Muskelvärk och smärta är mycket vanligt och de flesta människor har ont i musklerna någon gång. Muskelvärk och smärta (myalgi) kan drabba vilken muskel som helst i kroppen och kan bland annat orsakas av ovant användning av musklerna, överanvändning av musklerna eller spänningar (t.ex. från dålig hållning).

Muskelvärk kan åtföljas av styvhet, ömhet och/eller svaghet i den drabbade muskeln. Okomplicerad muskelvärk, där man normalt vet vad som orsakat den, är vanligtvis lätt att behandla hemma med några enkla åtgärder.

Mer allvarlig muskelsmärta som åtföljs av svullnad och begränsad rörelse eller blåmärken kan betyda att muskler, senor eller ligament har slitits eller skadats, t.ex. stukningar eller sträckningar. Denna typ av muskelsmärta börjar vanligtvis under, snarare än efter, träning. Du bör söka hjälp av en läkare eller sjukgymnast om du har svår muskelsmärta.

Undertiden är muskelvärk och smärta relaterade till medicinska tillstånd som influensa eller fibromyalgi. I dessa fall kan muskelsmärtan vara utbredd i hela kroppen och inte begränsad till en muskel eller muskelgrupp. Muskelvärk och smärta som beror på sjukdom åtföljs också vanligtvis av ytterligare symtom.

Utbredd muskelvärk kan också orsakas av vissa läkemedel, inklusive statiner (kolesterolsänkande läkemedel) och ACE-hämmare (som används för att behandla högt blodtryck).

Delayed onset muscle soreness (DOMS)

Delayed onset muscle soreness, känd som DOMS, skiljer sig från normal muskelvärk som utvecklas under eller efter en aktivitet. Delayed onset muscle soreness (DOMS) är muskelsmärta och stelhet som vanligtvis börjar 12-24 timmar efter aktiviteten, med den största smärtan 24 timmar efter och den kan pågå i 3 till 5 dagar efter aktiviteten som orsakade den.

DOMS tros vara relaterat till skador och mikroskopiska revor i muskelfibrerna, som beror på träning som belastar muskelvävnaden mer än vad den är van vid.

Symtomen kan variera från milda till allvarliga, beroende på den kraft som appliceras på muskeln och aktivitetens varaktighet eller antal eller upprepningar. DOMS åtföljs ofta av svullnad och ömhet i den eller de drabbade musklerna, stelhet och svaghet i muskeln.

Övningar som tenderar att orsaka DOMS mest frekvent är de som innefattar rörelser där musklerna förlängs medan kraft appliceras – så kallade excentriska muskelåtgärder. Exempel på dessa typer av övningar är jogging eller löpning i nedförsbacke, att gå i trappor, att gå nerför kullar och berg och styrketräning, särskilt att sänka vikter.

DOMS kan uppstå om man deltar i en ny fysisk aktivitet eller tränar hårdare än vanligt. Även om det är mer sannolikt att du drabbas efter att ha provat en ny övning för första gången, kan även erfarna idrottare drabbas om de pressar sig själva hårdare eller längre än vanligt.

Du bör vila om smärtan från DOMS är svår eller om smärtan försvårar övningen. Om du tar smärtstillande medel för att behandla DOMS ska du komma ihåg att även om smärtan kan ha minskat betyder det inte nödvändigtvis att dina muskler har återhämtat sig. Vänta några dagar innan du försöker utöva den aktivitet som orsakade ömheten. Under tiden kan du prova en annan aktivitet som använder andra muskelgrupper.

Den goda nyheten är att nästa gång du gör den aktiviteten kommer du troligen att uppleva mindre smärta och återhämta dig snabbare.

När ska du söka läkarhjälp vid muskelvärk och smärta?

Du bör söka läkare om:

• Du har en allvarlig rörelseförlust;
• Muskelsmärtan är svår;
• Din muskelsmärta är förknippad med svaghet, t.ex. att du inte kan bära vikt på ett ben eller använda en arm;
• Området är svullet och/eller varmt vid beröring, eller du har omfattande blåmärken;
• din muskelsmärta började efter att du börjat med ett nytt läkemedel;
• muskelsmärtan eller obehaget har inte förbättrats efter egenvårdsbehandling;
• smärtan kommer från en rygg- eller nackskada;
• muskelsmärtan åtföljs av feber; eller
• du har mörkfärgad urin.

