En god hälsa beror inte bara på bra mat utan också på bra matsmältning och absorption. Utan god matsmältning och absorption kan de hälsobringande näringsämnena i vår mat inte utnyttjas optimalt av kroppen. Innan vi kan börja uppskatta matens näringsmässiga egenskaper måste vi därför först uppskatta och förstå de organ i kroppen som är involverade i matsmältningen och själva matsmältningsprocessen.

Förtäringsorganen

Förtäringskanalen är ett rullat rör som är ungefär trettio meter långt och som passerar genom mitten av kroppen. Den sträcker sig från munnen till anus och omfattar munnen, matstrupen, magsäcken, tunntarmen och tjocktarmen eller tjocktarmen. Matsmältningskanalen utgör tillsammans med sina tillbehörsorgan, levern, gallblåsan och bukspottkörteln, matsmältningskanalen. Syftet med matsmältningskanalen är att utföra kemisk och mekanisk matsmältning, absorption, lagring av avfall och utsöndring.

Matspjälkningsprocessen

Matspjälkning är en serie fysikaliska och kemiska förändringar genom vilka föda som tas in i kroppen genomgår hydrolys (tillsats av vatten) och bryts ner som en förberedelse för absorption från matsmältningskanalen till blodomloppet. Matsmältningen sker i matsmältningskanalen. I den övre delen av kanalen sker den mekaniska matsmältningen genom att maten tuggas och mals till mindre bitar, som sedan skjuts vidare i matsmältningskanalen. Vid lämpliga tillfällen blandas maten med matsmältningssaft som orsakar kemiska förändringar som bryter ner maten till mindre absorberbara föreningar. I kanalens nedre ände lagras avfallsprodukter som periodvis elimineras från kroppen.

Varför får doften av vissa livsmedel min mun att vattnas?

När hjärnan uppfattar mat signalerar den till matsmältningssystemet att mat är på väg. Lukten, smaken och ibland till och med tanken på mat utlöser de tre paren spottkörtlar att producera saliv. Dessa körtlar finns under tungan (sublingual), under käken (submandibular) och framför öronen (parotid). Spottet fungerar som ett fuktmedel. Den fuktar och smörjer maten och gör den lättare att svälja. Den innehåller också det kolhydratklyvande matsmältningsenzymet amylas. En genomsnittlig person utsöndrar upp till tre liter saliv per dag.

Hur rör sig maten genom matsmältningskanalen?

Muskelkraft, inte gravitation, förflyttar maten genom matsmältningskanalen. Väggen i detta rör innehåller två lager av muskler. En uppsättning, det cirkulära muskelskiktet, omsluter röret, medan den andra, det longitudinella skiktet, löper på längden längs röret. När mat sväljs stimuleras musklerna, vilket orsakar peristaltik, vågor av muskelsammandragningar. Peristalsisvågorna förflyttar snabbt maten till magsäcken. Dessa vågor fortsätter tills matstrupen är tömd på mat.

Finns det mesta av matsmältningen i magsäcken?

Och även om vi tenderar att tänka på magsäcken som matsmältningens centrum, så sker mycket lite kemisk matsmältning faktiskt där. I stället fungerar magsäcken som en inre mixer som mekaniskt bearbetar maten så att näringsämnena kan utvinnas. Denna process kallas mekanisk matsmältning. Magsäcken kör maten och blandar den med magsaften för att bilda ett mjölkaktigt färgat material som kallas chyme. Ungefär var trettionde sekund sprutar peristaltiska vågor ut några milliliter chyme i tunntarmen.

Hur lång tid tar det för magsäcken att tömma sig efter en måltid?

Magsäcken tar mellan två och fyra timmar på sig att tömma sig, beroende på hur mycket som äts och vad som finns i måltiden. Måltider som är rika på fibrer tar längre tid att lämna magen än måltider som är fulla av fiberfattiga raffinerade livsmedel. Fiberrika måltider sägs ”fördröja magsäckstömningen”. Denna egenskap är särskilt viktig för personer som lider av diabetes och hypoglykemi eftersom den fördröjer hastigheten med vilken glukos absorberas från en måltid, vilket reglerar insulinfrisättningen och förhindrar plötsliga dippar i blodglukosnivåerna.

