Solen som värmer upp vår planet och ger liv åt allt på jorden är en stor gasboll. Dessa gaser är mestadels väte och helium, men solen innehåller också små mängder av flera andra grundämnen, bland annat syre, kol, kväve, magnesium och järn.
I sin kärna bränner solen miljontals ton väte varje sekund i en process som kallas ”kärnfusion”. Fusionen omvandlar väte till helium och frigör otroliga mängder energi i processen. Det är fusionen som skapar värmen och ljusstrålarna som slutligen når jorden.
Hur varmt blir det där du bor under sommaren? Temperaturer över 100° F är vanliga i många delar av USA under sommaren.
Tänk bara på hur varmt det skulle vara om jorden låg närmare solen. På 93 miljoner mils avstånd är jorden precis tillräckligt långt från solen för att vi ska kunna leva bekvämt året runt.
Vad är det hetaste på jorden? Många tänker genast på lava, den heta, smälta sten som ibland rinner ut från vulkaner.
Lava är verkligen mycket het och kan nå temperaturer på 2 200° C eller mer. Men inte ens lava kan mäta sig med solen!
Solens temperatur på ytan (kallad fotosfären) är hela 10 000° F! Det är ungefär fem gånger hetare än den hetaste lavan på jorden. Men fotosfären är inte ens den hetaste delen av solen.
Solens temperatur blir ännu hetare när man rör sig bort från fotosfären – antingen inåt mot kärnan eller utåt mot solens yttersta atmosfäriska lager.
Detta yttersta atmosfäriska lager kallas ”korona”. Koronan är den ljusa halo av ljus som du kan se under en total solförmörkelse.
Den mest avlägsna punkten i koronan från solen kan vara så varm som 3 600 000° F. Det stämmer – 3,6 miljoner grader Fahrenheit. Otroligt nog är koronan inte heller den hetaste delen av solen.
För att komma till den hetaste delen av solen måste man resa hela vägen till dess kärna. I kärnan skapar kärnfusionen temperaturer på cirka 27 000 000° F. En temperatur på 27 miljoner grader Fahrenheit är mer än 12 000 gånger hetare än den hetaste lavan på jorden!
Om kärnan är den hetaste delen av solen, vad är då den kallaste delen? Ibland bryter svala, mörka områden av magnetiska störningar ut på fotosfären.
Vetenskapsmännen kallar dessa områden för ”solfläckar”. Solfläckar tenderar att vara svalare än omgivande områden och är vanligtvis ”bara” ca 6 700° F.