Hjärnstammen förbinder i huvudsak hjärnan med resten av kroppen genom att förena hjärnan med lillhjärnan och ryggmärgen. Den mest kaudala strukturen, som kommunicerar direkt med ryggmärgen, är medulla oblongata.

Anatomi av märgen

FIGUR 1 Wikimedia Commons

Kranialnerver 1 2

Varje av de tre delarna av hjärnstammen fungerar som utgångspunkter för specifika kranialnerver (CN). (En detaljerad behandling av de 12 kranialnerverna finns i deras särskilda avsnitt). Att lära sig vilka kranialnerver som är associerade med varje struktur i hjärnstammen är av största vikt för att bestämma den allmänna platsen för skadan. Denna kunskap kommer att hjälpa dig att förutsäga och göra testresultat begripliga, samt indikera när dina testresultat kan behöva upprepas (dvs. om dina resultat inte är begripliga); mer om detta nedan.

De kranialnerver som är associerade med märgen är:

• CN IX – den glossopharyngeala nerven
• CN X – vagusnerven
• CN XI – den spinala accessoriska nerven
• CN XII – hypoglossusnerven

Som en kort genomgång är CN IX (glossopharyngeal) viktig för sväljning, tal och smak; CN X (vagus) är också involverad i muskulaturen för sväljning och tal samt för att sänka hjärtfrekvensen och sammandragning av slät visceralmuskulatur. CN XI (spinal accessorisk) innerverar sternokleidomastoid- och trapeziusmuskulaturen (nacken respektive ryggen), och CN XII (hypoglossus) innerverar alla tungmuskler utom en.

Blodförsörjning1 2

FIGUR 2 Wikimedia Commons

Medulla oblongata får syresatt blod från grenarna av arteria vertebralis och arteria basilaris. För en detaljerad beskrivning av dessa kärl och resten av den bakre cirkulationen, se avsnittet om kärlsystemet. Medulla kan delas in i tre huvudsakliga ”zoner” av bevattning, och eftersom dessa zoner innehåller specifika strukturer och får blod från specifika kärl, kommer det att vara till stor hjälp för dig att bli bekant med dessa områden när du ska identifiera vilka blodkärl/medullära strukturer som kan påverkas av en kärlhändelse.

Den främre zonen. De viktigaste strukturerna i den främre zonen är pyramiderna, den mediala longitudinella fasciculus (MLF), de inre bågformiga fibrerna och/eller det mediala lemniscus och CN XII.1 Den kaudala blodtillförseln (nära ryggmärgen) kommer från den främre ryggmärgsartären. Den rostrala försörjningen (övre märgen) kommer från arteria vertebralis och arteria basilaris.

Den laterala zonen. Denna zon innehåller ”den tvetydiga kärnan i CN X, de utgående fibrerna i CN IX och X, delar av den spinala kärnan och trakten av CN V, den ventrala delen av den nedre cerebellära pedunkeln, de spinothalamiska trakterna, de nedåtgående autonoma trakterna och den nedre olivarkärnan”.1 Den laterala zonen försörjs kaudalt via de vertebrala artärerna och den bakre nedre cerebellära artären (PICA). Rostralt kommer blodflödet från arteria basilaris och arteria cerebellaris anterior inferior (AICA).

Den bakre zonen. Strukturerna i den bakre zonen omfattar bland annat följande: ”de bakre vita pelarna och deras kärnor (gracilis och cuneatus), den kaudala delen av de vestibulära kärnorna, den dorsala motoriska kärnan i CN X, nucleus och tractus solitarius, den nedre cerebellära pedunkeln samt CN V:s spinalkärna och tractus spinal”.1 Huvuddelen av blodtillförseln till den bakre zonen kommer från de bakre spinalartärerna.

Medullans funktion

Ferre oberoende studier av de särskilda strukturer som är förknippade med de olika medullära zonerna kommer att avslöja medullans funktioner i detalj. En del av dessa strukturer behandlas på denna webbplats, men många av dem inte. I ett försök att hålla detta avsnitt så fokuserat på balans som möjligt är följande en allmän sammanfattning av medulla oblongatas roller. Kom ihåg att om du behärskar medellans anatomi kommer det att leda naturligt till dess funktioner, liksom tecken och symtom som är förknippade med medullasyndrom.

Medulla oblongatas funktioner
1. Tal och sväljning

• Motorisk reflexkontroll av larynx, svalg och tunga

• motorisk kontroll av viscerala reflexer

• Medial longitudinal fasciculus (MLF)

• CN VIII

• retikelbildning

Lesioner i märgen

Vaskulära lesioner1 2

Färdighet med kärlen, deras försörjningsregioner och strukturerna i märgen underlättar när det gäller att bestämma platsen för lesionen. Om skadan till exempel har ett vaskulärt ursprung kommer de medföljande tecknen och symtomen att motsvara vilka vävnader som skadas längs ett ockluderat kärls försörjning. För en mer ingående diskussion om störningar i blodflödet hänvisas till det avsnittet. Det som följer nedan är en kort beskrivning av vanliga medullära strokesyndrom.

Neoplasmer1 2