När det gäller att köpa värdepappersfonder är all investering en form av marknadstiming, även om du använder dig av en köp-och-hållningsinvesteringsstrategi. När du till exempel fattar ett beslut om att köpa en värdepappersfond har du valt vad du ska köpa och när du ska köpa det. Samma sak gäller på säljsidan – du bestämmer vilken investering som ska säljas, hur många aktier som ska säljas och du bestämmer när den ska säljas, allt detta innefattar idén om timing.
Som med alla investeringsstrategier och finansiella planer finns det många sätt att bli framgångsrik. Du behöver bara hitta en eller två strategier som fungerar för dig och hålla dig till dem.
Här är 10 sätt att tajma marknaden med värdepappersfonder:
- 1. Identifiera och övervinn din värsta fiende
- 2. Värde vs tillväxt vs index
- 3. Bästa tiden att investera i småbolagsaktier
- 4. Timing med flöden av värdepappersfonder
- 5. Användning av Bear Market Mutual Funds
- 6. Time the Market With Sectors
- 7. Momentaninvestering: Timing och strategi
- 8. Användning av taktisk tillgångsallokering
- 9. Användning av teknisk analys
- 10. Buy and Hold-strategi
- Ett ord av försiktighet om market timing
1. Identifiera och övervinn din värsta fiende
För att parafrasera den legendariske investeraren Ben Graham är investerarens värsta fiende ofta han själv. Det kanske största misstaget en investerare kan göra är att låta sig förblindas av skadliga känslor, såsom rädsla, girighet, ångest och önskan om kontroll, som alla kan minimeras eller neutraliseras genom ödmjukhetens och tålamodets dygder.
När du fattar beslut med vetskapen om att det är omöjligt att ”överlista marknaden” och när du inser att resultaten ofta inte är ögonblickliga börjar du minska oddsen för att fatta dåliga beslut, som oftast är de som är baserade på känslor. Dessa dåliga beslut kan komma från externa källor, till exempel finansiella medier.
Läser du artiklar som trycker på känslomässiga knappar, till exempel ”How to Get Rich Quick With Market Timing”? Försök att hålla din informationskonsumtion så faktabaserad som möjligt. Men om du känner ett behov av att hålla kontakten med en webbplats som gillar att framkalla känslor, se till att du balanserar den med en annan källa som är mer verklighetsbaserad.
2. Värde vs tillväxt vs index
Oavsett om du bygger upp en portfölj med värdepappersfonder från grunden eller om du letar efter det bästa sättet att öka resultatet av din befintliga investeringsmix gör du klokt i att förstå var i marknadscykeln värde- och tillväxtstrategierna fungerar bäst.
Växtstrategier (värdepappersfonder med tillväxtaktier) presterar som namnet antyder vanligtvis bäst i de mogna skedena av en marknadscykel när ekonomin växer i en hälsosam takt. Tillväxtstrategin återspeglar vad företag, konsumenter och investerare alla gör samtidigt i sunda ekonomier – de får allt högre förväntningar på framtida tillväxt och spenderar mer pengar för att göra det. Teknikföretag är goda exempel här, liksom andra industrisektorer som energi eller alternativa områden, t.ex. fonder för ädelmetaller. De värderas vanligtvis högt men kan fortsätta att växa bortom dessa värderingar när miljön är rätt.
Värdesstrategier (värdeaktiefonder) presterar vanligtvis bättre än tillväxt- och blandfonder (index) under recessionsmiljöer. Tänk på 2002 när ”dot com-bubblan” hade brutit helt och hållet och tillväxten låg runt hörnet. År 2008, när den stora recessionen nådde sin kulmen, dominerade värdet över tillväxten.
3. Bästa tiden att investera i småbolagsaktier
Konventionella visdomar är blandade när det gäller när det är den bästa tiden att investera i småbolagsaktiefonder. Vissa säger att de klarar sig bäst i miljöer med stigande räntor, men att småbolagsdominans ofta kan uppstå tidigt i en ekonomisk återhämtning, när räntorna kan vara relativt höga och sjunkande.
