Skrivning av en flatbaserad tonartssignatur
Symbolordning för platt nyckelunderskrift
Nyckelunderteckningen är en uppsättning av skarpa eller låga (aldrig blandade) som visas efter diskant- eller basnyckeln på noten.
Nyckelunderskriftssymbolerna visas alltid i samma ordning, oavsett vilken ordning som gäller för de faktiska noterna på noten.
För en flatbaserad nyckelsignatur (som den här skalan) är ordningen lätt att komma ihåg med hjälp av följande fras, vars första bokstäver anger det notnamn som ska plattas till:
Battle Ends And Down Goes Charles Father
Så om skalan innehåller noten Bb är det alltid den första flatbaserade nyckelsignatursymbolen som visas bredvid diskant- eller basnyckeln i noten B:s stavposition (mittlinjen).
Därefter samma sak för Eb i andra positionen, och så vidare för alla ord i frasen.
Flat key signature order explanation
The Battle Ends… order for key signature symbol placement is not accidental, and follows a variation of the Circle of fifths music theory pattern called the Circle of fourths.
Tag den första bokstaven i det första ordet i frasen – B, den fjärde tonen i durskalan med dess namn som tonika – B-durskalan är tonen E (det andra ordet i frasen).
Tag nu den fjärde tonen i durskalan vars tonika är E – E-durskalan – detta är tonen A (det tredje ordet i frasen).
Nu tar du den fjärde tonen i durskalan vars tonika är A – A-durskalan – detta är tonen D (frasens fjärde ord), och så vidare.
Flat key signature relationships
Den andra intressanta saken med den här frasen/det här mönstret är att givet vilken flat-symbol som helst i key signaturen, kommer symbolerna före den symbolen alltid att existera.
Till exempel, om en tonartssignatur har noten Fb (sista frasens ord/symbol), så kommer den alltid att ha de andra 6 symbolerna före sig.
Ett annat exempel – om en tonartssignatur har Db (4:e ordet/symbol), så kommer den alltid att ha de tre första symbolerna före sig.
Som ett annat sätt att uttrycka det, om du ser en tonartssignatur med 1 platt symbol, så kommer den plattan alltid att vara Bb (det första frasens ord).
Och om du ser en tonartssignatur med 2 flats, kommer dessa flats alltid att vara Bb och Eb.
För att lära dig mer om dessa mönster kan du ta en titt på Lär dig kvintcirkeln.
Ovanstående regler gäller för flat-baserade tonartssignaturer – sharp-baserade tonartssignaturer har ett liknande regelverk, med ovanstående fras omvänt. Ta en titt på C#-dur-tangenttecknet.
Stickan ovan är till för att demonstrera alla möjliga lägen för platt symbol i ett tangenttecknet. I nästa steg kommer endast de skarpa positionerna i just den här skalan att användas.
Skillnaden mellan nyckelunderskrift i diskant- och basnyckel
För både diskant- och basnyckeln är alla nyckelunderskriftsregler på den här sidan identiska.
Den enda skillnaden mellan dem är att symbolerna i basnyckeln är förskjutna ner till nästa rad eller mellanslag (och naturligtvis är notlägena lägre i basnyckeln).
Detta är för att återspegla det faktum att alla notlägen i basnyckeln är en rad eller ett mellanslag lägre än i diskantnyckeln.
Till exempel upptar not E (2:a noten som visas) på diskantnyckeln det första utrymmet från toppen, medan samma not på basnyckeln är det andra utrymmet från toppen.
På samma sätt upptar noten D (4:e noten som visas) på diskantnyckeln den andra raden från toppen, medan samma not på basnyckeln är den tredje raden från toppen.
Symbolerna på basnyckeln släpps till nästa position för skissbaserade nyckelbeteckningar på exakt samma sätt. Ta en titt på C#-dur nyckel signatur för detaljer.
En nyckel signatur symbol täcker noten på många oktaver
Ovanstående stavdiagram visar endast en möjlig stavposition för varje not bokstaven A till G, på varje nyckel.
De specifika notpositioner som används för att identifiera varje not A…G ovan är bara en konvention som används för att gruppera nyckel signatur symbolerna snyggt runt mitten av notan, men varje symbol gäller faktiskt för den noten i alla oktaver på ett givet nyckel.
Detta innebär att för den första sumbolen, Bb, även om noten och symbolen finns på den mellersta linjen i diskantnyckeln, betyder symbolen i själva verket: ”Platta till alla B-fat-noter som levereras på alla oktaver i detta nyckel, inte bara B-fat-tonen på denna linje”.
I verkligheten kan varje not förekomma i flera oktaver, dvs. förekomma mer än en gång på diskant- eller basnyckeln, med en högre eller lägre tonhöjd.
I det sista steget nedan ser du till exempel att skalans tonika/startnot förekommer två gånger på både diskant- och basnyckeln.