Mnemonisk inlärning

jan 10, 2022

Bedömning | Biopsykologi | Komparativ | Kognitiv | Utveckling | Språk | Individuella skillnader | Personlighet | Filosofi | Social |
Metoder | Statistik | Klinisk | Pedagogisk | Industriell | Professionella artiklar |Världspsykologi |

Utbildningspsykologi:Bedömning – Frågor – Teori & Forskning – Teknik – Teknik X-ämne – Specialundervisning. -Pastoral

Denna artikel är i behov av uppmärksamhet från en psykolog/akademisk expert i ämnet.
Hjälp till att rekrytera en sådan, eller förbättra sidan själv om du är kvalificerad.
Denna banner visas på artiklar som är svaga och vars innehåll bör närmas med akademisk försiktighet

Minnesinlärning är användningen av associativa inlärningsstrategier för att förbättra inlärning, minne, återkallande och igenkänning av inlärt material.

En mnemonisk (uttalas på amerikansk engelska, på brittisk engelska) är ett minnesstöd. Mnemoniker är ofta verbala, något som en mycket kort dikt eller ett särskilt ord som används för att hjälpa en person att komma ihåg något. De används ofta för att komma ihåg listor. Mnemonik bygger inte bara på upprepning för att komma ihåg fakta, utan också på associationer mellan lättminimerade konstruktioner och listor med uppgifter, baserat på principen att det mänskliga sinnet mycket lättare kommer ihåg uppgifter som är kopplade till rumslig, personlig eller på annat sätt meningsfull information än uppgifter som förekommer i meningslösa sekvenser. Sekvenserna måste dock vara meningsfulla. Om man hittar på en slumpmässig minnesanteckning är den inte nödvändigtvis ett hjälpmedel för minnet.

Ordet minnesanteckning delar etymologi med Mnemosyne, namnet på den titan som personifierade minnet i den grekiska mytologin. Den första kända hänvisningen till mnemoteknik är metoden med loci som beskrivs i Ciceros De Oratore.

Det viktigaste antagandet är att det finns två sorters minne: det ”naturliga” minnet och det ”konstgjorda” minnet. Det förstnämnda är medfött och är det som alla använder varje dag. Det artificiella minnet är det som tränas genom att man lär sig och praktiserar en mängd olika minnestekniker. Det senare kan användas för att utföra minnesprestationer som är helt extraordinära, omöjliga att utföra enbart med hjälp av det naturliga minnet.

Tekniker

En mnemoteknik är ett av många minneshjälpmedel som används för att skapa associationer mellan fakta som gör det lättare att komma ihåg dessa fakta. Rim i poesi har använts sedan urminnes tider som ett hjälpmedel för minnet. För att minnas saker i en fast sekvens är pinnlistor särskilt användbara. Denna metod kan också tillämpas på oordnade listor över saker och kan användas för att se till att inget objekt utelämnas. Metoden med loci liknar den där ordnade listor är målet, men den bygger på att man placerar levande känslomässiga bilder på bilder av platser som man tidigare har besökt upprepade gånger i en viss ordning. Major-systemet eller det fonetiska talsystemet kan användas för att ersätta minnet av siffror med minnet av ord- eller bildsekvenser.

Andra metoder för att komma ihåg godtyckliga siffror eller siffersekvenser använder numerologiska (lit. Nummer+ord) system som abjad, där varje siffra representeras av ett konsonantljud.

Alla dessa kan användas med metoden för ersättningsord, som ersätter ett abstrakt eller svårvisualiserat ord eller begrepp med ett som är förknippat med ett känslomässigt eller slående ord. När man till exempel memorerar det periodiska systemet kan bor (som inte har någon bild associerad med det som man kan komma ihåg) associeras med ersättningsordet ”bore”. Alla har en vän som är tråkig, och han skulle visualiseras i detta sammanhang. Kisel blir ”silly con” och så vidare.

Dessa tekniker tycks använda sig av kraften hos den visuella hjärnbarken för att på något sätt få minnena att lättare fastna i minnet och hålla längre än vanliga minnen. Ett nummer kan till exempel komma ihåg som en bild. Detta gör det lättare att hämta det ur minnet. Mnemotekniker bör användas tillsammans med aktivt återkallande för att verkligen vara till nytta. Det räcker till exempel inte att titta på en tankekarta, utan man måste aktivt rekonstruera den i sitt minne. Dessa system utnyttjar minnets förmåga att lagra mer information genom att organisera den i ”bitar”. Koncentration och upprepning krävs fortfarande, men inte lika mycket.

