För att undvika att föra sjukdomen vidare till andra bör en person med kikhosta hålla sig borta från arbete, skola, förskola eller barnomsorg tills han eller hon har fått minst fem dagar av sin antibiotikakur, eller till 21 dagar efter det första tecknet på hosta, eller till 14 dagar efter det att de svåra hostattackerna började.

Om personer som har haft nära kontakt med en smittsam person inte är fullt vaccinerade kan de behöva hålla sig borta från platser där det finns små barn eller gravida kvinnor. Din läkare kan ge råd om detta.

Alla som har varit i nära kontakt med en smittsam person bör hålla ett vaksamt öga på sin egen hälsa. Om de utvecklar tecken på tidig kikhosta under de tre veckorna efter exponeringen bör de omedelbart avlägsna sig från nära kontakt med andra tills de har träffat en läkare och nämna för läkaren om kontakten med kikhosta. Personen bör inte återgå till arbetet förrän den inte längre är smittsam; eller en annan orsak till sjukdomen har bekräftats.

Personer som besöker en läkare i samband med kikhosta bör informera personalen antingen före besöket eller omedelbart vid ankomsten så att lämpliga smittskyddsåtgärder kan vidtas.

Vaccinering:

Vaccinering är det mest effektiva sättet att kontrollera kikhosta. I Australien finns kikhostavaccinet endast tillgängligt i kombination med difteri och stelkramp. Dessutom ges kikhosta/tetanus/ difteri-vaccinet för barn som en injektion i kombination med andra barnvacciner som polio, hepatit B och Haemophilus influenzae typ b.

För att säkerställa ett fullgott skydd vid rätt tidpunkt är det viktigt att alla vaccindoser ges vid de rekommenderade tidpunkterna. Uppfångningsvaccinationer kan och bör ges om vaccinerna av någon anledning är försenade.

Vaccination mot kikhosta rekommenderas som en del av schemat för det nationella vaccinationsprogrammet och vaccinet finansieras för:

• Spädbarn vid 2 månaders ålder (vaccin som ska ges vid 2 månader kan ges från 6 veckor), 4 månader och 6 månader)
• Barn vid 18 månaders ålder
• Barn vid 4 års ålder (vaccin som ska ges vid 4 år kan ges från 3 år och 6 månader)
• År 7 studenternas booster-dos, som vanligen ges i skolvaccinationsprogrammet.

Kikhostavaccination rekommenderas också för kvinnor mellan 20 och 32 veckor av varje graviditet, och denna dos finansieras som en del av det nationella vaccinationsprogrammet. Att öka moderns immunitet skyddar också det nyfödda barnet tills det är tillräckligt gammalt för att vaccineras vid 6 veckors ålder.

Kvinnor som inte vaccineras under sin graviditet och som inte har fått en dos kikhostavaccin under de senaste 10 åren bör överväga att vaccinera sig så snart som möjligt efter förlossningen för att minska risken för att få kikhosta och föra den vidare till det nyfödda barnet; denna dos kommer dock inte att finansieras.

En boosterdos rekommenderas också – men finansieras inte för alla vuxna som vill minska smittorisken och som inte har fått en kikhosta boosterdos under de senaste 10 åren. Vaccination är särskilt viktigt för personer som lever med eller tar hand om spädbarn under 6 månader, t.ex. pappor och mor- och farföräldrar. Vaccinet bör ges minst 2 veckor före kontakt med spädbarnet.

Vuxna som arbetar med spädbarn och småbarn under 4 år och all hälso- och sjukvårdspersonal bör få en dos kikhostavaccin. En boosterdos rekommenderas vart tionde år.

Som alla mediciner kan vacciner ha biverkningar. De flesta biverkningarna är lindriga, varar en kort tid och leder inte till några långsiktiga problem. Möjliga biverkningar av kikhostavaccin kan vara feber, rodnad och ömhet eller svullnad där injektionen gavs, illamående, huvudvärk, trötthet och muskelvärk. Allvarligare biverkningar är ytterst sällsynta men kan inkludera allvarliga allergiska reaktioner. Kontakta din vaccinatör om du eller ditt barn får en reaktion efter vaccinationen som du anser vara allvarlig eller oväntad.