En 63-årig kvinna kommer till akutmottagningen med en tre dagar lång historia av buksmärta, illamående och obstipation. Smärtan är lokaliserad i vänster nedre kvadrant och är skarp, konstant och icke strålande. Hon har inte haft någon tarmrörelse eller flatus på 4 dagar och har inte haft diarré, frossa, kräkningar eller viktnedgång på senare tid.

En liknande episod inträffade 2 år tidigare. Koloskopiresultaten vid den tidpunkten var normala. Patienten har Crohns sjukdom och hypotyreos. I hennes anamnes ingår en total abdominell hysterektomi och ryggkirurgi. Hon tar levotyroxin.

Patientens temperatur är 38,3°C (101°F). Livstecken är stabila. Abdomen är icke distanserad med aktiva tarmljud i alla kvadranter. Den vänstra nedre kvadranten är öm, men inga vakter, återfall eller massor noteras. Digital rektalundersökning visar brun avföring som är negativ för blod.

Vita blodkroppar är 24 000/µL (normalt 5000 till 10 000/µL), med 89 % neutrofiler. Serumelektrolytnivåer och resultat av njur- och leverfunktionstester samt ett koagulationstest är normala.

Plana röntgenbilder av buken avslöjar ett ospecifikt tarmgasmönster med spridda luft-vätskenivåer och fleboliter i nedre delen av bäckenet. En datortomografi av buken och bäckenet visar en mjukdelsmassa med ett excentriskt placerat fettområde (stranding) i det nedåtgående kolonet (figur 1). Bilder från ett Gastrografin-ema visar på en möjlig intussusception i colon sigmoideum. Flexibel sigmoidoskopi avslöjar en lesion som blockerar lumen vid mjältflexuren (figur 2).

Anamnesen, laboratorieresultaten och röntgenfynden tyder på intussusception. Eftersom intussusception kan leda till ischemi, perforation och peritonit krävs omedelbar operation. Man kan försöka reducera intussusceptionen med ett luft-, vatten- eller Gastrografin-ema hos barn. Denna metod kan dock leda till tarmperforation hos äldre patienter och rekommenderas inte för vuxna.

En block kirurgisk resektion väljs på grund av den lesion som ses på CT och flexibel sigmoidoskopi. Explorativ laparotomi identifierar en hård massa i colon sigmoideum utan tecken på striktur eller intussusception. Den patologiska utvärderingen av den resecerade sektionen visar ett fekalom och inga tecken på malignitet (figur 3). Patienten skrivs ut cirka 5 dagar efter operationen. Vid uppföljning 6 månader senare är hon helt symtomfri.

Fekalom: Hos en patient som har ett fekalom ökar ansamlingen av avföring i volym och densitet tills den liknar en tumör i buken. Vanligtvis är fekalom lokaliserade i rektosigmoidregionen och är röntgentäta med koncentriska lager av förkalkning.1 Äldre, försvagade personer som har kronisk förstoppning drabbas ofta.2 Alla tillstånd eller mediciner som bidrar till fekal impaktion kan leda till utveckling av ett fekalom. Som hos den här patienten kan ett fekalom orsaka ospecifika symtom och kan förväxlas med en annan sjukdomsprocess, t.ex. intussusception, mekanisk tarmobstruktion, ulcussjukdom och vaskulär ocklusion.

Patienterna kan klaga på buksmärta, anorexi, illamående, kräkningar och inkontinens. Vid undersökning kan en palpabel avföringsmassa, abdominal ömhet eller distension noteras.

Plain abdominalröntgenbilder avslöjar vanligen avföring i en dilaterad kolon. Ofta krävs ett kontrastema för att definiera obstruktionens art.3 En datortomografi och koloskopi kan också hjälpa till med diagnosen.

Komplikationer av ett fekalom är bland annat tarmobstruktion, falsk diarré, stercoralsulceration, spontan perforation av tjocktarmen, obstruktion av urinvägarna och hydronefrosis.4

De flesta fekala impakterier evakueras framgångsrikt med konservativa metoder, såsom lavemang, laxermedel och digital evakuering. Kirurgi kan krävas för att avlägsna ett fekalom när konservativa åtgärder har misslyckats. Begränsade resektioner är ofta tillräckliga; mer omfattande resektioner kan vara nödvändiga när det finns en total tröghet i kolonin.5 Ett ingrepp i rätt tid kan ge en definitiv diagnos och förhindra allvarliga komplikationer, t.ex. stercoral perforation.1

Rajagopal A, Martin J. Giant fecaloma with idiopathic sigmoid megacolon: report of a case and review of the literature.

Dis Colon Rectum.

2002;45: 833-835.

Fagelman D, Warhit JM, Reiter JD, Geiss AC. CT-diagnostik av fekalom.

J Comput Assist Tomogr.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.