Vad är respiratoriskt syncytialvirus (RSV) hos barn?

RSVär en virussjukdom som orsakar symtom som andningssvårigheter. Det är den vanligaste orsaken till inflammation i de små luftvägarna i lungorna (bronkiolit) och lunginflammation hos spädbarn.

Vad orsakar RSV hos ett barn?

RSV sprids när ett barn kommer i kontakt med vätska från en smittad persons näsa eller mun. Detta kan ske om ett barn rör vid en kontaminerad yta och rör vid sina ögon, sin mun eller sin näsa. Det kan också ske när man andas in droppar från en smittad persons nysning eller hosta.

Vilka barn löper risk att drabbas av RSV?

Ett barn löper större risk att drabbas av RSV om han eller hon umgås med andra personer som har viruset. RSV förekommer ofta i årliga utbrott i samhällen, klassrum och barnomsorgscentraler. RSV är vanligare under vinter- och tidiga vårmånader.

RSV kan drabba en person i alla åldrar men orsakar mest problem för mycket unga och mycket gamla. De flesta spädbarn har smittats minst en gång när de är två år gamla. Spädbarn kan också återinfekteras med viruset. Infektion kan ske igen när som helst under hela livet. RSV-infektion hos äldre barn och vuxna kan verka som en episod av svår astma. Spädbarn som föds för tidigt eller som har sjukdomar i hjärtat, lungorna eller immunförsvaret löper ökad risk för allvarligare sjukdom.

Vilka symtom på RSV hos ett barn?

Symtomen börjar ungefär 2 till 5 dagar efter kontakt med viruset.

Den tidiga fasen av RSV hos spädbarn och småbarn är ofta mild, som en förkylning. Hos barn yngre än 3 år kan sjukdomen flytta in i lungorna och orsaka hosta och väsande andning. Hos vissa barn förvandlas infektionen till en allvarlig luftvägssjukdom. Ditt barn kan behöva behandlas på sjukhus för att få hjälp med andningen.

De vanligaste symtomen på RSV är bland annat:

• Rinnande näsa

• Fiber

• Hosta

• Kortare perioder utan andning (apné)

• Svårigheter med att äta, dricka, eller svälja

• Frysningar

• Näsborrar som spretar eller spänner bröstet eller magen när man andas

• Att andas snabbare än vanligt, eller andningssvårigheter

• Blått runt läppar och fingertoppar

Symtomen på RSV kan se ut som andra hälsoproblem. Se till att ditt barn träffar sin vårdgivare för att få en diagnos.

Hur diagnostiseras RSV hos ett barn?

Vårdgivaren kommer att fråga om ditt barns symtom och hälsohistoria. Han eller hon kan också fråga om eventuella nyligen inträffade sjukdomar i din familj eller hos andra barn i barnomsorgen eller skolan. Han eller hon kommer att göra en fysisk undersökning av ditt barn. Ditt barn kan också få ta prover, till exempel en nässvabb eller en nässköljning. Detta är ett smärtfritt test för att leta efter viruset i vätska från näsan.

Hur behandlas RSV hos ett barn?

Behandlingen beror på ditt barns symtom, ålder och allmänna hälsotillstånd. Den beror också på hur allvarligt tillståndet är.

Antibiotika används inte för att behandla RSV. Behandling av RSV görs för att lindra symtomen. Behandlingen kan omfatta:

• Mer vätska. Det är mycket viktigt att se till att ditt barn dricker mycket vätska. Om det behövs får ditt barn en intravenös (IV) linje för att ge vätska och elektrolyter.

• Oxygen. Detta är extra syre som ges via en mask, näsborrar eller ett syretält.

• Sugning av slem. Ett tunt rör sätts in i lungorna för att avlägsna extra slem.

• Bronkdilaterande läkemedel. Dessa kan användas för att öppna ditt barns luftvägar. De ges ofta i en aerosoldimma genom en mask eller genom en inhalator.