Nummerrytmsystem

Detta är ett exempel på en ”plocklista”. Den är användbar för att komma ihåg ordnade listor, särskilt för personer med starka auditiva inlärningsstilar. Följande numrerade lista är statisk. Lägg märke till att siffran och ordet rimmar (en/bun, två/klister och så vidare). De objekt som du vill komma ihåg bör förknippas med varje ord. Ett liknande system som utnyttjar en kombination av detta och det föregående ”abjad”-systemet kan lätt ge siffror upp till 100 eller högre.

  1. Bun
  2. Glue
  3. Tea
  4. Door
  5. Hive
  6. Bricks
  7. Heaven
  8. Slate
  9. Line
  10. Pen
  11. Devon
  12. Delve
  13. Obscene
  14. Cuisine
  15. Serene

och så vidare.

Ägg och spjut eller talformsystem

Det här är ett annat pinnsystem, som liknar talrytmsystemet, men som är mer lämpligt för dem med visuell inlärningsstil (en etta ser ut som ett ljus, en tvåa ser ut som en svan, och så vidare).

  1. Ljus, spjut
  2. Svanen
  3. Bosom
  4. Segel
  5. Krok
  6. Klubben
  7. Klippan
  8. Stimglas
  9. Flagga
  10. Ett ljus bredvid ett ägg

Visuella minnesanteckningar

Visuella minnesanteckningar är mycket populära inom medicin och andra områden. I den här tekniken porträtterar en bild karaktärer eller föremål vars namn låter som det föremål som ska memoreras. Detta objekt interagerar sedan med andra liknande porträtterade objekt som i sin tur representerar tillhörande information.

Exempel på enkla första bokstavsminnen

En vanlig mnemonisk anordning för att komma ihåg listor består av ett lätt ihågkommet ord, en fras eller ett rim vars första bokstäver eller är förknippade med listans objekt. Idén lämpar sig väl för att även memorera svårknäckta lösenord.

Vetenskap och teknik

Biologi, medicin och anatomi

Medicinska mnemoniker är ganska vanliga, se . Vissa av dem är mindre politiskt korrekta än andra, och vissa är profana (förmodligen för att deras chockvärde gör dem lättare att komma ihåg). Listan nedan censurerar inte, men ger i vissa fall ”rena” alternativ.

Ett exempel på en visuell mnemonik för läkemedlet ”hydralazin” skulle kunna framställas som en ”lat hydra” som strejkar och håller en skylt ”NO more work”. ”NO” i ovanstående fall symboliserar kväveoxid, vilket är relaterat till läkemedlets verkningsmekanism. För exempel på denna teknik, se .

Kranialnerver

(Bokstäverna står för Olfaktornerv, Optisk nerv, Occulomotorisk nerv, Trochlearnerv, Trigeminusnerv, Abducentnerv, Ansiktsnerven, Hörselnerven, Glossofaryngealnerven, Vagusnerven, Accessoriska nerven och Hypoglossalnerven).

I de fall som är markerade med ”@” kallas accessoriska nerven för sitt alternativa namn ”Spinal accessory nerve”.I de fall som är markerade med ”#” kallas hörselnerven för sitt alternativa namn ”Vestibulocochlear nerve”.

  • ”Ooh, Ooh, Ooh To Touch And Feel Very Good Velvet. Such Heaven!” @
  • ”På Olympens höga topp såg en finländare och en tysk på lite humle.” @
  • ”On Old Olympus’ Tiny Top A Finn And German Viewed Some Hops”, eller ”On Old Olympus’ Towering Top A Finely Vested German Viewed A Hawk” (med variationer; vissa säger ”terraced tops”, ”towering top(s)” eller ”topmost top”, och ”viewed some hops” återges ibland som ”vaulted a hedge”).

Ett annat sätt att hjälpa till att komma ihåg vilka typer av information som dessa nerver transporterar (sensorisk, motorisk eller båda) är så här: Vissa säger att man ska gifta sig med pengar, men min bror säger att stora hjärnor är viktigare.
On Old Olympus’ Tiny Tops A Friendly Viking Grew Vines and Hops

External carotis artery branches

(Bokstäverna står för superior thyroid artery, ascending pharyngeal artery, lingual artery, facial artery, occipital artery, posterior auricular artery, ytlig temporalartärartär, och maxillärartär)

  • ”Some Anatomists Like Fucking, Others Prefer S & M”
Biologiska grupperingar inom taxonomin

(Bokstäverna står för Kingdom, Phylum, Class, Order, Family, Genus, och Species.)

