oktober 9, 2018 / Pediatrics

Share

Som föräldrar känner vi till barn med förkylningar, rinnande näsor och öroninfektioner. Vi har knäböjt med våra magsjuka barn på badrumsgolvet, och vi har känt på deras pannor och torkat deras tårar. Men om feber skulle orsaka ett anfall är det få av oss som är utrustade för att reagera.

Ett av 20 barn med feber drabbas av ett feberrelaterat, eller febrilt, anfall. Dessa barn är vanligtvis mellan 6 månader och 5 år gamla.

Ett barn kan få kramper eller stelna och förlora medvetandet i flera minuter, för att sedan vakna upp och snabbt återhämta sig.

”Det är traumatiskt att se på”, säger neurologen Ajay Gupta, MD, sektionschef för pediatrisk epilepsi vid Cleveland Clinic’s Epilepsy Center. Men för det mesta inträffar feberanfall inte mer än en gång – vare sig under samma sjukdom eller som ett resultat av framtida feber.

Mindre än 5 procent av de barn som drabbas av feberanfall kommer att fortsätta att drabbas av epileptiska anfall, som dock återkommer.

Hur anfall och epilepsi hänger ihop

Tecknet ”epilepsi” hänvisar inte till en specifik sjukdom, utan till en tendens att få återkommande, oprovocerade anfall över tid. Möjliga orsaker till anfall hos barn och ungdomar är:

  • Hög feber.
  • Koncussion.
  • Drogeranvändning.
  • Lågt blodsocker.

”De flesta feber- eller feberrelaterade anfall är ofarliga”, säger dr. Gupta säger.

De 5 procent av barnen med feberanfall som utvecklar epilepsi har vanligtvis en eller flera av följande indikatorer:

  • Familjens historia av epilepsi.
  • Neurologisk funktionsnedsättning (t.ex. cerebral pares).
  • Utvecklingsförseningar.
  • Delvis (en lem eller en sida) eller långvariga (mer än 15 minuter) eller flera feberkramper under samma sjukdom.

Barn utan dessa riskfaktorer kommer med största sannolikhet inte att utveckla epilepsi, säger dr Gupta.

Vad ska du göra om ditt barn får ett anfall

”Det är mycket viktigt att du inte får panik om ditt barn får ett anfall”, säger dr Gupta. ”Försök i stället att hålla dig lugn och observera barnet.”

För att hålla ditt barn säkert och förhindra oavsiktliga skador under ett anfall råder han föräldrarna att göra följande:

  1. Lägg barnet på ett mjukt underlag, t.ex. en säng.
  2. Förhindra att barnet kvävs genom att lägga barnet på sidan eller på magen.
  3. Säkerställ att barnet andas ordentligt.
  4. Placera aldrig något i barnets mun under ett krampanfall.
  5. Rengör försiktigt saliv eller annat skräp från barnets mun med en mjuk trasa.
  6. Kontrollera tiden när krampanfallet börjar och notera hur länge det varar.
  7. Genomför all behandling som läkaren ordinerat för att stoppa krampanfallet om det rör sig om en upprepning av ett febrilt krampanfall. Ring 9-1-1-1 om anfallet inte upphör inom tre till fem minuter eller om barnet inte återfår medvetandet helt och hållet.
  8. När barnet är helt vaket kan du ge det ett läkemedel (t.ex. paracetamol, ibuprofen) för att sänka febern.

Dr. Gupta säger att de flesta feberrelaterade kramper varar i mindre än tre minuter. Han rekommenderar att du tar med ditt barn till barnläkaren så att läkaren kan hitta feberkällan.

Din beskrivning av ditt barns anfall är viktig för att hjälpa barnläkaren med utvärderingen. Läkaren kommer troligen att utföra en fysisk undersökning och eventuellt några grundläggande tester för att säkerställa att inget annat än feber har utlöst anfallet.

”Barnet bör bedömas för att utesluta en infektion, till exempel hjärnhinneinflammation, samt metaboliska problem som uttorkning, låga nivåer av glukos eller natrium. Alla dessa underliggande orsaker till anfall måste behandlas omgående”, säger dr Gupta. ”De enda ytterligare saker som barnet behöver är paracetamol för att sänka febern, vätsketillförsel med vatten, soppa eller isglass och omvårdnad.”

Dr Gupta säger att föräldrarna bör utbilda sig om feberkramper. Be också din barnläkare om tips om hur du kan hålla barnets feber nere under en sjukdom. Detta kan minska risken för feberrelaterade kramper.

Att agera snabbare om du ser dessa tecken

Om kramperna varar i fem minuter eller längre, ta barnet till närmaste sjukvårdsinrättning för utvärdering direkt.

”Sök också akut läkarvård för ett barn som visar symtom på extrem letargi, kräkningar eller en stel nacke”, säger Dr Gupta.

Andra orsaker till oro är:

  • Ett anfall som bara inträffar på ena sidan av kroppen.
  • En feber på 104 grader eller högre.
  • Mer än ett anfall på en dag under samma sjukdom.
  • Ett anfall utan tillhörande feber eller sjukdom.

Om några symtom oroar dig, kontakta din barnläkare.

Ringa 9-1-1 i två situationer

Följande situationer är nödsituationer, betonar Dr. Gupta. Föräldrar bör ringa 9-1-1 omedelbart om:

  1. Ett barn får ett krampaktigt anfall som varar längre än fem minuter.
  2. Ett barn får upprepade anfall och återgår inte helt till det normala mellan dem.

När man ska undersöka om det rör sig om en neurologisk sjukdom

Barn med feberkramper bör utvärderas för neurologiska problem om de har:

  • Mer än ett krampanfall på 24 timmar.
  • Mer än ett anfall under en och samma sjukdom.
  • Anfall som bara påverkar en del eller sida av kroppen.
  • Utvecklingsförseningar eller en onormal neurologisk undersökning.

Neurologisk sjukdom kan orsaka upprepade eller mer långvariga feberanfall och även anfall utan feber, säger dr Gupta. I båda fallen behövs ytterligare tester. Och när läkare misstänker att långvariga feberkramper (längre än fem minuter) sannolikt kommer att återkomma kan de ordinera läkemedel som föräldrarna kan ge hemma.

”Om man snabbt stoppar krampanfallet kan man undvika ett besök på akutmottagningen eller en sjukhusvistelse”, säger dr Gupta.

Nyckelinformation för föräldrar

Kramper har många orsaker och är ganska vanliga hos barn, så få inte panik om ditt barn får en sådan.

Det behöver inte nödvändigtvis betyda att han eller hon har epilepsi, och det betyder inte heller att barnet löper större risk att utveckla epilepsi i framtiden, säger dr Gupta.

Ett krampanfall inträffar när många hjärnceller avfyras onormalt på samma gång. Detta stör tillfälligt hjärnans normala elektriska signaler. Den intensiva, överdrivna elektriska aktiviteten överväldigar hjärnan och kan orsaka förändringar i beteende, medvetenhet och kroppsrörelser.

Share

    febrilkramper febrilkramper behandling av febrilkramper

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.