Redogörelsen är att små företag kan börja återhämta sig i växande ekonomier snabbare än större företag, eftersom deras kollektiva öde inte är direkt knutet till räntorna och andra ekonomiska faktorer för att hjälpa dem att växa. Likt en liten båt i vattnet kan små företag röra sig snabbare och navigera mer exakt än de stora företagen som rör sig som gigantiska oceanliners.
4. Timing med flöden av värdepappersfonder
Flöden av värdepappersfonder, som vanligtvis kallas ”fondflöden”, visar hur investerare investerar sina pengar i värdepappersfonder. Flödena är mått på dollar som flödar in i eller ut ur värdepappersfonder. Vissa investerare använder fondflöden som en ledande ekonomisk indikator, vilket innebär att ledtrådar om i vilken riktning ekonomin kan vara på väg inom den närmaste framtiden kan erhållas genom att observera hur investerare i värdepappersfonder investerar i dag.
Om till exempel fondflödena är positiva – fler dollar flödar in i värdepappersfonder än vad som flödar ut – kan investerare betrakta detta som ett tecken på att ekonomin är på väg i en positiv riktning inom den närmaste framtiden.
5. Användning av Bear Market Mutual Funds
Bear-market-fonder är portföljer av ömsesidiga fonder som är byggda och utformade för att tjäna pengar när marknaden faller. För att göra detta investerar bear market-fonderna i korta positioner och derivat, vilket gör att deras avkastning i allmänhet rör sig i motsatt riktning mot jämförelseindexet. Därför är den bästa tiden att använda björnmarknadsfonder nära slutet av en tjurmarknad eller när investeraren ser övertygande tecken på en björnmarknad.
6. Time the Market With Sectors
Det finns flera olika industrisektorer, t.ex. hälsovård, finans och teknik, och varje sektor tenderar att gå bra under olika faser av ekonomisk expansion och krympning. Därför är det möjligt att tajma marknaden med sektorfonder eller ETF:er. Även om det inte finns någon idiotsäker metod för att tajma aktiemarknaden kan man genom att lägga till sektorer i små portioner till en investeringsportfölj, till exempel tre eller fyra sektorfonder eller ETF:er fördelade med 5 % vardera, faktiskt öka diversifieringen (minska marknadsrisken) och potentiellt öka portföljens avkastning.
7. Momentaninvestering: Timing och strategi
Den vanligaste idén är att ”köpa högt och sälja högre”, särskilt med gemensamma fonder som är utformade för att fånga upp momentuminvesteringsstrategin. Till exempel kan en förvaltare av en gemensam fond söka efter tillväxtaktier som har visat tendenser till konsekvent prisökning med förväntningar om att de stigande pristrenderna kommer att fortsätta. Denna timing är vanligtvis i de senare stadierna av en tjurmarknad, där aktiekurserna i allmänhet har stigit i mer än några år och den ekonomiska cykeln närmar sig mogna stadier.
För de flesta investerare är det bästa tillvägagångssättet att använda en bra börshandlad fond med tillväxtindex, till exempel Vanguard Growth ETF (VUG), eller en aktivt förvaltad ömsesidig fond för tillväxt, till exempel Fidelity Growth Company Fund (FDGRX).
8. Användning av taktisk tillgångsallokering
Taktisk tillgångsallokering är en investeringsstil där de tre primära tillgångsklasserna (aktier, obligationer och kontanter) balanseras och justeras aktivt av investeraren i syfte att maximera portföljens avkastning och minimera risken jämfört med ett riktmärke, t.ex. ett index. Denna investeringsstil skiljer sig från den tekniska analysen och den fundamentala analysen genom att den i första hand fokuserar på tillgångsallokering och i andra hand på investeringsval.
Den del av denna investeringsstil som gör den taktisk är att allokeringen kommer att förändras beroende på rådande (eller förväntade) marknads- och ekonomiska förhållanden. Beroende på dessa förhållanden och investerarens mål kan allokeringen till en viss tillgång (eller mer än en tillgång) vara antingen neutralt viktad, överviktad eller underviktad.
