Antibiotikaresistens höjer räkningen för behandling av en bakterieinfektion med nästan 1 400 dollar och kostar nationen mer än 2 miljarder dollar per år, enligt en studie som igår publicerades i Health Affairs.
Studien, som är den första nationella uppskattningen av de inkrementella kostnaderna för att behandla antibiotikaresistenta infektioner, visade också att andelen antibiotikaresistenta bakterieinfektioner i USA mer än fördubblades på 13 år, och att den ökade från 5 % till 5 %.2 % år 2002 till 11 % år 2014.
Författarna till studien säger att de oroande siffrorna, utöver det mänskliga priset för antibiotikaresistens, belyser behovet av ökad finansiering från både offentliga och privata källor för insatser för att utveckla nya antibiotika, diagnostik och infektionsförebyggande strategier.
”De direkta kostnaderna för dessa infektioner, utöver den sjuklighet och dödlighet som kan hänföras till dem och som noterats i tidigare studier, gör att nationella och internationella beslutsfattare måste vidta brådskande åtgärder”, skriver de.
Antibiotikaresistenta infektioner fördubblas
I analysen av forskare från Emory University och Saint Louis University användes poolade data från Medical Expenditure Panel Survey-Household Component, en undersökning som genomförs av Agency for Healthcare Research and Quality och som ger nationellt representativa uppskattningar av hälso- och sjukvårdsutgifter bland USA:s civila icke-institutionaliserade befolkning. Från dessa data identifierade forskarna patienter med självrapporterade och behandlade bakterieinfektioner under en 13-årsperiod (2002 till 2014).
För att identifiera antibiotikaresistenta infektioner använde forskarna standardiserade ICD-9-CM (International Classification of Diseases, nionde revidering, Clinical Modification) diagnostiska koder för läkemedelsresistenta infektioner. Men eftersom dessa koder är kända för att ha dålig precision när det gäller att identifiera antibiotikaresistenta infektioner, letade forskarna också efter fall där det fanns bevis för att behandlingen misslyckats eller att man bytt ut en annan antibiotikaklass på grund av resistens. Totalt sett identifierades 88 % av de antibiotikaresistenta infektionerna i urvalet med hjälp av denna standard.
De totala utgifterna för en bakteriell infektion inkluderade alla utgifter för hälso- och sjukvård som var direkt relaterade till behandling av infektionen. Vad forskarna försökte fastställa var skillnaden i de totala utgifterna mellan patienter med bakterieinfektioner och de med resistenta infektioner.
Resultaten visade ett genomsnitt på nästan 14 miljoner bakterieinfektioner per år i USA under studieperioden. Det antalet förblev relativt konstant och uppgick till 13,5 miljoner infektioner 2002 och 14,3 miljoner 2014. Men antalet antibiotikaresistenta infektioner mer än fördubblades, och steg från 700 000 år 2002 till 1,6 miljoner år 2014.
Södern var den region som hade den högsta andelen bakterieinfektioner med och utan resistens, och nordost hade den lägsta andelen. Patienter med antibiotikaresistenta infektioner var oftare kvinnor och hade flera komorbida tillstånd.
Totalt var de genomsnittliga sjukvårdsutgifterna för patienter med antibiotikaresistenta infektioner 165 % högre än för patienter med icke-resistenta infektioner. Med hjälp av regressionsanalys, som gjorde det möjligt för dem att kontrollera patientens egenskaper och uppskatta hur stor inverkan antibiotikaresistens hade på utgifterna, fann forskarna att antibiotikaresistens ökade kostnaden för behandling av en bakterieinfektion med 1 383 dollar.
Den stora majoriteten av denna merkostnad, påpekar forskarna, var förknippad med ökade kostnader för slutenvård som berodde på att det första antibiotikumet inte fungerade. ”Detta kan återspegla både ökad vistelsetid och den extra kostnaden för receptbelagda läkemedel på sjukhuset”, skriver de.
Denna merkostnad, när den multipliceras med de 1,6 miljoner antibiotikaresistenta infektioner som uppskattades i USA 2014, uppgår till 2,2 miljarder dollar i direkta vårdkostnader förknippade med antibiotikaresistens per år. Och den siffran är troligen mycket högre, eftersom uppgifterna inte omfattade patienter på vårdhem, kvalificerade vårdinrättningar, fängelser eller andra institutionella vårdplatser.
Författarna påpekar också att deras forskning endast tittar på de direkta sjukvårdskostnaderna för behandling av dessa infektioner och inte tar hänsyn till de indirekta sociala kostnaderna eller utgifterna för infektionskontroll eller antibiotikaförvaltning.
Finansiering av studien tillhandahölls av ett bidrag från Merck and Co.
Se också:
Mar 21 Health Aff abstract