Vad är magsaft?

Magsaft är en mycket sur blandning av saltsyra, enzymer och slem som påbörjar den kemiska matsmältningen och steriliserar magen. Den utsöndras av körtlar som ligger i den mellersta delen av magsäcken och som i genomsnitt utsöndrar 2 000 till 2 500 ml (vilket motsvarar 8,5 -10,5 koppar) magsaft per dag. De viktigaste matsmältningsenzymerna som finns i magsaften är det proteolytiska enzymet pepsin, som påbörjar proteinsmältningen, och lipas, som hydrolyserar fetter. Magsaft innehåller också intrinsisk faktor, en förening som är nödvändig för att vitamin B-12 ska kunna absorberas i tarmen.

Var smälts maten?

Och även om en del av matsmältningen börjar i magsäcken, sker den största delen av matsmältningen och absorptionen i tunntarmen. Tunntarmen har till uppgift att avsluta matsmältningen och absorbera näringsämnen. Eftersom de näringsämnen som frigörs genom matsmältningen absorberas genom tarmens slemhinna, är det så att ju större tarmyta desto större mängd näringsämnen absorberas. Tarmens slemhinna har en mycket större yta genom ett genialt system av veck, villi och mikrovilli. Tunntarmens slemhinna är ordnad i veck som är täckta av fingerliknande utsprång som kallas villi. Villi är i sin tur täckta av mikrovilli, som ibland kallas borstkanten. De flesta av de matsmältningsenzymer som finns i tunntarmen finns på borstkanten. Dessa enzymer avslutar matsmältningsprocessen. De frigjorda näringsämnena passerar sedan genom villornas väggar och in i deras nätverk av fina kapillärer, vener och artärer, som leder till blodomloppet och levern.

Hur stor är tunntarmen?

Tunntarmen är en tum i diameter och ligger hoprullad i bukhålan. Tarmspiralen skulle vara ungefär tjugo två fot lång om den rullades ut. Denna storlek är dock bedrägligt liten, eftersom veck, villi och mikrovilli ökar tarmens yta till 250 kvadratmeter, ungefär lika stor som en tennisbana. Eftersom näringsämnen endast kan absorberas genom tarmslemhinnan, är det så att ju större ytan är, desto mer näringsämnen absorberas.

Vad är tolvfingertarmen?

De första tio tummarna av tunntarmen kröker sig till en bakåtvänd C-form. Detta är tolvfingertarmen. Var trettionde sekund sprutar peristaltiska vågor i magsäcken en liten mängd chyme in i tolvfingertarmen. När tolvfingertarmen upptäcker närvaron av det sura syrehaltiga symmetrin släpper den ut natriumbikarbonat för att neutralisera det. Detta är nödvändigt eftersom tarmens enzymer inte fungerar i en sur miljö. När tolvfingertarmen upptäcker förekomsten av fett i chymet frigör den galla, som produceras i levern och lagras i gallblåsan. Gallan fungerar som ett tvättmedel och bildar miceller som omger fettet och gör det tillfälligt vattenlösligt. När micellerna närmar sig borstgränsen frigörs fettet så att det kan passera genom cellmembranet och absorberas. Bukspottkörteln frigör också enzymer som delar upp kolhydrater, proteiner och de av gallan emulgerade fetterna. Det mesta av matsmältningen avslutas i tolvfingertarmen. Resten av tunntarmen, jejunum och ileum, ägnar sig åt absorption.

Vad händer i jejunum och ileum?

Efter tolvfingertarmen vrider sig tunntarmen abrupt framåt och nedåt och blir jejunum. Det är här som de sista stegen i matsmältningen sker och där absorptionen avslutas. Inom trettio minuter efter det att syre har nått tunntarmen är det mesta av näringsabsorptionen avslutad. Peristaltiska vågor förflyttar chymet mot den ileocekaliska klaffen i slutet av tunntarmen med en hastighet av en centimeter per minut. Hela resan av en måltid genom tunntarmen tar mellan tre och tio timmar.

