AFSC och Nobels fredspris
1947 tog American Friends Service Committee (AFSC) och British Friends Service Council emot ett av världens mest prestigefyllda utmärkelser – Nobels fredspris – för kväkare världen över. Priset var ett erkännande av 300 år av kväkarnas insatser för att läka klyftor och motverka krig. I synnerhet nämndes det arbete som de två mottagande kväkareorganisationerna utförde under och efter de två världskrigen för att ge svältande barn mat och hjälpa Europa att återuppbygga sig självt.
Tar emot dina nomineringar
Som nobelpristagare har AFSC möjlighet att nominera en kandidat till fredspriset till Oslokommittén varje år. Vi gör en bred kampanj bland kväkare och andra för att hitta potentiella kandidater. Varje vår bjuder vi in dig att delta i vårt sökande efter kandidater till nästa års pris.
Lär dig hur du gör din nominering.
Se tidigare AFSC-nomineringar.
”Grunden för en varaktig fred”
I sitt presentationstal berättade Gunnar Jahn, ordförande för Nobelkommittén, om exempel på kväkarnas hjälparbete och påpekade att det inte var omfattningen av detta arbete utan den anda i vilken det utfördes som var så viktig:
”Kväktarna har visat oss att det är möjligt att omsätta i handling något som är djupt rotat i mångas sinnen: sympati med andra, önskan att hjälpa andra… utan hänsyn till nationalitet eller ras; känslor som, när de omsätts i handling, måste utgöra grunden för en varaktig fred. Av denna anledning är de idag värdiga att få Nobels fredspris.”
Läs hela talet.
Rollen för ”vanligt folk”
Henry Cadbury, som då var ordförande i AFSC:s styrelse, tog emot priset på organisationens vägnar.
I sitt tacktal betonade Cadbury den vanliga individens roll: ”Ni säger … här i dag att vanligt folk – inte statsmän, generaler eller stora män, bara enkla vanliga män och kvinnor som de några tusen kväkare och deras vänner – om de ägnar sig åt att resolut insistera på god vilja i stället för våld … kan göra något för att bygga en bättre, fredlig värld.”
Förbättring av de sovjetisk-amerikanska relationerna
Priset, som var drygt 40 000 dollar, delades lika av AFSC och British Friends Service Council. Clarence Pickett, dåvarande verkställande sekreterare för AFSC, meddelade att AFSC skulle investera sin andel av prispengarna i att förbättra de sovjetisk-amerikanska förbindelserna. Pengarna användes för att göra en film och publicera kväkarnas förslag till fred mellan Sovjetunionen och USA.