  • ”Kungar spelar schack på fint grönt satin”
  • ”Riddarna spelar schack på feta glaspallar”
  • ”Kirsten sätter katter framför familjen generellt sett”
  • ”Kung Phillip kom över från Tyskland genomblöt”
  • ”Barn som leker oförsiktigt på motorvägar blir stänkta”
  • Och, om du kände dig på ett visst sätt: ”Kinky People Can Often Find Good Sex
    • ”Kids Playing Carelessly On Freeways Get Splattered”

DNA-egenskaper

Många biologistudenter använder melodin ”Row, Row, Row Your Boat” som hjälp för att komma ihåg DNA:s egenskaper:
Vi älskar DNA,
Skapad av nukleotider,
En fosfat, ett socker och en bas,
Bunden på ena sidan.
Adenin och tymin,
är ett vackert par,
Guanin utan cytosin,
skulle vara ganska naket.

Andra minnessystem

  • Art of Memory
  • Metod för loci
  • Minnessystem för länkar
  • Minnessystem för verser
  • Länksystem
  • Goroawase-system
  • Högre system
  • .

  • Dominic system
  • Giordano Memorization System

Mnemoteknikens godtycklighet

En märklig egenskap hos många minnessystem är att mnemotekniken fungerar trots att den är (eller möjligen på grund av att den är) ologisk eller godtycklig. ”Roy” är ett legitimt förnamn, men det finns inget riktigt efternamn. ”Biv” och naturligtvis mittinitialen ”G” är godtyckliga. Varför är det lätt att komma ihåg ”Roy G. Biv” för att komma ihåg i vilken ordning regnbågens sju färger visas? ROYGBIV kan också uttryckas som den nästan meningslösa frasen ”Roy Great Britain the Fourth”, där man återigen hänvisar till ”Roy” men använder den nationella koden GB för Storbritannien och de romerska siffrorna för 4, dvs: IV. Meningen ”Richard of York kämpade förgäves” är vanligt förekommande i Storbritannien. Två av de tre månader som slutar på -ember skulle passa lika bra som september och november i ”Thirty days hath…”, men de flesta människor kan komma ihåg rimmen korrekt i hela livet efter att ha hört den en gång, och de är aldrig besvärade av tvivel om vilka två av -ember-månaderna som har trettio dagar. En bisarr godtycklig association kan fastna bättre i minnet än en logisk.

En anledning till att till synes godtyckliga minnesord är effektiva är den gruppering av information som minnesordet ger. Precis som amerikanska telefonnummer grupperar 10 siffror i tre grupper, grupperar namnet ”Roy G. Biv” sju färger i två kortnamn och en initial. Olika studier (framför allt The Magical Number Seven, Plus or Minus Two) har visat att den mänskliga hjärnan endast kan komma ihåg ett begränsat antal godtyckliga objekt i arbetsminnet.

Mnemoteknik vid inlärning av främmande språk

Mnemoteknik kan vara till hjälp vid inlärning av ett främmande språk, t.ex. genom att anpassa ett främmande ord som är svårt att komma ihåg till en redan existerande fras i inlärarens modersmål – med hjälp av folklig etymologi. Lingvisten Ghil’ad Zuckermann har föreslagit många anglohebriska lexikala mnemonics för engelsktalande studenter i israelisk hebreiska. För att hjälpa eleven att komma ihåg ohel, det hebreiska ordet för tält, föreslår Zuckermann till exempel den minnesvärda meningen ”Oh hell, there’s a raccoon in my tent” (Åh fan, det finns en tvättbjörn i mitt tält). Den minnesvärda meningen ”Det finns en gaffel i mammas ben” kan hjälpa inläraren att komma ihåg att det hebreiska ordet för gaffel är mazleg, och så vidare. Den framstående lingvisten Michel Thomas lärde eleverna att komma ihåg att estar är det spanska ordet för att vara genom att använda frasen ”to be a star, of course”.

Mnemoteknikens historia

Se Konsten att minnas.

Se metoden Loci.

Se även

  • Cues
  • Latinsk mnemoteknik
  • Minnesträning
  • Noteringar
  • Atkinson, R.C. och Raugh, M.R. (1975) An application of the mnemonic keyword method to the acquisition of a Russian vocabulary, Journal of Experimental Psychology: Human Learning and Memory 104(2):126-33.

