Vad är intravenös urografi?

Intravenös urografi (även kallad intravenös pyelografi) är ett röntgenförfarande som används för att bedöma problem i njurar, urinledare, urinblåsa och urinrör. Dessa strukturer utgör dina urinvägar. Uretrarna är rör som går från varje njure till din urinblåsa. Urinröret är röret från din urinblåsa som släpper ut urinen.

Urinvägarna syns inte så bra på vanliga röntgenbilder. Vid intravenös urografi injiceras dock ett kontrastmedel i en ven (”intravenös” injektion). Färgämnet färdas i ditt blodomlopp, koncentreras i dina njurar och skickas ut i urinledarna med den urin som dina njurar producerar.

Färgämnet blockerar röntgenstrålarna så att strukturen i dina njurar, urinledare och urinblåsa syns tydligt som vitt på röntgenbilderna.

Röntgenbilderna som produceras kallas intravenöst urogram (IVU) men kan också kallas intravenöst pyelogram (IVP).

Vad används intravenös urografi till?

Intravenös urografi kan hjälpa till att bedöma en rad olika problem. Till exempel:

• Njursten. En sten i en njure eller i röret som går från en njure till urinblåsan (urinledaren) syns normalt ganska tydligt.
• Urininfektioner. Om du har infektioner i urinblåsan eller njurarna som kommer tillbaka (återkommer) kan en IVU hjälpa till att hitta om du har en blockering eller annan abnormitet i urinvägarna.
• Blod i urinen. Detta kan bero på olika orsaker, till exempel infektion, inflammation och tumörer i njurarna. En IVU kan hjälpa till att klargöra orsaken.
• Obstruktion eller skada på någon del av urinvägarna kan ofta ses på en IVU.

Vilka förberedelser behöver jag göra före intravenös urografi?

• Dina njurar måste kunna filtrera färgämnet. Därför utförs den sällan om du har njursvikt. Före ingreppet kan du behöva ta ett blodprov för att kontrollera att du inte har njursvikt.
• Berätta för din läkare om du har några allergier, särskilt allergi mot kontrastmedel som jod.
• Du kan bli ombedd att inte äta på flera timmar före ingreppet. Detta säkerställer att din tarm (tarmarna) är tömd på mat, vilket gör röntgenbilderna tydligare.
• Du kan få laxermedel som du kan ta en dag eller så före ingreppet. Syftet med detta är att rensa tarmarna, vilket gör röntgenbilderna tydligare.
• Du kan bli ombedd att skriva under en samtyckesblankett för att bekräfta att du förstår proceduren.
• Om du har diabetes och tar ett läkemedel som kallas metformin kan du behöva sluta med metformin i två dagar före proceduren. Detta beror på att kombinationen av metformin och kontrastmedel kan påverka njurarna. (Du bör diskutera detta, och hur du ska hantera din diabetes under denna period, närmare med din läkare.)

Hur görs intravenös urografi

Du kommer att bli ombedd att ha på dig en klänning och ligga på en soffa. Kontrastfärgningsmedel injiceras sedan i en ven i din hand eller arm. Detta kan sticka lite. Färgämnet börjar sedan filtreras genom njurarna till rören som går från varje njure till blåsan (urinledarna).

En serie röntgenbilder tas sedan över din mage (buk), vanligtvis var 5-10:e minut. Du stannar i soffan mellan varje röntgenbild; du kan dock bli ombedd att resa dig för att tömma blåsan innan den sista röntgenbilden tas. Förfarandet tar vanligtvis cirka 30-60 minuter. Vissa bilder kan dock tas flera timmar senare under vissa omständigheter.

Du bör kunna gå hem så snart proceduren är avslutad. Du kan äta normalt direkt efteråt.

Är det några biverkningar eller risker med intravenös urografi?

• När färgen injiceras kan du få en rodnad eller varm känsla och en metallsmak i munnen. Dessa försvinner vanligtvis snabbt.
• En allergisk reaktion på färgämnet förekommer i ett litet antal fall. Symtomen kan vara lindriga – till exempel ett kliande hudutslag och en viss mild svullnad av läpparna. Allvarligare symtom är sällsynta – till exempel andningssvårigheter och kollaps på grund av lågt blodtryck. Det måste betonas att allvarliga reaktioner är sällsynta och den sjukhusavdelning som utför ingreppet kommer att ha tillgång till full återupplivningsutrustning om det skulle behövas.
• Akut njurskada är en sällsynt komplikation.

Några andra punkter om intravenös urografi

• Gravida kvinnor bör om möjligt inte genomgå några röntgenundersökningar, eftersom det finns en liten risk att röntgenstrålar kan orsaka en abnormitet hos det ofödda barnet. Därför frågar man kvinnor innan de får en röntgenundersökning om de är eller kan vara gravida.
• Intravenös urografi görs inte lika ofta som tidigare. Detta beror på att andra skanningstekniker har utvecklats. Vissa njurproblem bedöms nu oftare med tekniker som ultraljudsundersökning, datortomografi och magnetröntgen.