellan sjukhus och samhällsbaserade tjänster.
• Utarbeta bättre utbildningsmaterial, tillgängligt på flera språk, för att hjälpa patienter och vårdgivare att navigera i vårdsystemen och förstå vilka typer av stöd som kan vara tillgängliga för dem, både under och efter en sjukhusvistelse.
• Förbättra utbildningen för vårdpersonal, bland annat hur man kan bemöta språk-, kultur- och läs- och skrivskillnader.
• Förenkla och utvidga rätten att delta i offentliga program. Gör övergångsvård till en Medicare-förmån; ändra ersättningspolicyn så att den täcker mer hemmabaserad vård utöver institutionsvård. Belöna sjukhus och läkare som förbättrar patienternas välbefinnande och minskar antalet återinläggningar på sjukhus.

Slutsats

Flera studier har undersökt betydelsen av effektiv utskrivningsplanering och övergångsvård och har belyst de mycket reella fördelarna i form av förbättrade patientresultat och lägre återinläggningsfrekvens. Flera pilotprogram har illustrerat dessa fördelar, men tills hälso- och sjukvårdens finansieringssystem ändras för att stödja sådana innovationer i vården kommer de att förbli otillgängliga för många människor. Vårdgivare, patienter och förespråkare fortsätter sina ansträngningar för att förändra vårt hälso- och sjukvårdssystem så att utskrivningsplanering blir en prioritet. Med vår åldrande befolkning blir dessa förändringar alltmer nödvändiga.

Några grundläggande frågor för vårdgivare att ställa

Frågor om sjukdomen:

• Vad är det för sjukdom och vad kan jag förvänta mig?
• Vad ska jag vara uppmärksam på?
• Får vi hemtjänst och kommer en sjuksköterska eller en terapeut att komma hem till oss för att arbeta med min anhörige? Vem betalar för denna tjänst?
• Hur får jag råd om vård, farosignaler, ett telefonnummer till någon att prata med och uppföljande läkarbesök?
• Har jag fått muntlig eller skriftlig information som jag förstår och kan hänvisa till?
• Behövs det särskilda instruktioner eftersom min släkting har Alzheimers sjukdom eller minnesförlust?

Vilken typ av vård behövs?

• Badning
• Avklädning
• Ätande (finns det kostrestriktioner, t.ex, endast mjuka livsmedel? Vissa livsmedel är inte tillåtna?)
• Personlig hygien
• Tvätt
• Toilettering
• Förflyttning (förflyttning från säng till stol)
• Förflyttning (inkluderar promenader)
• Medicinering
• Hantering av symptom (t.ex, smärta eller illamående)
• Specialutrustning
• Koordinering av patientens sjukvård
• Transport
• Husliga sysslor
• Hantering av ekonomi

Frågor när min släkting skrivs ut till hemmet:*

• Är hemmet rent, bekvämt och säkert, tillräckligt uppvärmt/kyld, med plats för extra utrustning?
• Är det trappor?
• Behövs det en ramp, handledare, stödstänger?
• Är faror som mattor och elkablar ur vägen?
• Behövs det utrustning som sjukhussäng, duschstol, toalettstol, syrgasbehållare?
• Behövs det utrustning som sjukhussäng, duschstol, toalettstol, syrgasbehållare? Var får jag tag på denna utrustning?
• Vem betalar för denna utrustning?
• Behövs det förnödenheter som blöjor för vuxna, engångshandskar, hudvårdsartiklar? Var får jag tag på dessa artiklar?
• Betar försäkringen/Medicare/Medicaid för dessa?
• Behövs det ytterligare hjälp?

Frågor om utbildning:

• Är det särskilda vårdtekniker som jag måste lära mig för att till exempel byta förband, hjälpa någon att svälja en tablett, ge injektioner, använda särskild utrustning?
• Har jag fått utbildning i förflyttningsfärdigheter och förebyggande av fall?
• Vet jag hur man vänder någon i sängen så att han eller hon inte får liggsår?
• Vem kommer att utbilda mig?
• När kommer de att utbilda mig?
• Kan jag börja utbildningen på sjukhuset?

Frågor när utskrivningen sker till en rehabiliteringsanläggning eller ett vårdhem:

• Hur länge förväntas min släkting stanna kvar på anläggningen?
• Vem väljer ut anläggningen?
• Har jag kollat om det finns betyg på nätet, t.ex. på www.Medicare.gov?
• Är anläggningen ren, välskött, tyst och har en behaglig temperatur?
• Har anläggningen erfarenhet av att arbeta med familjer med min kultur/mitt språk?
• Talar personalen vårt språk?
• Är maten kulturellt lämplig?
• Är byggnaden säker (rökdetektorer, sprinklersystem, markerade utgångar)?
• Är läget bekvämt? Har jag tillgång till transportmedel för att ta mig dit?