Vad är tjocktarmens funktion?

Tunntarmen är huvudsakligen ansvarig för absorption av vatten och elektrolyter, lagring av avfall och utsöndring. Tjocktarmen är ungefär två och en halv tum i diameter med en längd på fem till sex fot. Detta gör tjocktarmen bredare i diameter men mycket kortare i längd än tunntarmen. När avföringsmaterialet rör sig genom tjocktarmen absorberas vatten och avföringen blir successivt torrare. Ungefär 95 procent av det vatten och natrium som kommer in i tjocktarmen varje dag återabsorberas. De sista åtta centimetrarna av tjocktarmen kallas rektum, som slutar med analkanalen. Avföring sker via anus.

Vilken annan funktion har tjocktarmen?

Dockan fungerar också som en trädgård för bakterier, och över 6 000 olika arter eller stammar av bakterier lever där. De vanligaste bakterierna är Bacteroides, Bifidobacterium, Fusobacterium, Clostridium, Peptococcus och Peptostreptococcus. Vissa av dessa bakterier hjälper kroppen genom att utsöndra K-vitamin, som är viktigt för att blodet ska koagulera ordentligt. Kostfibrer är en viktig näringskälla för dessa mikroorganismer. De kan smälta mycket av de lösliga fibrer som når tjocktarmen och sedan fermentera nedbrytningsprodukterna till kemikalier som kallas kortkedjiga fettsyror (SCFA). Dessa föreningar absorberas sedan i blodomloppet och färdas till levern och andra kroppsorgan. Dessa fermentationsprodukter kan skydda mot cancer och hjärtsjukdomar och vara användbara vid behandling av diabetes och fetma.

Hur är levern inblandad i matsmältningen?

Levern är den största körteln i kroppen och ett av de viktigaste organen. Näringsrikt blod som lämnar tarmarna måste först passera genom levern. Här avgiftas giftiga ämnen, som antingen bildas i tjocktarmen eller som vi får i oss genom maten och vattnet. Levercellerna tar också bort från blodet och lagrar överskott av järn och vitamin A, B-12 och D samt utsöndrar gallan som används för att emulgera fetter. Gallan lagras i ett päronformat organ som kallas gallblåsan tills den behövs. Vid behov drar gallblåsan ihop sig och gallan sprutas ut i tolvfingertarmen.

Vad är bukspottkörteln?

Pankreas är en grårosa körtel som utsöndrar matsmältningsenzymer som släpps ut i tolvfingertarmen. Det är också det organ som utsöndrar insulin, ett av de hormoner som är viktigast för kolhydratmetabolismen.

Var sker matsmältningen?

Desmältningen sker när och var maten kommer i kontakt med matsmältningsenzymer. Spottkörtlar vid basen av tungan utsöndrar enzymer som påbörjar matsmältningen av kolhydrater. Enzymer som utsöndras av magsäckens slemhinna är inblandade i matsmältningen av protein, fett och mjölk. Enzymer som utsöndras av bukspottkörteln sprutas in i tolvfingertarmen, där matsmältningen av fett, protein och kolhydrater fortsätter. Den sista platsen för matsmältningen sker i tunntarmens borstkant, där den sista delen av fett-, protein- och kolhydratspjälkningen sker. Det finns inga matsmältningsenzymer i tjocktarmen. All matsmältning och det mesta av absorptionen är avslutad när maten lämnar tunntarmen.

Vad är enzymer?

Enzymer är en speciell typ av protein som påskyndar (katalyserar) biologiska reaktioner som annars skulle ske mycket långsamt. Matsmältningsenzymer är enzymer som bryter ner större matmolekyler till mindre molekyler som kan absorberas av kroppen. De benämns genom att lägga till suffixet ”ase” till det substrat de smälter. Amylaser (amyl=stärkelse) bryter ner komplexa kolhydrater (stärkelse) till ingående sockerarter, proteaser bryter ner protein till aminosyror och lipaser bryter ner lipider till fettsyror.