• The Anatomy of Sleep Apnea and Snoring
• Snoring
• Sleep Apnea: Introduktion och diagnos
• Del 1 – Livsstilsförändring
• Del 2 – Kirurgi
• Del 3 – CPAP

Ett stort antal störningar kan uppkomma när det mycket sura innehållet i magsäcken återflödar tillbaka upp i svalget. Denna sjukdom kallas gastroesofageal refluxsjukdom (förkortat GERD) när det främst är matstrupen som drabbas. När det gäller struphuvudet och svalget kallar vi det för laryngopharyngeal refluxsjukdom (LPRD). På den här sidan beskrivs närmare orsakerna till och behandlingen av LPRD.

Bakgrund

För att diskutera LPRD är det bra att förstå det övre matsmältningssystemets normala funktion. När vi sväljer passerar maten från halsen genom ett rör som kallas matstrupen till magsäcken. Denna mat stimulerar
produktionen av mycket starka och sura matsmältningsvätskor i magsäcken. Dessa safter påbörjar nedbrytningen av maten så att den kan tas upp i tarmen. Eftersom de är så frätande kan matsmältningssafterna orsaka skador om de passerar utanför magsäcken. Matstrupen har två områden som fungerar som ventiler eller sfinkter för att förhindra att magsyra vandrar bakåt upp i matstrupen. Den ena sfinktern finns precis ovanför den punkt där matstrupen möter magsäcken. Den andra sfinktern finns i övre änden av matstrupen i den nedre delen av halsen. Båda dessa sfinkter ska vara sammandragna, eller stängda, i vila och ska slappna av vid sväljning. Reflux uppstår när sfinkteren inte fungerar bra och därför tillåter det starka innehållet att vandra tillbaka upp i matstrupen. När det sura innehållet läcker in i svalget är en av de första strukturer som det kommer i kontakt med larynx (struphuvudet).

HUR LARYNGOPHARYNGEAL REFLUX DISEASE PÅVERKAR LARNYX

Slemhinnan i larynx och den övre delen av svalget ovanför övre matstrupsfinktern har inte ett lika starkt skyddande slemhinne som i matstrupen. När surt maginnehåll refluxeras orsakar det därför att struphuvudet blir irriterat och inflammerat. Ofta påverkas först den bakre delen av struphuvudet. Symtom från denna refluxirritation är bland annat följande:

• harsjuka
• halssmärta
• frekvent rysning av halsen och hosta
• en klump eller kittlande känsla i halsen
• en bitter. smak i munnen
• snabb andfåddhet eller kvävningskänsla

Fototot till höger visar inflammation på grund av reflux (vid pilen). De vita banden som bildar ett omvänt ”V” är stämbanden. Den bakre delen av öppningen till luftröret (kallad bakre glottis) är förtjockad på grund av syrairritation.

ÄR HJÄRTBRÄNNING ALLTID ASSOCIERAD MED REFLUX?

Nej, det kan ofta förekomma reflux i frånvaro av halsbränna. I många fall uppstår refluxen på natten när vi ligger ner. När vi ligger horisontellt kan maginnehållet lättare passera bakåt upp i matstrupen. Andra personer kanske helt enkelt inte upplever halsbränna trots att reflux förekommer.

Hur diagnostiseras refluxsjukdom?

Refluxlaryngit kan diagnostiseras med hjälp av en kombination av anamnesen, fynd vid fysisk undersökning och olika diagnostiska tester. De klassiska symtomen på reflux är de som beskrivs ovan: heshet, smärta i halsen, frekventa röjningar i halsen, en klump eller kittlande känsla i halsen och frekvent hosta.

Fysisk undersökning kräver en noggrann undersökning av struphuvudet. Den vanligaste platsen för inflammation är baksidan av struphuvudet. Detta är det första stället där återflödad syra kommer i kontakt med halsen. Svalgets slemhinna blir inflammerad, vilket syns som ökad rodnad och svullnad. Själva stämbanden kan också vara svullna.

Flera diagnostiska tester kan hjälpa till vid diagnos av reflux. Ett bariumsväljtest är en undersökning där man sväljer kontrastlösning (färgämne) medan röntgenbilder tas. Om reflux förekommer under tiden för testet kommer det att synas på röntgenbilderna. Ett noggrannare test kallas en pH-sond för 24 timmar. Vid denna undersökning förs en liten flexibel kateter genom näsan in i matstrupen. Särskilda sonder på katetern mäter kontinuerligt syrenivån i matstrupen. Efter 24 timmar avlägsnas katetern och mängden syra som registreras av sonden visar hur mycket reflux som finns.

Hur behandlas GERD?

Förbyggande/livsstilsförändringar

Den första behandlingslinjen för reflux är förebyggande. Det viktigaste steget är att minimera exponeringen för de faktorer som stör den normala funktionen av matstrupsfinktern. Dessa inkluderar koffein, choklad, mint, tobak, kolsyrade drycker, alkohol och vissa kryddiga livsmedel.

Måltider bör ätas minst två timmar före sänggåendet. Mat i magen stimulerar produktionen av syra. Om någon äter och sedan lägger sig ner kommer det sura maginnehållet lättare att vandra tillbaka upp i matstrupen och in i halsen.

En annan användbar behandling är att höja sänggaveln 4-6 tum. Att bara sova på extra kuddar hjälper inte eftersom det böjer magen och faktiskt kan förvärra refluxen. Om hela sängen lutas uppåt minskar gravitationen syrans återflöde.

MEDICINERING

Om dessa åtgärder inte fungerar eller om refluxen är allvarlig kan mediciner vara användbara. De flesta läkemedel som används minskar syrahalten i maginnehållet, ökar aktiviteten hos esofagens sfinkter eller ökar magens motilitet.

Det finns två vanliga grupper av ”syrablockerare”. Dessa läkemedel minskar faktiskt inte refluxen, men de minskar dess surhet. Den första gruppen kallas ”H-2-blockerare”, eftersom de blockerar histamin 2-receptorn som är viktig för produktionen av magsyra Exempel på dessa läkemedel är cimetidin (Tagamet), ranitidin (Zantac) eller famotidin (Pepcid). Dessa läkemedel finns numera tillgängliga utan recept. .

En andra grupp läkemedel som minskar surheten i magsäcken kallas protonpumpshämmare. Dessa läkemedel minskar aktiviteten i en process som ”pumpar” protoner över cellmembranet. Denna pumpning av protoner är viktig för att öka surheten i magsäcken. Exempel på dessa är omeprazol (Prilosec) och lansoprazol (Prevacid).

Ett annat läkemedel som ofta används är metoklopramid (Reglan), som både ökar sfinkterns aktivitet och ökar magsäckens motilitet.

KOPIERING

Sluttligen kan kirurgi vara nödvändig om refluxen är särskilt allvarlig och inte reagerar på mediciner eller annan behandling. Det vanligaste kirurgiska ingreppet, som kallas fundoplikation, innebär att en del av magsäcken sys runt matstrupen för att strama åt dess nedre ände. Denna operation kan göras genom små snitt i buken med hjälp av speciella teleskop som kallas endoskop.