För längre vistelser:

• Hur många anställda är i tjänst samtidigt?
• Hur stor är personalomsättningen?
• Har boendet en socialarbetare?
• Har de boende säker tillgång till utomhusmiljöer?
• Finns det särskilda faciliteter/program för demenspatienter?
• Finns det möjligheter för familjerna att interagera med personalen?
• Är personalen välkomnande mot familjerna?

Frågor om mediciner:

• Varför ordineras detta läkemedel? Hur fungerar det? Hur länge måste läkemedlet tas?
• Hur vet vi att läkemedlet är effektivt?
• Kommer detta läkemedel att interagera med andra läkemedel, receptbelagda och receptfria, eller örtpreparat som min anhöriga tar nu?
• Bör detta läkemedel tas tillsammans med mat? Finns det några livsmedel eller drycker att undvika?
• Kan detta läkemedel tuggas, krossas, lösas upp eller blandas med andra läkemedel?
• Vilka eventuella problem kan jag uppleva med läkemedlet? Vid vilken tidpunkt ska jag rapportera dessa problem?
• Kommer försäkringsprogrammet att betala för detta läkemedel? Finns det ett billigare alternativ?
• Erbjuder apoteket särskilda tjänster som hemleverans, påfyllning online eller läkemedelsgenomgång och rådgivning?

Frågor om uppföljande vård:*

• Vilken hälso- och sjukvårdspersonal kommer min familjemedlem att behöva träffa?
• Har dessa möten gjorts? Om inte, vem ska jag ringa för att boka dessa möten?
• Var kommer mötet att äga rum? På ett kontor, hemma, någon annanstans?
• Vilka transportarrangemang måste göras?
• Hur kommer vår vanliga läkare att få veta vad som hände på sjukhuset eller rehabiliteringsinrättningen?
• Vem kan jag ringa om jag har frågor om behandlingen? Finns det någon tillgänglig dygnet runt och på helgerna?

Frågor om att hitta hjälp i samhället:

• Vilka organ finns tillgängliga för att hjälpa mig med transport eller måltider?
• Vad är vuxendagvård och hur får jag reda på det?
• Vilka offentliga förmåner är min släkting berättigad till, t.ex. stödtjänster i hemmet eller VA-tjänster?
• Var ska jag börja leta efter sådan vård?

Frågor om mina behov som vårdgivare:*

• Kommer någon hem till mig för att göra en bedömning för att se om vi behöver anpassningar i hemmet?
• Vilka tjänster hjälper mig att ta hand om mig själv?
• Har min familjemedlem behov av hjälp på natten och hur får jag i så fall tillräckligt med sömn?
• Är det saker som är skrämmande eller obekväma för mig att göra, t.ex,
• Vilka medicinska tillstånd och begränsningar har jag som gör det svårt att ge denna vård?
• Var kan jag hitta rådgivning och stödgrupper?
• Hur kan jag få ledigt från mitt arbete för att ge vård?
• Hur kan jag få en paus (avbrott) från vårdansvaret för att ta hand om min egen sjukvård och andra behov?

* Anpassat med tillstånd från www.nextstepincare.org, United Hospital Fund.

Resurser

Family Caregiver Alliance
National Center on Caregiving
(415) 434-3388 | (800) 445-8106
Webbplats: www.caregiver.org
E-post: [email protected]
FCA CareNav: https://fca.cacrc.org/login
Tjänster per delstat: https://www.caregiver.org/connecting-caregivers/services-by-state/

Family Caregiver Alliance (FCA) strävar efter att förbättra livskvaliteten för vårdgivare genom utbildning, tjänster, forskning och intressebevakning. Genom sitt National Center on Caregiving erbjuder FCA information om aktuella samhällsfrågor, offentlig politik och omsorgsfrågor, ger stöd i utvecklingen av offentliga och privata program för omsorgsgivare och hjälper omsorgsgivare i hela landet att hitta resurser i sina samhällen. För invånare i San Francisco Bay Area erbjuder FCA direkta stödtjänster för anhöriga som vårdar personer med Alzheimers sjukdom, stroke, ALS, huvudskador, Parkinsons sjukdom och andra försvagande hälsotillstånd som drabbar vuxna.

FCA Fact and Tips Sheets

En förteckning över alla fakta och tips finns tillgänglig online på https://www.caregiver.org/fact-sheets.

Hyra hemhjälp
Vårdgivarguide om mediciner och åldrande

Andra organisationer och länkar

Nästa steg i vården
United Hospital Fund
Overgripande information och råd för att hjälpa anhörigvårdare och vårdgivare att planera övergångar för patienter. Spanska översättningar finns tillgängliga.
www.nextstepincare.org

Medicare’s Nursing Home Compare
www.medicare.gov/nursinghomecompare

Medicare Rights Center
www.medicarerights.org

Center for Medicare Advocacy ”Hospital Discharge Planning”
www.medicareadvocacy.org

Aging Life Care Association
www.aginglifecare.org

.