Omdömena om Kina har blivit mer negativa under de senaste åren i många avancerade ekonomier, och den negativa opinionen har ökat kraftigt under det senaste året, visar en ny undersökning från Pew Research Center i 14 länder. I dag har en majoritet i vart och ett av de undersökta länderna en ogynnsam uppfattning om Kina. Och i Australien, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Sverige, USA, Sydkorea, Spanien och Kanada har de negativa åsikterna nått sin högsta nivå sedan centret började göra undersökningar om detta ämne för mer än tio år sedan.

De negativa åsikterna om Kina ökade mest i Australien, där 81 % nu säger att de ser negativt på landet, vilket är en ökning med 24 procentenheter sedan förra året. I Storbritannien ser nu omkring tre fjärdedelar negativt på landet – en ökning med 19 procentenheter. Och i USA har den negativa synen på Kina ökat med nästan 20 procentenheter sedan president Donald Trump tillträdde, en ökning med 13 procentenheter sedan bara förra året.

Ökningen av den negativa synen kommer mitt i en omfattande kritik av hur Kina har hanterat pandemin av coronaviruset. I de 14 undersökta länderna säger i median 61 procent att Kina har gjort ett dåligt jobb med att hantera utbrottet. Detta är många fler än som säger samma sak om hur COVID-19-pandemin hanterades av deras eget land eller av internationella organisationer som Världshälsoorganisationen eller Europeiska unionen. Endast USA får mer negativa utvärderingar av de tillfrågade allmänheten, med en median på 84 procent som säger att USA har hanterat utbrottet av coronavirus dåligt.

Det negativa omdömet om hur Kina har hanterat COVID-19-pandemin färgar också människors förtroende för den kinesiske presidenten Xi Jinping. I median 78 procent säger att de inte har för mycket eller inget förtroende för att han ska göra det rätta när det gäller världsfrågor, inklusive minst sju av tio i alla undersökta länder. Denna brist på förtroende för Xi är historiskt hög i alla länder för vilka trenddata finns tillgängliga utom Japan och Spanien. I de flesta länder har andelen som säger att de inte har för mycket eller inget förtroende för honom ökat med tvåsiffriga tal sedan förra året. I Nederländerna till exempel, där ungefär hälften misstrodde Xi förra året, säger i dag 70 procent detsamma – en ökning med 17 procentenheter.

Men även om oron för Xi ökar är det i de flesta länder fler som har förtroende för president Xi än för president Trump. I Tyskland till exempel säger 78 procent att de inte har något förtroende för Xi – men 89 procent säger samma sak om Trump. Även om Xis globala image är något bättre än Trumps är den ändå betydligt sämre än flera av de andra världsledare som man frågat om, däribland Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Frankrikes president Emmanuel Macron och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson.

När det gäller uppfattningen om ekonomisk styrka klarar sig Kina relativt bra i undersökningen. Av de fyra alternativ som ges är det mest troligt att människor i de flesta av de tillfrågade länderna ser Kina som världens främsta ekonomi. Detta gäller särskilt i Europa, där en pluralitet eller majoritet i alla tillfrågade länder säger att Kina är världens ledande ekonomiska makt. Utanför själva USA – där 52 % av amerikanerna säger att USA är världens ledande ekonomiska makt – är det bara i Japan (53 %) och Sydkorea (77 %) som fler nämner USA än Kina.

Men även om pluraliteter eller majoriteter i de flesta länder noterar Kinas ekonomiska styrka i förhållande till USA, färgar denna åsikt inte mycket på attityden till Kina mer allmänt. I nästan alla undersökta länder är det lika troligt att personer som nämner Kina som den främsta ekonomiska makten som personer som nämner USA har en ogynnsam syn på Kina. Människors egna plånböcker har inte heller någon större betydelse för deras syn på Kina. I de flesta av de undersökta länderna är det lika troligt att personer med högre inkomstnivåer som personer med lägre inkomstnivåer ger landet låga betyg.1

Detta är några av resultaten av en ny undersökning från Pew Research Center, som genomfördes den 10 juni till den 3 augusti 2020 bland 14 276 vuxna i 14 länder.

Negativa åsikter om Kina ökar

En majoritet i vart och ett av de 14 undersökta länderna har en ofördelaktig syn på Kina. I de flesta länder ser omkring tre fjärdedelar eller fler negativt på landet. I Spanien, Tyskland, Kanada, Nederländerna, USA, Storbritannien, Sydkorea, Sverige och Australien har de negativa åsikterna nått sin högsta nivå under de 12 år eller mer som Pew Research Center har genomfört undersökningar i dessa länder.

Omkring en tredjedel eller mer i Belgien, Danmark, Storbritannien, Sverige, Kanada, USA, Australien och Japan har också en mycket ogynnsam syn på Kina. I både Storbritannien och Australien är detta mer än dubbelt så många som sade sig ha en mycket ogynnsam syn på Kina förra året.

