Demokratisk kapitalism och USA
USA anses ofta ha ett demokratiskt kapitalistiskt politiskt-ekonomiskt system. Demokratisk kapitalism, även känd som kapitalistisk demokrati, är ett politiskt, ekonomiskt och socialt system och en ideologi som bygger på ett trepartsarrangemang med en marknadsbaserad ekonomi som till övervägande del bygger på ett demokratiskt styrelseskick. De tre pelarna omfattar ekonomiska incitament genom fria marknader, skattemässigt ansvar och ett liberalt moraliskt-kulturellt system som uppmuntrar pluralism.
I USA ansluter sig både det demokratiska och det republikanska partiet till denna (lilla ”d” och ”r”) demokratiskt-republikanska filosofi. De flesta liberaler och konservativa stöder i allmänhet någon form av demokratisk kapitalism i sin ekonomiska praxis. Ideologin ”demokratisk kapitalism” har funnits sedan medeltiden. Den är fast baserad på liberalismens principer, som inkluderar frihet och jämlikhet. Några av dess tidigaste förespråkare är många av de amerikanska grundlagsfäderna och senare Jeffersonians.
Detta ekonomiska system stöder en kapitalistisk, fri marknadsekonomi som är föremål för kontroll av ett demokratiskt politiskt system som stöds av majoriteten. Det står i kontrast till auktoritär kapitalism genom att det begränsar inflytandet av särskilda intressegrupper, inklusive företagslobbyister, på politiken. Vissa hävdar att USA har blivit mer auktoritärt under de senaste decennierna.
Relationen mellan demokrati och kapitalism
Relationen mellan demokrati och kapitalism är ett omtvistat område i teorin och bland folkliga politiska rörelser. Utvidgningen av allmän rösträtt för vuxna män i 1800-talets Storbritannien skedde parallellt med utvecklingen av industrikapitalismen. Eftersom demokratin blev utbredd samtidigt som kapitalismen har många teoretiker föranletts att hävda ett orsakssamband mellan dem. Under 1900-talet har kapitalismen dock enligt vissa författare också åtföljt en rad olika politiska formationer som skiljer sig från liberala demokratier, däribland fascistiska regimer, absoluta monarkier och enpartistater.
Men medan vissa hävdar att kapitalistisk utveckling leder till uppkomsten av demokrati, bestrider andra detta påstående. Vissa kommentatorer hävdar att även om ekonomisk tillväxt under kapitalismen har lett till demokratisering i det förflutna, kommer den kanske inte att göra det i framtiden. Till exempel har auktoritära regimer kunnat hantera ekonomisk tillväxt utan att göra eftergifter för större politisk frihet. Stater som har mycket kapitalistiska ekonomiska system har blomstrat under auktoritära eller förtryckande politiska system. Exempel:
- Singapore, som upprätthåller en mycket öppen marknadsekonomi och lockar till sig många utländska investeringar, skyddar inte de medborgerliga friheterna såsom yttrande- och yttrandefrihet.
- Den privata (kapitalistiska) sektorn i Folkrepubliken Kina har vuxit exponentiellt och frodats sedan starten, trots att den har en auktoritär regering.
- Augusto Pinochets styre i Chile ledde till ekonomisk tillväxt genom att använda auktoritära medel för att skapa en säker miljö för investeringar och kapitalism.