Självvård vid muskelvärk

Muskelvärk, stukningar, sträckningar och andra skador på mjukvävnad behandlas bäst med RICE-regimen under de första 48 till 72 timmarna.

• Vila – ingen ytterligare träning under 48 till 72 timmar.
• Is – applicera is eller en kallförpackning i 10 till 20 minuter varannan till var tredje timme.
• Kompression – använd ett fast elastiskt tryckförband för att begränsa svullnaden.
• Elevation – håll den skadade kroppsdelen upphöjd för att hjälpa till att minska svullnaden.

Placera inte is direkt på huden. Använd en kommersiell is/kallpackning, följ tillverkarens anvisningar, eller linda in isen i en handduk.

Efter 72 timmar börjar de skadade vävnaderna i allmänhet läka, och värme och massage kan då sättas in. Det är tillrådligt att kontrollera med en sjukgymnast eller läkare innan man börjar med värmebehandlingar och fysisk aktivitet, för att undvika risken för ytterligare vävnadsskador.

Behandlingar för muskelvärk och smärta

Det finns många olika behandlingar tillgängliga för att hjälpa till att lindra muskelvärk och smärta, inklusive smärtstillande medel, antiinflammatoriska läkemedel och värmebehandlingar.

Mjuk träning, massage och läkemedel kan också hjälpa till att återställa rörligheten vid muskelvärk och stelhet.

Smärtstillande medel

Enkla smärtstillande medel, till exempel paracetamol, kan användas för att lindra muskelsmärta.

Antiinflammatoriska läkemedel, till exempel aspirin och ibuprofen, kan lindra smärta och vara till hjälp för att minska den inflammation som bidrar till muskelsmärta. Användning av orala NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) bör dock undvikas hos personer med aspirinkänslighet, magsår eller symtom på matsmältningsbesvär och användas med försiktighet hos personer med astma, njurproblem och uttorkning.

Antiinflammatoriska geler och inpackningar

Antiinflammatoriska geler och inpackningar (t.ex. sådana som innehåller ibuprofen, piroxicam, diklofenak eller salicylater) behandlar kroppens inflammatoriska reaktion på skador, vilket uppmuntrar till läkning och minskar smärta.

Biverkningar kan vara utslag och hudirritation. I sällsynta fall kan dessa antiinflammatoriska geler och inpackningar ge samma biverkningar som deras orala motsvarigheter, t.ex. halsbränna. Patienter med överkänslighetsreaktioner mot aspirin eller andra NSAID bör undvika att använda produkter som innehåller dessa läkemedel.

Värmeinpackningar (rubefacients)

Muskelvärk, styvhet eller ömhet som orsakas av överanvändning eller ovana bruk kan lindras av rubefacients (”värmeinpackningar”) produkter. Rubefacienter får blodkärlen i det behandlade området att öppna sig och skapar en känsla av värme.

Värmeinpackningar bör inte appliceras på trasig hud, eller i närheten av ögon eller slemhinnor, och bör inte användas tillsammans med ocklusiva (förseglade) förband. Du bör också se till att du tvättar händerna efter att ha applicerat krämer, geler, salvor, lotioner eller inpackningar.

De vanligaste ingredienserna som finns i värmeinpackningar är mentol, kamfer och terpentinolja.

Ackupunktur

Ackupunktur (införande av mycket fina nålar i huden vissa delar av kroppen – akupunkturpunkter) och akupressur (enbart manuellt tryck på akupunkturpunkter) kan vara till hjälp vid behandling av muskelvärk och smärta.

Förebyggande

För att undvika eller minimera ömma muskler och muskelsmärta bör du börja långsamt när du påbörjar ett nytt träningsprogram eller en ny aktivitet och gradvis öka intensiteten och varaktigheten av aktiviteten, men bara öka en av dessa saker på en gång.

Uppvärmning före träning kan hjälpa till att förebygga muskelspänningar och -försträckningar, men hjälper i allmänhet inte till att undvika muskelsmärta.