Rsakerna till panikattacker kan variera från ångestkänslighet till miljöfaktorer. Oavsett vad utlösaren kan vara är det klokt att söka professionell hjälp eftersom episoderna kan påverka även den fysiska hälsan.
Roshan satt i en taxi när han plötsligt kände en tung våg av rädsla. För ett ögonblick trodde 34-åringen att han skulle få en hjärtattack. Han kände hur hans andning blev ytlig och han bad snabbt chauffören att köra honom till ett sjukhus. När han kom fram fann han sig oförmögen att röra sig och hjärtat bultade.
Hur som helst blev han förvånad när läkarna berättade för honom att det han hade drabbats av var en panikattack. Bortsett från en höjning av blodtrycket var hans hjärta okej. Roshan hade aldrig haft en panikattack tidigare och ännu viktigare var att han inte visste vad som orsakade den. Men upplevelsen gjorde honom livrädd för att sitta i taxibilar. Hans nästa panikattack kom efter en månad när han arbetade på kontoret. Roshan började bli mer och mer medveten om det och började undvika att gå ut offentligt av rädsla för att få en inför folk.
”Den största effekten av panikattacker eller panikstörningar är rädslan för det okända. Oftast vet patienterna inte vad utlösaren är och för att undvika ”pinsamheten” börjar de skära bort sitt sociala liv”, säger dr Roshni Singh, allmänläkare och rådgivare från Indore. Medan de flesta människor inte får mer än en eller två panikattacker får vissa personer det ofta. ”Det är nästan som en catch-22-situation, panikattacken skapar rädsla för att du ska få den igen, och ibland gör det att frekvensen blir ännu större”, säger hon.
VARFÖR MIG?
Det finns många anledningar till varför människor kan få panikattacker. ”Ett personlighetsdrag, ’neuroticism’ (negativ affektivitet, det vill säga benägenhet att uppleva negativa känslor), är en hög riskfaktor för uppkomsten av panikattacker. Personer som har höga nivåer av ’ångestkänslighet’ är också mer benägna att utveckla panikattacker. Höga nivåer av ångestkänslighet förutsäger utveckling av panikattacker under en stressig period. Ångestkänslighet är en egenskapsliknande övertygelse om att vissa kroppsliga symtom skulle få skadliga konsekvenser, säger Dr Aarushi Dewan, klinisk psykolog vid Aakash Healthcare Super Speciality Hospital i New Delhi.
En ökad aktivitet i amygdala i framhjärnan spelar en central roll vid panikattacker. ”Miljöfaktorer kan också orsaka panikattacker som interpersonella stressfaktorer: dödsfall i familjen, någon traumatisk upplevelse, en stor livsförändring eller stressfaktorer relaterade till fysiskt välbefinnande”, tillägger hon. En panikattack försätter kroppen i ett ”kamp- eller flyktläge”. Även om du kanske inte är i fara agerar därför kroppens adrenalin som gör att du känner dig stressad, men inte i rörelse.
”Jag kände ärligt talat att jag höll på att dö”, säger Roshan. På uppmaning av sina vänner och sin familj bestämde han sig för att söka hjälp. ”För patienter med lindriga symtom kan det räcka med enbart psykoterapi. Hos patienter med måttliga till svåra symtom krävs i allmänhet en kombination av både terapi och medicinering”, säger dr Manish Jain, konsult inom psykiatri vid BLK Super Speciality Hospital i New Delhi. Jain rekommenderar att man söker hjälp, särskilt eftersom det kan påverka den fysiska hälsan också. ”Patienter med redan existerande lungsjukdomar (astma, KOL, säsongsbunden astma), GERD (sura uppstötningar), högt blodtryck och diabetes mellitus kan se sina fysiska sjukdomar förvärras om de har samtidig panikstörning. Om och tills panikstörningen behandlas kan det hända att den fysiska sjukdomen inte reagerar på behandlingen på ett adekvat sätt”, säger han.
SYMPTOMER
– Palpitation och ökad hjärtfrekvens
– Känsla av kvävning
– Skakningar eller skakningar
– Andnöd eller känsla av att vara kvävd
– Bröstkänsla
– Illamående eller bukbesvär
– Känsla av att vara yr, ostadig, svimning
– Frysningar eller värmekänslor
– Överdriven rädsla för döden
– Överdriven svettning
– Rädsla för att förlora kontrollen eller ”bli galen”
– Parestesier (domningar eller stickande känslor)
– Derealisering (känslor av overklighet) eller depersonalisering (att vara avskild från sig själv)
TALKA OM DET
De flesta människor skäms för att prata om det. Som Reena Kapoor, som driver sitt eget nystartade företag. ”När du har människor som arbetar för dig känner du att något som en panikattack skulle få dig att verka svag.” Men så är inte fallet. Panikattacker har inget att göra med att känna sig svag eller stark. Dessutom kan en vän eller en jämnårig till och med hjälpa till att minska symptomen.
”Om en person åtföljs av en trygg person när han eller hon genomgår en panikattack är det troligt att personen uppvisar minskad ångest, sänkt fysiologisk upphetsning i förhållande till en person som är ensam”, säger Dewan. ”Vännerna eller jämnåriga bör se till att patienten inte lämnas ensam utan åtföljs av någon hela tiden. Att få en person mitt under attacken att fokusera på sin andning, flytta honom eller henne till ett lugnt område med bättre lufttillgång, ge honom eller henne en mild huvud- och handmassage och betona att han eller hon är säker skulle visa sig vara mycket fördelaktigt för patienten.”
Särskilt viktigt är att människor som lider av panikångeststörningar vet att det går att bota. ”Kognitiv beteendeterapi, avslappningstekniker och medicinering kan hjälpa långt”, säger hon.
SUPPORT MATTERS
När han/hon genomgår en panikattack, om han/hon åtföljs av en trygg person, är det troligt att han/hon uppvisar minskad ångest, sänkt fysiologisk upphetsning jämfört med någon som är ensam. Aakashs Dewan säger: ”Vänner eller jämnåriga kan se till att patienten inte lämnas ensam. Vännen kan be patienten att fokusera på sin andning, flytta personen till ett lugnt område med bättre lufttillgång, ge en mild huvud- och handmassage och betona att han/hon är säker. Detta kan visa sig vara mycket fördelaktigt för patienten”
.