• Rörmatning. Detta kan göras om barnet har svårt att suga. En tunn slang sätts genom barnets näsa och ner i magen. Flytande näring skickas genom slangen.

• Mekanisk ventilation. Ett barn som är mycket sjukt kan behöva sättas på en andningsmaskin (ventilator) för att hjälpa till med andningen.

• Antivirala läkemedel. Vissa barn med allvarliga infektioner kan behöva behandling med antivirala läkemedel.

Tala med ditt barns vårdgivare om risker, fördelar och eventuella biverkningar av alla behandlingar.

Vad är möjliga komplikationer av RSV hos ett barn?

I högriskbarn kan RSV leda till svår andningssjukdom och lunginflammation. Detta kan bli livshotande. RSV som bebis kan kopplas till astma senare i barndomen.

Hur kan jag hjälpa till att förebygga RSV hos mitt barn?

American Academy of Pediatrics (AAP) rekommenderar att bebisar med hög risk för RSV får ett läkemedel som kallas palivizumab. Fråga ditt barns vårdgivare om ditt barn har hög risk för RSV. Fråga i så fall om månatliga injektioner under RSV-säsongen för att förhindra infektion.

För att minska risken för RSV rekommenderar AAP att alla spädbarn, särskilt prematura spädbarn:

• Ska ammas

• Skyddas från kontakt med rök

• Inte gå till barnomsorg med många barn under deras första vintersäsong

• Inte ha kontakt med sjuka människor

Säkerställ också att hushållsmedlemmar tvättar händerna eller använder en alkohol-baserad handrengöringsmedel före och efter att ha rört vid ett barn med RSV.

När ska jag ringa mitt barns vårdgivare?

Ringa sjukvården om ditt barn har:

• Symtom som inte blir bättre eller blir värre

• Nya symtom

Nyckelpunkter om RSV hos barn

• RSV är en virussjukdom som orsakar andningsbesvär. Den är vanligare under vinter- och tidiga vårmånader.

• De flesta spädbarn har smittats minst en gång när de är två år gamla. Spädbarn kan också bli återinfekterade med viruset. Infektion kan ske igen när som helst under hela livet.

• Behandling av RSV kan omfatta extra syrgas. Detta är extra syre som ges via en mask, näsborrar eller ett syretält. Ett barn som är mycket sjukt kan behöva sättas på en andningsmaskin (respirator) för att hjälpa till med andningen

• I högriskbarn kan RSV leda till allvarlig andningssjukdom och lunginflammation. Detta kan bli livshotande. RSV som bebis kan kopplas till astma senare i barndomen.

• Bebisar med hög risk för RSV får ett läkemedel som kallas palivizumab. Fråga ditt barns vårdgivare om ditt barn har hög risk för RSV.

Nästa steg

Tips för att du ska få ut så mycket som möjligt av besöket hos ditt barns vårdgivare:

• Känn till orsaken till besöket och vad du vill ska hända.

• För besöket skriver du ner frågor som du vill ha svar på.

• Under besöket skriver du ner namnet på en ny diagnos och eventuella nya mediciner, behandlingar eller tester. Skriv också ner alla nya instruktioner som din vårdgivare ger dig för ditt barn.

• Veta varför ett nytt läkemedel eller en ny behandling skrivs ut och hur det kommer att hjälpa ditt barn. Vet också vilka biverkningarna är.

• Fråga om ditt barns tillstånd kan behandlas på andra sätt.

• Veta varför ett test eller en procedur rekommenderas och vad resultaten kan betyda.

• Vissa vad du kan förvänta dig om ditt barn inte tar medicinen eller inte genomgår testet eller proceduren.

• Om ditt barn har ett uppföljningsbesök, skriv ner datum, tid och syfte för det besöket.

• Vissa hur du kan kontakta ditt barns vårdgivare efter kontorstid. Detta är viktigt om ditt barn blir sjukt och du har frågor eller behöver råd.