I de flesta länder har synen försämrats avsevärt sedan förra året. Till exempel i Australien – där ansträngningarna att undersöka Kinas roll i spridningen av COVID-19 har lett till häftiga handelsfriktioner – har de negativa åsikterna om Kina ökat med 24 procentenheter sedan 2019. Detta är också den största förändringen på årsbasis i Australien sedan frågan ställdes för första gången 2008.

Negativa åsikter har ökat med tvåsiffriga tal under det senaste året i Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Sverige, USA, Sydkorea och Spanien.

Och även om dessa förändringar sedan förra året är starka är de i vissa länder en del av en större bana. I USA, till exempel, har den ogynnsamma uppfattningen om Kina tickat upp stadigt sedan 2018. På samma sätt är det i Sydkorea, Storbritannien, Nederländerna, Kanada och Sverige det andra året i rad som de negativa åsikterna har nått historiska höjder.

Som traditionellt har varit fallet i Pew Research Centers opinionsundersökningar tenderar äldre personer att ha en mer ogynnsam syn på Kina än yngre personer. I Australien har till exempel 68 procent av dem under 30 år en ogynnsam syn på Kina, jämfört med 86 procent av dem som är 50 år och äldre. Detta är också det första året då en majoritet av yngre australiensare har en ogillande syn på Kina. 2019 rapporterade 45 % av dem under 30 år samma sak.

Också i USA är 2020 det första året då mer än hälften av de unga amerikanerna uttrycker en negativ syn på Kina. Det enda undersökta landet där yngre människor har en mer ogynnsam syn på Kina än sina äldre är Sydkorea.

Däremot spelar utbildning liten roll för människors bedömningar av Kina. I vart och ett av de 14 undersökta länderna är det lika troligt att de som har en eftergymnasial examen eller mer har en ofördelaktig syn på Kina som de som har lägre utbildning. Män och kvinnor är också lika benägna att ha ogynnsamma åsikter om Kina i nästan alla undersökta länder.

I USA har republikaner och oberoende som lutar åt det republikanska partiet mer ogynnsamma åsikter om Kina än demokrater och oberoende som lutar åt det demokratiska partiet. Bortsett från USA – där konservativa tenderar att ha en mer ogynnsam syn på Kina än liberaler – har ideologi liten eller ingen koppling till synen på Kina i de andra undersökta länderna.

De flesta anser att Kina inte har hanterat COVID-19-utbrottet på ett bra sätt

Efter att de första fallen av coronaviruset började dyka upp i Kinas Hubei-provins i slutet av 2019 ifrågasatte många runt om i världen hur snabbt Kina reagerade på utbrottet och andra kritiserade några av de åtgärder som Peking använde sig av för att begränsa viruset inom landets gränser. Men i Wuhan, det ursprungliga epicentrumet för utbrottet, har den strikta avspärrningen upphört och antalet nya fall sjönk till på eller nära noll i maj.

Av de 14 undersökta avancerade ekonomierna bedömer de flesta Kinas svar på COVID-19 negativt. En median på 61 procent anser att Kina har gjort ett dåligt jobb med att hantera utbrottet av coronavirus, medan 37 procent anser att landet har gjort ett bra jobb.

Minst sex av tio i Kanada och USA anser att Kinas hantering av coronaviruset är dålig. Mer än hälften i sju europeiska länder delar denna åsikt, inklusive 72 procent i Danmark och 65 procent i Sverige. Spanjorerna och italienarna är splittrade, med nästan lika stora andelar som anser att Kina har hanterat pandemin bra respektive dåligt.

De mest negativa omdömena om Kinas svar på COVID-19 kommer från tre nationer i Asien-Stillahavsregionen. Mer än sju av tio i Japan, Sydkorea och Australien säger att Kina har gjort ett dåligt jobb med att hantera utbrottet av coronavirus, inklusive mer än fyra av tio i varje land som säger att de har gjort ett mycket dåligt jobb.

Bedömningarna av Kinas hantering av utbrottet av coronavirus är generellt sett mycket mer negativa än de som ges till andra nationer och institutioner. Allmänheten ger de högsta betygen till sitt eget lands reaktion på coronaviruset (median 73 % bra arbete). Och i medianen anser ungefär sex av tio att Världshälsoorganisationen och Europeiska unionen har gjort ett bra jobb med hanteringen av coronaviruset. Undantaget från detta mönster är bedömningen av USA:s hantering av viruset, som får ännu mer negativa omdömen om sin COVID-19-strategi: I median anser 84 % att USA:s svar på pandemin har varit dåligt, medan endast 15 % anser att det har varit bra.

Uppfattningen av hur väl Kina har hanterat pandemin med coronaviruset färgar människors allmänna syn på landet. De som anser att Kina har gjort ett dåligt jobb med att hantera COVID-19 är mycket mer benägna att ha en ogynnsam syn på landet – och skillnaden är minst 20 procentenheter i alla undersökta länder. I Italien är det till exempel dubbelt så troligt att de som säger att Kina har gjort ett dåligt jobb med att hantera coronaviruspandemin har en ogynnsam syn på Kina – 82 % jämfört med 41 %.