Det är viktigt att notera att taktisk tillgångsallokering skiljer sig från absolut marknadstiming eftersom metoden är långsam, avsiktlig och metodisk, medan timing ofta innebär mer frekvent och spekulativ handel. Taktisk tillgångsallokering är därför en aktiv investeringsstil som har vissa kvaliteter av passiv investering, köp och behåll, eftersom investeraren inte nödvändigtvis överger tillgångstyper eller investeringar utan snarare ändrar vikterna eller procentsatserna.
9. Användning av teknisk analys
Teknisk analys är en teknik för marknadstiming som ifrågasätts av hypotesen om en effektiv marknad (EMH), enligt vilken all känd information om investeringspapper, t.ex. aktier, redan är inräknad i priserna på dessa värdepapper. Därför kan ingen mängd analys ge en investerare en fördel gentemot andra investerare.
Tekniska handlare använder ofta diagram för att känna igen senaste prismönster och aktuella marknadstrender i syfte att förutsäga framtida mönster och trender. Med andra ord finns det särskilda mönster och trender som kan ge den tekniska näringsidkaren vissa ledtrådar eller signaler, så kallade indikatorer, om framtida marknadsrörelser.
Till exempel ges vissa mönster beskrivande namn, till exempel ”head and shoulders” eller ”cup and handle”. När dessa mönster börjar ta form och känns igen kan den tekniska näringsidkaren fatta investeringsbeslut baserat på det förväntade resultatet av mönstret eller trenden.
10. Buy and Hold-strategi
Ja, även buy-and-hold är en form av market timing! Om man betänker att varje gång man köper aktier, obligationer, värdepappersfonder eller ETF:er väljer tidpunkt och antal aktier eller dollarbelopp, har man tajmat köpet!
Och även om en stor del av buy-and-hold betraktas som passiva investeringar, särskilt när investerare använder sig av en ”set it and forget it”-filosofi med taktik som dollar-cost averaging, så är buy-and-hold fortfarande tajming, även om det är i minsta grad.
Marknadstiming innebär vanligen att en investerare köper och säljer under kortare perioder med avsikt att köpa vid låga priser och sälja vid höga priser, medan buy-and-hold vanligen innebär att man köper med jämna mellanrum, utan att ta liten eller ingen hänsyn till priset, i syfte att hålla sig under långa perioder.
För övrigt kommer buy-and-hold-investeraren att hävda att det för att hålla sig under längre perioder krävs mindre frekventa handelstransaktioner än andra strategier. Därför minimeras handelskostnaderna, vilket kommer att öka investeringsportföljens totala nettoavkastning. Enkelt uttryckt anser buy and hold-investeraren att ”tid på marknaden” är en försiktigare investeringsstil än ”timing av marknaden”.
Ett ord av försiktighet om market timing
Market timing är en investeringsstrategi där investeraren fattar investeringsbeslut, att köpa eller sälja värdepapper, baserat på förutsägelser om framtiden. Men är marknadstiming klokt? Frågan om huruvida market timing är klokt eller inte för investeraren i gemensamma fonder kan besvaras genom att ställa en annan fråga: Är det möjligt att förutsäga framtiden? Det korta svaret är nej. En market timer anser dock att det är möjligt att köpa aktier eller värdepappersfonder till höga priser och sälja till låga priser baserat på sin bedömning av framtida marknad och ekonomisk aktivitet.
De flesta skulle hålla med om att market timing kan vara möjligt under korta perioder, men att det är svårare att konsekvent och noggrant förutsäga rörelser på aktiemarknaden under långa tidsperioder. Man kan förvisso förutsäga framtiden, men det betyder inte att förutsägelserna kommer att slå in. För den genomsnittlige investeraren är en diversifierad portfölj av värdepappersfonder, som innehas på lång sikt, den bästa strategin. Att bygga upp en portfölj av värdepappersfonder tillämpas bäst när investeraren noggrant har övervägt sina investeringsmål (dvs. tidshorisont, finansiella mål) och sin risktolerans (dvs. känslor eller känslor inför aktiemarknadens upp- och nedgångar).
Handlingsförbud: Informationen på den här webbplatsen tillhandahålls endast i diskussionssyfte och bör inte misstolkas som investeringsrådgivning. Under inga omständigheter utgör denna information en rekommendation att köpa eller sälja värdepapper.