  • Minnesförbättring på Open Directory Project

Övrigt

  • Tekniker för minnesförbättring – Gratis handledningar och forum på nätet, vediska matteguider, avgångscertifikat och GCSE/A-nivå minnestips också. Allt GRATIS!.
  • VTrain’s Memory Aids – Användbara tips om minnesteknik.
  • Flocabulary Rimande mnemoteknik över hiphopmusik för att hjälpa eleverna att komma ihåg ordförrådsord
  • AidToMemory.com, mnemonics collection and forum
  • Use mnemonics to learn English
  • Human Memory
  • Homepage of the World Memory Championships
  • Mick Curtis memory techniques A practical memory course.
  • Google Answers: Hur man får ett bra minne
  • Memory Joggers Using Mnemonics to teach children Math
  • The Memory Page: Instruktioner och tips om hur du kan förbättra ditt minne.
  • Science mnemonics From Science Jokes
  • Mnemonic Moronimizer, Stupidity Reduction Device, patent pending, at http://pagesofmystery.com/
  • Tools for Improving Your Memory from Mind Tools
  • Method of loci about Memory Palaces
  • The Effect of the Integrated Keyword Method on Vocabulary Retention and Motivation by Dr. Joern Hauptmann
  • Medical Mnemonics.com: World’s Database of Medical Mnemonics – ”A free online searchable database of medical mnemonics to help students of health-related professions remember the important details.”
  • Memory Improvement and Learning Information
  • Memory Master

Denna box: view – talk – edit

Minne

Typer av minne

Articulatoriskt undertryckande | Auditivt minne | Autobiografiskt minne | Kollektivt minne | Tidiga minnen | Ekoiskt minne | Eidetiskt minne | Episodiskt minne | Episodiskt likartat minne | Explicit minne | Exosomatiskt minne | Falskt minne | Flintabulb-minnet | Ikoniskt minne | Implicit minne | Institutionellt minne | Långtidsminne | Musik-relaterat minne | Procedurellt minne | Prospectivt minne | Förträngt minne | Retrospektivt minne | Semantiskt minne | Sensoriskt minne | Korttidsminnet | Rumsligt minne | Stats-beroende minne | Tonalminne | Transaktivt minne | Transsakadiskt minne | Verbalt minne | Visuellt minne | Visuospatialt minne | Arbetsminne |

Aspekter på minnet

Barnamnesi | Kryptomnesi | Kuggat minne | Ögonvittnesmål | Minne och känslor | Glömma | Glömma-kurva | Fria minnesbilder | Nivåer-av-bearbetningseffekt | Minneskonsolidering | Minnesförlust | Minnesförtroendesyndrom | Minnesinhibering | Minne och lukt | Framtidsminnen | Minnesförlust | Minnesoptimering | Minnesspår | Mnemonik | Minnesbias | Modalitetseffekt | Tungspets | Lethologica | Minnesförlust | Priming | Priming | Priming | Priming Primacy-effekt | Rekonstruktion | Proaktiv störning | Prompting | Recency-effekt | Recall (inlärning) | Recognition (inlärning) | Reminiscence | Retention | Retroaktiv störning | Serial position effect | Serial recall | Source amnesia |

Memory theory

Atkinson-Shiffrin | Baddeley | CLARION | Förfallsteori | Dubbelkodningsteori | Interferensteori | Minneskonsolidering | Minneskodning | Minnesförutsägelse ramverk | Glömma | Återkalla | Erkännande |

Minnesanteckning

Metod för loci | Mnemoniskt rumssystem | Mnemoniskt dominiksystem | Mnemonisk inlärning | Mnemoniskt länksystem | Mnemoniskt huvudsystem | Mnemoniskt pinnsystem | ] |] |

Minnets neuroanatomi

Amygdala | Hippocampus | prefrontal cortex | Neurobiologi av arbetsminne | Neurofysiologi av minne | Rhinal cortex | Synapser |] |

Minnets neurokemi

Glutamatergiskt system | korttidsminne | ] |] | ] | ] | ] | ] |] |

Minnets utveckling

Minnet under fosterstadiet | |Minnet under barndomen | Minne och åldrande | ] | ] |

Minnet i kliniska sammanhang

Amnestisk störning orsakad av alkohol | Amnesi | Dissociativ fuga | Falskt minnessyndrom | Falskt minne | Hypertymesi | Minne och åldrande | Minnesstörningar | Minne Misstroende syndrom Undertryckt minne Traumatiskt minne |

Mått för lagring

Benton | CAMPROMPT | Testning av implicit minne | Indirekta minnestestest | MAS | Minnestestest för barn | MERMER | Rey-15 | Rivermead | TOMM | Wechsler | WMT | WRAML2 |

Behandling av minnesproblem

KBT | EMDR | Psykoterapi | Terapi för återvunnet minne |Reminiscensterapi | Minnesklinik | Minnesträning | Rewind-teknik |

Prominenta arbetstagare i minnet|-

Baddeley | Broadbent |Ebbinghaus | Kandel |McGaugh | Schacter | Treisman | Tulving |

Filosofi och historisk syn på minnet

Aristoteles | ] |] |] |] | ] | ] | ] |

Diverse

Tidskrifter | Lärande, minne och kognition |Journal of Memory and Language |Memory |Memory and Cognition | ] | ] | ] |

Denna sida använder Creative Commons-licensierat innehåll från Wikipedia (visa författare).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.