I Europa är det fler som ser Kina som världens främsta ekonomiska makt än USA

Många stora ekonomier förutspås krympa under 2020 till följd av pandemin, bland annat USA:s, Japans och euroområdets ekonomier. Den kinesiska ekonomin förväntas däremot få en positiv, om än blygsam, tillväxt. I de 14 undersökta länderna, när de ombads att utvärdera dessa områdens relativa ekonomiska ställning, identifierar i median 48 procent Kina som världens ledande ekonomiska makt. USA kommer på andra plats, med en median på 35 % som ser USA som världens främsta ekonomiska makt.2 Få ser Japan eller EU-länderna på samma sätt.

I de flesta europeiska länder som undersökts anser ungefär hälften eller fler att Kina är världens främsta ekonomi, jämfört med ungefär en tredjedel som säger samma sak om USA. Det är till exempel 22 procentenheter vanligare att belgarna säger att Kina är den främsta ekonomin än att de nämner USA (54 % jämfört med 32 %). Minst en av tio i Tyskland, Danmark och Nederländerna nämner också EU-länderna som världens ledande ekonomiska makt – den högsta siffran bland alla undersökta länder.

Sydkorea och Japan är de enda två länder – bortsett från USA självt – där fler ser USA som världens ledande ekonomi än Kina. Sydkoreanerna är särskilt benägna att nämna USA, med 77 % som nämner USA som den dominerande världsekonomin.

Under de senaste åren har utvärderingarna av dessa länders internationella ekonomiska ställning generellt sett hållit sig stabila i de undersökta länderna. Sådana bedömningar skiljer sig inte heller åt mellan olika åldersgrupper och utbildnings- eller inkomstnivåer, men män är mer benägna än kvinnor att säga att USA är världens ledande ekonomiska makt i hälften av de undersökta länderna.

Litet förtroende för att president Xi gör rätt i internationella frågor

I de 14 undersökta länderna säger i median 78 procent att de inte har något förtroende för att Kinas president Xi gör rätt när det gäller internationella frågor, och minst sju av tio i varje land säger att de saknar förtroende för Xi. Endast en median på 19 procent uttrycker något förtroende.

I USA säger en majoritet att de inte har något förtroende alls för Xi (55 procent), och ungefär hälften i Kanada säger samma sak (47 procent). Inte mer än en fjärdedel rapporterar att de har något förtroende för honom i något av länderna.

Européerna rapporterar liknande låga nivåer av förtroende för Xi. En tredjedel eller fler i varje undersökt land säger att de inte har något förtroende alls för den kinesiske presidenten, inklusive minst hälften i Sverige, Frankrike och Danmark.

Omkring hälften i Japan och Australien säger också att de inte har något förtroende alls för Xi. Japan sticker också ut som ett land där mindre än 0,5 % av allmänheten – i praktiken ingen – uppger att de har stort förtroende för Kinas president, även om inte mer än 5 % uppger att de har stort förtroende för honom i något av de undersökta länderna.

I undersökningen ställdes också frågor om förtroendet för fem andra världsledare. Endast förtroendet för USA:s president Trump är lägre än förtroendet för Xi. När man ser till medianförtroendet får Rysslands president Vladimir Putin något högre betyg, medan förtroendet för de europeiska ledarna Merkel, Macron och Johnson är minst dubbelt så högt som för Xi.

Missförtroendet för president Xi har nått aldrig tidigare skådade höjder i alla länder för vilka tidigare uppgifter finns tillgängliga utom i Japan och Spanien. Ökningen av misstron har varit särskilt kraftig under det senaste året; nio av tolv länder har sett en tvåsiffrig ökning av andelen som säger att de inte har något förtroende för Xi. I Australien, till exempel, hade 54 procent lite eller inget förtroende för Xi 2019 och nu säger 79 procent detsamma, en ökning med 25 procentenheter.

Förtroendet för Xi är lågt bland män och kvinnor, bland dem med högre och lägre utbildningsnivå, i alla åldersgrupper och bland dem med högre och lägre inkomster.

Det är också nära förknippat med människors bedömningar av hur Kina hanterar utbrottet av coronavirus. Personer som anser att Kina har gjort ett bra jobb med att hantera COVID-19 är mer benägna att ha förtroende för den kinesiska presidenten. Till exempel litar 38 procent av de spanjorer som berömmer Kinas reaktion på utbrottet på Xi jämfört med 9 procent av dem som inte gör det – en skillnad på 29 procentenheter. Ändå säger inte mer än ungefär fyra av tio av dem som ger Kina ett positivt omdöme om Kinas reaktion på utbrottet av coronavirus att de litar på Xi.