Alla levande varelser (växter, djur, bakterier etc.) behöver energi för att leva, och alla levande varelser får den energin från föda. Maten ger energi i form av kemisk energi. Men vi lärde oss att den energi som lagras i maten måste omvandlas till en form av energi som organismerna använder för att leva. Den måste omvandlas till energi av organismen genom en process som kallas andning. Energin används av organismen för att utföra metabolisk aktivitet (allt det som cellerna gör för att hålla dig vid liv).
Näringskedjan: En näringskedja är en överföring av energi från en organism till en annan. Pilarna pekar på den organism som tar emot energin. Dessa pilar kallas för strängar.
Producenter: Producenter (även kallade autotrofer) är organismer som tillverkar sin egen mat. Vissa, men inte alla, organismer tillverkar sin egen mat med hjälp av en process som kallas fotosyntes. De använder solens energi för att kombinera koldioxid (CO2) och vatten till ett livsmedel som kallas glukos. Växter, alger och vissa typer av bakterier (cyanobakterier) producerar sin egen mat på detta sätt. Till producenterna hör också vissa typer av bakterier som använder kemisk energi (i stället för solen) för att göra sin egen mat. Dessa bakterier lever nära undervattensvulkaner som ligger så djupt i havet att inget solljus kan tränga igenom och de lever i totalt mörker. Men vulkanerna släpper ut kemikalier som bakterierna kan använda för att göra sin egen mat.
Konsumenter: Konsumenter (även kallade heterotrofer) är organismer som får sin föda genom att konsumera andra organismer. Även om alla organismer behöver mat för att få energi har många organismer inte anpassningar (t.ex. munnar, näbbar, tänder) för att kunna äta. Vissa organismer konsumerar genom att absorbera föda (t.ex. svampar och bakterier) på samma sätt som en svamp absorberar vatten. Vissa organismer konsumerar genom att äta med hjälp av särskilda anpassningar, t.ex. en mun (och ibland tänder eller näbbar) eller en proboscis. Alla organismer som ”äter” är alltså konsumenter, men inte alla konsumenter ”äter”.
Organismer som konsumerar producenter kallas primära konsumenter. Organismer som konsumerar primära konsumenter kallas sekundära konsumenter. Organismer som konsumerar sekundärkonsumenter kallas tertiärkonsumenter, medan organismer som konsumerar tertiärkonsumenter kallas kvartärkonsumenter och så vidare.
Trofisk nivå: Den högsta positionen som en organism intar i en näringskedja.
Dekompositörer: Nedbrytare: Nedbrytare är naturens återvinnare av ”skräp”! De är en särskild grupp organismer som får sin föda genom att konsumera döda eller ruttnande organismer och bryter ner dem till mindre molekyler som kallas ”näringsämnen”. En del av dessa näringsämnen hamnar i marken och löses upp i vatten där de kan tas upp av växter genom deras rötter eller av svampar genom deras rotliknande mycelium. Nedbrytare kan vara svampar, bakterier, insekter och små djur som t.ex. krabbor.

  • Nedbrytare som har munnar kallas också för detritivorer. Exempel på detta är maskar, krabbor och flugmaskar (äckligt!)
  • Dekompositörer som inte har munnar att äta med bryter ner eller smälter döda organismer med hjälp av speciella enzymer och absorberar sedan näringsämnena (som en svamp absorberar vatten). Några exempel på dessa nedbrytare är svampar och bakterier.
  • Skadegörare kan vara primära, sekundära och tertiära konsumenter beroende på vilken nivå i den trofiska pyramiden de konsumerar på. En mask som äter en död växt är en primärkonsument, medan en flugmask som äter ett dött rådjur är en sekundärkonsument. På den trofiska pyramiden har vi alltså en särskild plats där vi placerar de nedbrytande organismerna. Det finns en illustration längst ner på sidan för att visa dig.

Organismer som äter….
Alla organismer som äter är konsumenter, men alla konsumenter äter inte eftersom de inte har särskilda anpassningar (som munnar, tänder, näbbar, proboscis etc.) för att äta med. ”Vore” betyder ”äta”. Vi använder särskilda termer för organismer som äter. Svampar och många bakterier är konsumenter men de absorberar sin mat utan mun
Herbivor: Organismer som äter växter kallas inte bara för primära konsumenter. De kallas också herbivorer (herb = växt, vore = äta) Kor och hjortar är herbivorer, liksom många insekter.
Karnivorer: Carnivorer är en typ av konsument som äter kött (carne = kött, vore = äta). Ugglor är köttätare eftersom de äter gnagare och fåglar. Vissa insekter är köttätare. Om en köttätare äter en växtätare kallas den också för en sekundär konsument. Beroende på vilken organism den äter kan en köttätare också vara en sekundär, tertiär, kvartär (och så vidare) konsument. Om du tittar på illustrationen av näringskedjan ovan ser du att både ugglor och spovar är köttätare. Eftersom ugglan äter spindeln är detta ett exempel på en tertiär konsument som äter en sekundär konsument.
Omnivorer: Organismer som äter både producenter och konsumenter kallas allätare. Människor är allätare, liksom råttor, tvättbjörnar, höns & skunkar. Så… är en allätare en primär, sekundär eller tertiär konsument? Tja, det beror på vad den äter. Om den äter gräs är den en primärkonsument. Men när den äter en kanin är den en sekundärkonsument. Och när den äter en lax (som äter insekter och kräftdjur) är den en tertiär eller till och med kvartär konsument. Men vi rangordnar dem på deras högsta konsumtionsnivå. Så ett rådjur kommer alltid att vara en primärkonsument, och en uggla kan vara så hög som en konsument på femte nivån.
Detritivorer: är en speciell typ av nedbrytare som äter döda eller ruttnande organismer. Detritivorer (detrit = slita ner i bitar, vore = äta; har munnar och äter döda bitar av växter och djur. Alla detritivorer är nedbrytare eftersom de båda äter döda organismer. Men alla nedbrytare är inte detritivorer. Några exempel är maskar, krabbor och vissa insekter (pillerbaggar, tusenfotingar).
Scavengers, liksom decomposers, konsumerar (och äter vanligtvis) döda organismer. Men till skillnad från nedbrytare äter asätare stora mängder och bryter inte ner maten till små molekyler som kallas näringsämnen, vilket nedbrytare gör. Typiska exempel på asätare är tvättbjörnar, gamar, isbjörnar och hyenor.
Håll dig i minnet: Varje konsument i näringskedjan får sin energi i form av mat genom att konsumera en annan organism – utom producenter, som tillverkar sin egen mat.
När du ritar en näringskedja börjar du alltså alltid med en producent. Utan producenterna skulle det inte finnas någon mat att föra vidare till konsumenterna. Glöm inte att pilarna ska peka mot den organism som konsumerar eftersom energin överförs till den organismen. Se bilden ovan för ett exempel.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.